- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:207

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Nordforss, Carl Gustaf - 2. Nordforss, Erik Ulrik - 1. Nordgren, Carl Vilhelm - 2. Nordgren, Axel - Nordin och af Nordin - 1. Nordin, Johan Magnus af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre skrifter torde särskildt förtjäna omnämnas
satiren Om judarnas företräde, välde
och lycka
, 1815.

Gift 1: 1795 med Hedvig Koersner och 2:
1804 med Katarina Vilhelmina Weström.


2. Nordforss, Erik Ulrik, militär, skriftställare.
Född i Malingsbo den 31 juli 1771; den
föreg. bror.

Liksom brodern undervisades N.
af fadern i hemmet och ämnade gå prästvägen
men ändrade beslut samt anställdes 1789 såsom
kornett vid Lifkosackerna, en då nyss upprättad
paradkår på hundra man. Tillika kommenderad
som adjutant hos general Armfelt, deltog han i
ryska kriget och placerades, sedan den dyrbara
kosackkåren efter krigets slut blifvit upplöst, 1790
såsom löjtnant på Göta garde. Här befordrades
han vidare 1795 till kapten men började vid samma
tid skrifva i politik och ådrog sig därigenom den
d. v. regeringens ovilja. Så hade han åtskilliga,
för vederbörande obehagliga, saker att anföra i ströskrifterna
Ett klart begrepp om lag och rätt,
1792, Är begäret till välde naturligt hos människan?
1794 samt Omdöme öfver k. förordningen
om yppighet
, s. å. 1797 började han
utgifva en tidning, Telegrafen, som mottogs med
mycket bifall och lästes med nöje, men denna
indrogs 1798. Såsom ersättning åt prenumeranterna
utkommo 1798–99 de blandade samlingarna
Arnion, Bukoleon och Giganteon. Hans 1800
utgifna Samlade skrifter rönte ogillande kritik
i G. A. Silfverstolpes »Journal för svensk litteratur».
Hans ställning hade emellertid genom
hans skriftställeri så försvårats, att han ansåg
sig ej böra längre tjäna kvar som militär. Han
begärde därför och erhöll utan svårighet sitt afsked
1800 och ägnade sig därefter uteslutande
åt författarskap. Sistnämnda år offentliggjorde
han skriften Finnes här en nationalcharakter
i Sverige?
och 1802 A-B-C-D i omvänd ordning
eller Lexikon för dagen
, som genast annammades
af censuren och högtidligen brändes. Han
öfversatte sedan en del stycken för teatern och
utgaf 1805 Nytt svenskt och fransyskt handlexikon,
vid hvars utarbetande dock äfven andra
pennor varit verksamma. N. afled i Stockholm
d. 8 maj 1806, trettiofem år gammal.

Gift med Carolina Wallström.


1. Nordgren, Carl Vilhelm, porträttmålare.
Född i Stockholm 1804. Föräldrar:
urmakaren Gustaf Daniel
Nordgren
och Anna Maria
Engström
.

N:s fattigdom mer
än egentlig musikalisk begåfning
föranledde honom att i ungdomen
söka sin utkomst som
musiker, därvid han likväl stannade
på den anspråkslösa platsen af trumpetare
vid Lifgardet till häst. Däremot lågo hans
anlag obestridligen åt teckningskonsten, hvari
han erhöll undervisning vid Målareakademien,
under det Westin åtog sig att blifva hans lärare
i porträttering och oljefärgsmålning. Under
denne beskyddares hägn vann han för en tid ett
icke alldeles oförtjänt rykte som lycklig porträttör
men undanträngdes snart af större förmågor och
sysselsatte sig på senare åren med att kopiera
andra mästares arbeten.

Död i Stockholm d. 9 jan. 1857.

Gift med Johanna Amalia Ranthell.


2. Nordgren, Axel, landskapsmålare. Född
i Stockholm d. 5 dec. 1828; den
föreg. son.

N. genomgick Konstakademien i Stockholm och begaf
sig 1851 med understöd af dåvarande kronprinsen
till Düsseldorf, där norrmannen Gude vid denna tid
samlade omkring sig en skara unga konstnärsämnen
från de skandinaviska länderna. Under
denne mästares ledning fortsatte han här flitigt
sina studier, mellan det han flera gånger i Gudes
sällskap företog studieresor till Norden.
Han förblef emellertid bosatt i Düsseldorf och fann
för sin pensels alster tacksamma afnämare, icke
blott i Sverige och Norge, utan äfven i andra
länder, England, Belgien och Tyskland. I Sverige
kallades N. 1868 till ledamot af Konstakademien.
Motiv för sina taflor hämtade han
ofta ur Nordens fjällnatur, men framförallt
ägde han en afgjord kärlek för skärgården med
dess disiga luft, nakna klippor samt fattiga, röda
och grå stugor. Af hans arbeten befinna sig
fyra i Nationalmuseum, nämligen Landskap i
Westfalen, Norskt kustlandskap, Höstlandskap
och kustlandskap med stugor
. Vidare må nämnas
Parti från Jöringefjord, Vinterlandskap i
aftonstämning, Vattenfall i Romsdalen, En
sommardag vid kusten, Månuppgång vid svenska
kusten
. Död i Düsseldorf d. 12 febr. 1888.

Gift 1857 med Mariane Natalie Löchen (från Norge).


Nordin och af Nordin. Adliga ätter, härstammande
från Carl Nordin, född 1712 död
1773 som kyrkoherde i Bygdeå i Västerbotten.
Af hans båda söner adlades den äldre, Johan
Magnus
– se N. 1. – 1788 under namnet af
Nordin
och erhöll 1800 friherrlig värdighet.
Den yngres, biskopen – Carl Gustafs – se
N. 2 – barn blefvo 1807 adlade och adopterade
å sin farbroders adliga nummer. Båda ätterna
äro nu utslocknade, den friherrliga redan 1850
och den adliga 1874 å svärdssidan.


1. Nordin, Johan Magnus af, ämbetsman, Född i
Stockholm d. 16 juni 1746. Föräldrar: sedermera
kyrkoherden Carl Magnus Nordin och Margareta
Stechsenia
.

N. inskrefs 1763 som student i
Uppsala och antogs, efter tre års akademiska studier
och sedan han utgifvit och försvarat en
disputation, till auskultant i Svea hofrätt 1766.
Trenne år därefter befordrad till vice fiskal och vice
häradshöfding, förordnades han 1769 att på advokatfiskalsämbetets
vägnar öfvervaka några ransakningar
i Dalarne med åtskilliga personer, tilltalade
för upprorsförsök, och utnämndes till landssekreterare
i Gäfleborgs län 1770. Efter ytterligare
fyra år erhöll han fullmakt som häradshöfding
i Gästriklands domsaga, blef 1777 lagman
i Västmanland och adlades 1788 under namnet
af Nordin. 1790 utnämndes han till landshöfding i
Stora Kopparbergs län. På konungens befallning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free