- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:216

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norman, Georg - 1. Norman, Fredrik Vilhelm Ludvig - 2. Norman, Vilhelmina Maria Franzisca - Norrby, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

guvernören ådagalade, att han, sedan blott några
månader förflutit, beslöt använda honom i mera
omfattande värf. Liksom han uppdragit åt en
N:s landsman, Conrad v. Pyhy, som kort
före honom anländt till Sverige, att genomföra
förbättringar i den svenska statsförvaltningen,
så tilldelade han nu den ur Luthers skola utgångne
magistern en liknande uppgift i afseende
å kyrkoväsendet, hvars ordnande i öfverensstämmelse
med reformationens grundsatser syntes
konungen gå alltför långsamt. N., som klokt
framhöll kyrkoväsendet, sådant det blifvit ordnadt
af kurfursten i Sachsen, utnämndes sålunda af
Gustaf till »Svenska kyrkans ordinator och superintendent»
genom ett öppet bref, som konungen
utfärdade till sina »biskopar, prelater, kyrkherrar
och predikanter och i kraft af sitt konungsliga
ämbete». Enligt detsamma skulle superintendenten
genast företaga en visitationsresa genom alla
stift och därunder äga full domsrätt öfver biskopar,
prelater och andra andlige. Gustaf, särdeles
belåten med hans åtgärder och i synnerhet med
hans förmåga att hopsamla kyrkornas silfver,
upphöjde honom 1541 till Svea rikes råd och
använde honom äfven snart i diplomatiska ärenden
utomlands. Så tillhörde han den ambassad,
som 1542 under v. Pyhys ledning afgick till
Frankrike för att afsluta det första fördraget
mellan detta land och Sverige. Kort därefter
anförtroddes honom en beskickning till Danmark
och Pommern. När vid hans återkomst äfventyraren
v. Pyhy på grund af allehanda maktmissbruk
och mindre redbara handlingar störtades
för att hamna i fängelse, öfverflyttades 1543 på
N. en icke ringa del af hans funktioner. Han
blef faktiskt rikets kansler och användes för öfrigt
af konungen i viktiga diplomatiska värf.
Hos Gustaf I bibehöll N., däri olik de andra
utländska gunstlingarna, alltid ett odeladt förtroende.
Han afled några år före konungen,
1553.


1. Norman, Fredrik Vilhelm Ludvig, musiker,
tonsättare. Född i Stockholm d.
28 augusti 1831. Föräldrar: bokhandlaren
Johan Norman och
Amalia Engström.

N:s rika musikanlag
föllo från början i
goda händer, i det han erhöll sin
första musikaliska bildning i den
utmärkte tonsättarens A. F. Lindblads
undervisningsanstalt. Några konstvänner,
som med uppmärksamhet följt hans ovanliga framsteg,
bekostade för honom en resa till Leipzig, där
han vann inträde vid konservatoriet och under
åren 1848–51 studerade harmoni under Hauptmann,
komposition under Rietz och pianospelning
för Moscheles. Efter slutad kurs, fortsatte
han ännu ett år sina musikstudier i Leipzig och
återvände 1852 till Stockholm. Här nedsatte
han sig först som musiklärare och lämnade enskild
undervisning i pianospelning till 1858, då
han utnämndes till lärare i komposition, instrumentering
och partiturläsning vid Musikaliska
akademien. Detta lärarekall utöfvades af honom
i tre år eller till 1861, då han erhöll förordnande
att bestrida hofkapellmästarebefattningen,
hvarefter han 1862 tog afsked från akademien
och blef utnämnd till hofkapellmästare. Han
stod sedan länge i spetsen för det musikaliska
arbetet vid landets första scen och var med aldrig
tröttadt nit den ledande själen i hvad där på
tonkonstens område åstadkoms och utvecklades.
Först 1879 frånträdde han operan men ledde
dock såsom »förste hofkapellmästare» hofkapellets
symfonikonserter ända till hösten 1884. Han
uppträdde tillika som grundlig och bildad musikkritiker
i flera tidningar samt visade i en mängd
gedigna kompositioner, mest orkester- och konsertsaker,
prof på en glänsande förmåga såsom
tonsättare. N. var sedan 1857 ledam. af Musikaliska
akademien, såsom hvars preses han fungerade
1873–74, och där han vid konservatoriet
ånyo var kompositionslärare 1880–82. Året
därpå beviljade honom riksdagen ett tonsättare-gage
af 2,000 kronor årligen, och 1884 förärade
honom Svenska akademien sin stora prismedalj.
Död i Stockholm d. 28 mars 1885.

Gift (se följ.).


2. Norman, Vilhelmina Maria Franzisca, fru,
född Neruda, violinvirtuos. Född
i Brünn i Mähren d. 21 mars
1838. Föräldrar: Josef Neruda
och Franzisca Merta.

Redan vid fem års ålder begynte hon
röja sin ovanliga musikaliska begåfning
och uppträdde i sitt
sjunde år offentligen i Wien, dit
hennes föräldrar och syskon för någon tid öfverflyttat.
Här erhöll hon sin egentliga musikaliska
bildning under den berömde violinisten Leopold
Jansa och anträdde, ännu helt ung, med sina
ännu yngre syskon en konstresa till Leipzig,
Berlin, Breslau, Hamburg. 1849 besöktes London,
och så gick det vidare till Ryssland och Skandinavien.
Hösten 1861 anlände syskonen Neruda
från Hamburg till Stockholm och sågo efter sin
första konsert sitt musikaliska rykte äfven i
Sverige stadgadt. Efter detta blef hvarje deras
uppträdande en seger, och många sådana vunnos,
under deras flitiga konserterande, dels på Mindre
och dels på K. teatern åren 1861–63. 1864
ingick Vilhelmina N. giftermål med hofkapellmästaren
L. Norman och förordnades till biträdande
lärarinna vid Musikaliska akademien
1867. Året därefter lämnade hon likväl denna
befattning för att företaga nya konstresor. Hon
har sedan uppträdt i Paris, men mestadels i London,
där hennes spel, genom sin vetenskapliga
grundlighet, allt öfvervinnande teknik och sant
konstnärliga prägel ställt henne bland samtidens
ryktbaraste konstnärer inom den musikaliska
världen. Af Carl XV utnämndes hon till hedersledamot
af hans hofkapell, invaldes 1864
till ledamot af Musikaliska akademien.
Änka 1885 trädde hon tre år därefter
i nytt gifte med pianisten Sir
Charles Hallé
i London och blef
åter änka 1895. Under de senaste
åren har hon ånyo konserterat
i Sverige.


Norrby, Georg, skådespelare.
Född d. 7 dec. 1816 i Kalmar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free