Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Norstedt, Johan Reinhold - Norström, Johan Vitalis Abraham - 1. Numers, Fredrik Adolf von - 2. Numers, Hedvig Constantia Fredrika von - Nyberg, Ivar Gustaf Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nationalmuseum. I det af Föreningen för grafisk konst
utgifna årsalbum hafva några af hans etsningar
varit synliga.
Gift 1875 med Anna Katarina Fredrika Munthe.
Norström, Johan Vitalis Abraham, filosof.
Född i Åmål d. 29 januari
1856. Föräldrar: landtmätaren
Anders Norström och Charlotta
Johanna Ljungberg.
Efter aflagd mogenhetsexamen i Karlstad
1873, inskrefs N. samma år
såsom student vid Uppsala universitet,
aflade därstädes filos.
licentiatexamen 1883 och promoverades till filos.
doktor 1885, hvarpå han sistnämnda år förordnades
till docent i teoretisk filosofi. Efter att
hafva under en del af 1888 tjänstgjort såsom
extra ordinarie lektor i kristendom vid realläroverket
i Göteborg aflade han 1890 akademiskt
disputationsprof inför teologiska fakulteten i
Uppsala. Sedan han våren s. å. uppehållit
examinationen i teoretisk filosofi därstädes samt
senare hållit föredrag i Göteborg, förordnades
han 1891 att förestå professuren i filosofi vid
Göteborgs högskola och utnämndes 1893 till
ordinarie innehafvare af antydda lärostol.
N. har gjort sig känd såsom en både alstringsrik
och framstående författare i sin disciplin,
och åtskilliga af hans skrifter hafva inom vidsträckta
kretsar väckt en mindre vanlig uppmärksamhet.
Hans ganska omfångsrika bibliografi upptager
följande arbeten: Om undersökningar af
den gifna verklighetens form (utgörande hans
gradualdisputation), Svensk filosofi, i »Nordisk
tidskrift» 1887, Herbert Spencers åsigt om religionen,
därsammast. 1887, Herbert Spencers
åsigt om sedligheten 1888, Grunddragen af H.
Spencers sedelära. Kritisk framställning, i
Upsala universitets årsskrift 1889, Materialismen
inför den moderna vetenskapen 1890, Om
plikt, frihet och förnuft 1891, Om natursammanhang
och frihet, i Göteborgs högskolas årsskrift
1894, Studier till Platos Politica, därsammast.
1897, Hvad innebär en modern ståndpunkt
i filosofien? Systematiska studier, därsammast.
1898, Till Platos idélära. Kritiska
studier, därsammast. 1899, Hvad är sanning?
1900, Hvad vi behöfva. En blick på samtidens
vetande och tro 1901, Friedrich Nietzsche.
En värdesättning, i tidskriften »Skolan», Ellen
Keys tredje rike 1902, Den religiösa kunskapen,
i tidskriften »Skolan 1902. För öfrigt har i
tidningar och tidskrifter förekommit en del uppsatser
och artiklar af hans hand. I sina 1903
hållna föreläsningar öfver det »kritiska sanningsbegreppet»
har han gjort början till framställande
af en själfständig filosofisk världsåskådning.
Gift 1891 med Elisabeth Johanna Anderson.
1. Numers, Fredrik Adolf von, militär, konstvän.
Född d. 3 juli 1745. Föräldrar: häradshöfdingen
och lagmannen Carl von Numers och
Britta Kristina Lundstedt.
Bestämd för den
militära banan, ingick N. aderton år gammal som
fänrik vid Lifgardet och befordrades efter hvartannat
till löjtnant, kapten och major vid gardet
1778, till öfverste i armén 1790 och slutligen till
öfverste och chef för Bohusläns dragoner 1792.
Under tredje Gustafs tid var det ett mod, nästan
en vurm, att sysselsätta sig med konstutöfning.
Att teckna med kritor, måla pastell, gouache eller
lavering, att gravera och etsa blefvo färdigheter,
som allmänt öfvades i de förnämare familjerna.
Bland de många, hvilka sålunda slogo sig på
konstutöfning, var äfven N., därvid manad och
vägledd af anlag, som de flesta den tidens dilettanter
saknade. För att utbilda sig företog
han 1771–73 en resa till Frankrike och Italien
och utvecklade sig därunder betydligt både i teckningens
säkerhet och färgbehandling. Hans lavis-ritningar
i landskapsstil äga ett icke obetydligt
konstvärde och äro ännu eftersökta artiklar af
konstsamlare.
Han afled i Stockholm d. 25 dec. 1792.
Ogift.
2. Numers, Hedvig Constantia Fredrika von,
författarinna. Född d. 16 okt.
1830. Föräldrar: statsrådet och
chefen för sjöförsvarsdepartementet
Johan Fredrik Ehrenstam
(se I: 275) och Constantia
Sofia Carolina af Trolle.
Fru N. erhöll en synnerligt vårdad
uppfostran och mottog under sin
uppväxt starka intryck af sin moder, som
varit umgängesvän med skalden Leopold och
genom honom satt sig in i den gustavianska
tidens litterära lif. Innan hon offentligt framträdde,
hade hon länge under omväxlande pseudonymer
strött omkring sig litterära alster både
på vers och prosa och äfven lämnat åtskilliga
originalpjäser för teatern. Det arbete, som egentligen
först gjorde allmänheten bekant med författarinnans
namn, var en scenisk framställning
På Gröna Lund 1856, hvilken likväl som dramatisk
skapelse knappast öfverträffar hennes andra
pjäser, såsom den från franskan bearbetade Fabrikskamraterna,
Andra tider, andra seder, Ett
äfventyr på Djurgården i Carl Israel Hallmans
tid, A. F., I himmelen och på jorden,
m. fl. Äfven romaner såsom Andeskådaren,
Agatringen m. fl. flöto ur hennes alsterrika
penna. Hvad som utmärker fru v. N:s författarskap,
är mindre innehållets rikedom än en liflig
och elegant stil, hvilken röjer en författarinna,
hemmastadd i den förnäma världens kretsar.
1858 ingick hon i Helsingfors äktenskap med
protokollssekreteraren vid finska senaten Carl
Johan Oscar von Numers, hvilken förening
dock snart upplöstes genom hennes död i Stockholm
d. 24 sept. 1863, förorsakad af ett svårt
bröstlidande.
Nyberg, Ivar Gustaf Julius, genre- och porträttmålare.
Född i Vänersborg d.
25 dec. 1855. Föräldrar: arkitekten
Gustaf Edvard Nyberg och
Ulrika Maria Sellberg.
Sedan N. 1878–81 studerat vid Konstakademien
och samtidigt åtnjutit
handledning af Perséus, tillbragte
han åren 1881–83 i Paris, där
han var elev af L. Bonnat och Gérôme. Sedan
1884 har han varit bosatt i Sverige, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
