Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Odelberg, Albrecht Theodor - Odelstierna, Erik - Odén, Klas Gustav - Odencrantz, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fäderneegendomen Enskede, hvilken han 1879
öfvertog å arrende och 1884 efter faderns död
tillhandlade sig. Han visade sig snart som en
särdeles intresserad och dugande jordbrukare
samt blef 1889 vid landtbruksstyrelsens inrättande
dess förste öfverdirektör och chef.
Kommunala värf lade tidigt beslag å O:s lediga tid.
Så tillhörde han 1887–99 Stockholms läns landsting
och var de tre sista åren dess ordf. I dess
hushållningssällskap är han från 1897 vice ordf.
Från och med urtima riksdagen 1892 har
han företrädt Kalmar läns norra landsting i
Första kammaren, som 1895 insatte honom i
arbetarförsäkringsutskottet och 1897–99 i bevillningsutskottet.
Ehuru liksom fadern protektionist,
har O., som är en man af själfständigt
kynne, icke disciplinerat sina från partimajoriteten
afvikande meningar, där sådant ej synts
honom förenligt med vaken omsorg om fäderneslandets
bästa, utan manligt trädt i breschen för
dem, såsom exempelvis angående majstullens afskaffande.
Då 1900 års riksdag på k. m:ts framställning
beslöt inrättande af ett särskildt jordbruksdepartement,
inkallades O. s. å. i statsrådet
som dess förste chef. I denna egenskap har
han förstått att afvinna riksdagen ett villigt öra
för sina framställningar, hvilket till icke ringa
grad får tillskrifvas den vinnande öppenhet och
anspråkslöshet samt manliga bestämdhet, som
utmärkt hans parlamentariska uppträdande. O.,
som var medlem af mellanrikslagskommittén
1895–96, är sedan 1883 led. af Landtbruksademien.
Gift 1879 med Ida Barbara Croneborg.
Odelstierna, Erik, kemist, läkare, mineralog.
Född i Uppsala d. 26 jan. 1661.
Föräldrar: pastor primarius Erik
Odhelius och Margareta Laurelius.
Efter faderns tidiga
frånfälle ingick modern nytt gifte
med biskopen i Västerås Nicolaus
Rudbeckius, som ägnade sin
styfson all faderlig omvårdnad
och skickade honom, då han var femton år gammal,
från Västerås till Uppsala. Här ägnade sig
den unge O. företrädesvis åt bergsvetenskap och
läkarekonst, i hvilken senare vetenskap han hade
till handledare den berömde Petrus Hoffvenius.
Sedan han 1681 utgifvit och med lysande framgång
försvarat en akademisk afhandling De magnetismis
rerum, anträdde han 1683 en resa till
utlandet för att där fullkomna sin vetenskapliga
bildning. Färden ställdes genom Danmark och
Tyskland till Sachsen, där han någon tid studerade
under den ryktbare apotekaren Heinrich
Linck samt i Freiberg gjorde så stora framsteg
i bergsvetenskapen, att han af kurfurstlige proberaren
Gabr. Süssmilch »gjordes till mästare i
samma vetenskap både med bref och ceremonier».
Efter att hafva slagit sig ned i Frankrike och
där vunnit medicine doktorsgrad i Rheims 1687,
återvände han öfver Holland och England till
Sverige, där han redan följande året erhöll fullmakt
att vara bergmästare i Nya Kopparbergs
och Hellefors bergslag. Svenska bergshandteringen
låg Carl XI varmt om hjärtat, och
då O. var den skickligaste af bergsstatens
tjänstemän, skickades han 1690 på konungens
bekostnad ånyo utomlands, då han besökte de
flesta europeiska länder ända till Ungern, Italien
och Spanien, samt aflämnade vid sin hemkomst
1692 en redogörelse för sin resa, hvilken »innehåller
de raraste och hemligaste anekdoter i hela
bergsväsendet». Under sin bortovaro 1691 förflyttad
till den fördelaktigare bergmästartjänsten
i Öster- och Västerbergslagen, afslog han 1695
kallelsen till en medicinsk lärostol i Uppsala och
utnämndes i stället s. å. till assessor i Bergskollegium.
Adlad 1698 med namnet Odelstierna.
Död i Stockholm d. 12 okt. 1704.
Hans tryckta skrifter utgöras förnämligast af Bref till
Urb. Hjärne (i Sv. Bibl. 1762, 63) samt en afhandling:
Observationes chemico-metallurgicæ
circa ortum et effluvia metallorum 1687. Däremot
hann han aldrig fullborda tvenne påbörjade
större verk »Lexicon metallicum» samt »Suecia
subterranea».
Gift 1695 med Margareta Schomæra.
Odén, Klas Gustav, statistiker, personalhistoriker.
Född i Valdemarsvik, Österg.
län d. 16 mars 1846. Föräldrar:
köpmannen och gårdsägaren Anders
Gustaf Odén och Augusta
Charlotta Häger.
Student i Uppsala 1863, blef O. fil. kandidat
därstädes 1872 och promoverades
till fil. doktor 1875. Redan
1873 hade han ingått som e. o. tjänsteman i
Statistiska centralbyrån, hvarest han 1879 befordrades
till aktuarie och 1885 till förste aktuarie.
Sekreterare i löneregleringskommittén 1877–78
och kanslist i skatteregleringskommittén l879–80,
har O. sedan 1890 tjänstgjort som statistiker vid
Stockholms stads fattigvårdsnämnd och ledde den
af k. m:t föranstaltade utredningen om den kommunala
rösträtten 1894–95.
Som tjänsteman å dessa olika statistiska fält, har O. utgifvit en
mängd statistiska arbeten, bl. a. Statistiska centralbyråns
tabeller öfver riksdagsmannavalen 1888–1902,
Statistisk redogörelse öfver Stockholms
stads fattigvård 1888–98 m. m. Han har vidare
författat text till Brodins och Dahlmans karta
öfver Stockholm och å det personalhistoriska
området utgifvit Filosofie doktorer, promoverade
1875 i Uppsala, 1900, samt det genom
sina intressanta personhistoriska uppgifter och om
human och förstående uppfattning af förgångna
tiders personligheter vittnande arbetet Östgötars
minne, biografiska uppgifter om studerande
östgötar i Uppsala 1595–1902, 1901–02.
Gift 1876 med Hedvig Mariana Frick.
Odencrantz, Jan, jurist, politiker, biograf.
Född i Linköping d. 25 dec. 1737. Föräldrar:
biskopen Andreas Olai Rhyzelius (se nedan) och
Katarina Ihre.
O., hvilken 1751 tillika med
sina syskon på grund af faderns förtjänster adlades
under namnet Odencrantz och blef student i
Uppsala 1749, inskrefs efter aflagd juridisk examen
1758 i Göta hofrätt, där han steg för steg
avancerade, tills han 1773 blef assessor. 1787
utnämndes han till lagman öfver Kalmar läns
och Ölands lagsaga, erhöll 1794 hofrättsråds namn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
