- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:212

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordström, Johan Jakob - Nordström, Karl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetets konsistorium, aflade han s. å. juris
kand.-examen och antogs 1826 till auskultant i
Åbo hofrätt. På grund af sin 1826 utgifna afhandling
Om länsförfattningen i den svenska
norden intill Gustaf I:s tid
förordnades han
till adjunkt i ekonomisk och handelslagfarenhet
1827 vid det till Helsingfors flyttade universitetet,
förestod under läsåret 1828–29 professuren i
nämnda vetenskaper och aflade sistnämnda år
juris utriusque licentiat-examen. 1829–34 var
N. sekreterare i censurkommittén, och efter att
från vårterminen 1832 till och med höstterminen
1833 ha uppehållit professuren i folk- och statsrätt
samt nationalekonomi, utnämndes han 1834
till professor i dessa discipliner och promoverades
till juris doktor 1840. Var 1841-42 ledamot
i en kommitté för utarbetande af förslag till
skogsordning, hvilket förslag väsentligen var
hans verk. Sedan 1843 var han äfven medlem
af den för kyrkoordningens revision och förbättring
tillsatta kommittén och utgaf såsom sådan
1845 »Förslag till kyrkolag för furstendömet
Finland jämte motioner och betänkanden», som
dock icke blef gällande. Åtskilliga omständigheter,
däribland icke minst de obehag, han från
de styrandes sida hade att utstå på grund af
den orubbliga fasthet, hvarmed han häfdade lag
och rätt, kommo honom att tröttna vid sin
professorsbefattning och att hos honom väcka
önskan att öfverflytta till Sverige. I juni 1845
ingaf han ock ansökan om afsked från professuren,
hvilken ansökan dock först i jan. 1846
blef beviljad. Han öfvergick nu i svensk tjänst
och utnämndes i juni s. å. till riksarkivarie.
Blef 1847 sekreterare i kommittén för revisionen
af universitetens statuter samt 1848 en af kommitterade
för tryckfrihetens vård, s. å. kanslersekreterare
för universitetet i Lund och året därefter
för universitetet i Uppsala. Hans sekreterarebefattning
i förenämnda kommitté gaf upphof
till hans »Underdåniga förslag och betänkanden
angående nya statuter för universiteterna
och ämbetsexamina, afgifna till k. m:t 1851,»
som ock blefvo lagda till grund för universitetsstatuterna
af samma år. Af Vetensk.-akad.
1853 insatt till riksdagsman i prästeståndet, blef
han sedermera betrodd med samma uppdrag vid
hvarje riksdag till och med 1862-63. Af prästeståndet
valdes han 1854 till en af rikets ständers
fullmäktige i riksgäldskontoret och fortfor med
detta uppdrag till och med 1867. Efter den
nya riksdagsordningens antagande af Norrbottens
läns landsting utsedd till dess ombud i riksdagens
Första kammare, bevistade han sedan alla
riksmöten till sin död, hvarjämte han deltog såsom
representant för Stockholms stad i 1868 och
1873 års kyrkomöten. Han var dessutom 1858
ledamot i en kommitté för undersökning af
Sveriges ekonomiska och finansiella utveckling,
äfvensom ledamot af kyrkolagskommittén. Ledam.
af Vetensk.-akad., Vitt.-, Hist.- och Ant- Akad.,
Vet.-Societ. i Uppsala, Finska Vet.-Societ. i
Helsingfors m. fl. lärda samfund. 1848 invaldes
han till ledamot af Svenska akad., men afsade
sig denna kallelse.

Död i Stockholm d. 17 maj 1874.

Finne till födseln, ägnade N. senare
delen af sitt lif åt vårt fosterlands tjänst
och gagnade det med sin lärdom och erfarenhet.
Inom det offentliga lifvet utöfvade han företrädesvis
en kritisk verksamhet, så mycket mer
betydande, som den uppbars af en manlig och
själfständig personlighet och hvilade på ett underlag
af djupa och omfattande insikter. Till
sin politiska riktning strängt konservativ, bidrog
han knappast med sin röst till någon viktigare
samhällsreform. Synnerligt lifligt bekämpade
han 1863 års proposition om ny riksdagsordning.
Såsom vetenskaplig författare åtnjöt han ett
stort och rättvist anseende, hufvudsakligen förvärfvadt
genom hans utmärkta arbete: Bidrag
till svenska samhällsförfattningens historia efter
de äldre lagarna till senare hälften af sjuttonde
seklet
, 1–2 afd. 1839, 1840. Ett om stor
lärdom vittnande arbete var hans 1849 hållna
inträdestal i Vitt.-hist.- och ant.-akademien, Bidrag
till penningväsendets historia i Sverige
intill Gustaf I:s tid
, i tryck utkommet 1850.
Han har dessutom utgifvit Historisk öfversikt
af den schleswig-holsteinska frågan
, tryckt i
»Post- och Inrikes tidn.» 1848 och 1863, Afhandlingar
hörande till läran om krediten, I.
Om bankväsendet
1853, o. s. v.

Gift 1829 med Anna Kristiana Synnerberg.


Nordström, Karl Fredrik, landskapsmålare,
tecknare. Född på Hoga, Tjörn
d. 11 juni 1855. Föräldrar: länsmannen
Anders Nordström och
Britt-Louise Hellberg.

Elev 1875 i Konstakademiens principskola,
åtnjöt N. äfven handledning
af Perséus. Under de studier, han
bedref 1880-82 i utlandet, hufvudsakligen
på skilda orter i Frankrike, påverkades
han starkt af den impressionistiska riktningen.
Hemkommen utställde han några taflor, som hamnade
hos enskilda konstvänner. Efter att hafva åter
under energiskt arbete uppehållit sig i Frankrike
1884-86, gjorde han sistnämnda år en viss
succès på »Salonen» med Skogsdunge från Grez
och Friluftsporträtt af fru N. som fästmö,
hvilka funno köpare på Valands utställning i
Göteborg s. å. Ifrigt sysselsatt med att arbeta
efter naturen, hvarunder hans pensels skapelser
alltmer förlorade sin franska färgton för att ersättas
med en mera nordisk, hade han sin bostad
1886-88 på Tjörn och 1888-92 mestadels på
det numer världsbekanta, natursköna Skansen å
Djurgården. Han deltog under denna tid i både
in- och utländska utställningar och rönte på
Konstnärsförbundets utställning i Köpenhamn 1892
afgjord framgång med en serie Djurgårdstaflor,
såsom Marskväll på Skansen, Nattstämning
på Stockholms ström, Utsikt öfver Fåfängan

m. fl. »I dessa framträder en medveten sträfvan
efter dekorativ hållning och dekorativ enkelhet
med undvikande af oväsentliga detaljer, på det
att en så mycket mer samlad och ostörd stämnings- eller
känsloverkan skall framkallas» (J.
Kruse). Åter bosatt på Tjörn 1892-93, utförde
han västkustbilderna Påskeld och Ovädersmoln.
I den kärft allvarliga stil, som utmärker dessa
taflor, äfvensom i förmågan att gifva färgen en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:56:06 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free