- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:242

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar II - Ossian-Nilsson, Karl Gustaf - Otter, Johan - Otter, von - 1. Otter, Salomon von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ställa sig till efterrättelse innebörden af sitt
vackra valspråk: »Brödrafolkens väl».

I sitt äktenskap har konung Oscar fyra söner: Gustaf
(se I: 416), Oscar (se I: 84; art. Bernadotte),
Carl (se I: 160) och Eugen (se I: 315).


Ossian-Nilsson, Karl Gustaf, skald. Född i
Lund d. 30 juli 1875. Föräldrar:
orgelbyggaren Rasmus Nilsson
och Elise Christine Timelin.

Efter studier vid Malmö läroverk
blef O. student i Lund
1894, där han 1897 aflade fil.
kandidatexamen. De närmaste
fyra åren uppehållande sig som
privatlärare å olika orter i Skåne, framträdde
O. 1900 som skald med Fem dikter, hvilket
arbete sedermera efterföljts af Masker 1900,
Hedningar 1901, Örnar 1902, Svart och hvitt
1904 och Amerikaner och Byzantiner 1905.
Den manliga klangfulla rytmen, den trotsiga
själfkänslan och lågande indignationen mot enligt
författarens mening förvända samhällsföreteelser,
som utmärker dessa dikter, fäste genast
vid O:s person en uppmärksamhet, som hans
efterföljande skrifter endast varit ägnade att
ytterligare skärpa. Redan 1901 uppmuntrades
ock O. af den Bonnierska stipendiefonden med
ett understöd, med hvilket han företog en tre
månaders resa i England, under hvilken han bl.
a. knöt personlig bekantskap med furst Krapotkin,
hvars skrift Inbördes hjälp af O. 1903 öfverflyttades
till svenska. 1904 anträdde han som
korrespondent till Svenska Dagbladet en studiefärd
till världsutställningen i S:t Louis. O., som
tillhör det socialdemokratiska partiet och är bosatt
i Malmö, är äfven flitigt verksam i tidningen
»Arbetet» därstädes med uttalanden i diverse
samhällsspörsmål.


Otter, Johan, orientalist. Född d. 23 okt.
1707 i Kristianstad, där fadern var handlande.

När O., sjutton år gammal, inskrefs såsom student
i Lund, hade han redan vunnit uppmärksamhet
för sina ovanliga anlag för språkstudier, och när
han fyra år senare, 1728, lämnade universitetet,
kunde han med lätthet tala och skrifva de flesta
europeiska språk. Sedan han s. å. i Stockholm
öfvergått till katolska läran, begaf han sig till
Frankrike, hvarest han med mycken välvilja blef
mottagen af kardinal Fleury och till att börja med
anställdes vid franska postverket, 1734 sändes
han från Paris till Orienten i det dubbla ändamålet
att studera österländska språk och undersöka,
huru Frankrikes förfallna handel med Persien
skulle kunna återupplifvas. Anländ till
Konstantinopel, inlogerades han i franska ministern
marquis de Villeneuve’s palats och grep sig
genast an med arabiska och turkiska språken,
hvilka han inom kort så fullkomligt tillägnade
sig, att det väckte de inföddas förvåning. Ändtligen
såg han sig i nov. 1736 i stånd att få
fortsätta resan till Persien, där han till en
början nedsatte sig i Ispahan, hvarifrån han
1739 flyttade till Basra. Här hade han, ständigt
sysselsatt med språkstudier och iakttagelser,
uppehållit sig i fyra års tid, då han erhöll
franska regeringens befallning att återvända till
Frankrike. Under tiden hade han gjort sig
så förtrogen med arabiska språkets alla egendomligheter,
att hvar och en, som hörde honom
tala, ansåg honom för en inföding. Han hade
ock lyckats att med Ahmed pascha åvägabringa
en öfverenskommelse rörande handelsförbindelserna
med Frankrike. Återkommen till Paris,
utnämndes han 1746 till professor i arabiska
språket och undfick två år därefter enhällig
kallelse att vara medlem af franska vetenskapsakademien.
Han afled icke långt därefter d. 26
september 1749.

Af hans många lärda arbeten
hafva endast två blifvit utgifna från trycket,
nämligen hans Voyage en Turqie et en Persie
1748, öfvers. på tyska 1781, 1788, samt hans
inträdestal i franska vetenskapsakademien, som
handlade om Afrikas eröfring af araberna och
trycktes i akademiens handlingar 1754. Det
förstnämnda arbetet innehåller värderika upplysningar
om de af författaren besökta orter och
förändrade fullständigt hittills hysta åsikter om
desamma. Han hade vid sitt frånfälle utom
andra litterära företag under arbete en fransk
öfversättning af Dalins »Svea rikes historia»,
hvaraf 1:a delen utkommit 1748.


Otter, Von. Ätten, hvilken härstammar från
Bremen, inkom till Sverige med Casten Otter
f. 1589, d. 1657, hvilken anlade det första faktori
i riket. Hans son Salomon – se O. 1. – adlades
1691 under namnet von Otter och erhöll 1719
friherrlig värdighet.


1. Otter, Salomon von, ämbetsman. Född i
Örebro d. 11 okt. 1647. Föräldrar:
faktorieägaren Casten Otter
och Kristina Hansdotter Schemmelkorn.

Tjugo år gammal, befordrades
O. till kammarskrifvare
i Kammarkollegii general-militie-kontor
men ingick 1669 i Statskontoret
och tjänstgjorde 1669–80
såsom fältkommissarie. Sedan han under de närmast
följande åren varit utan tjänst, befordrades
han 1684 till vice fiskal i Kammarkollegium, utnämndes
1687 till sekreterare därstädes och blef
1689 kamrerare vid Amiralitetsstaten i Karlskrona.
Hans stora ämbetsmannaskicklighet hade nu hunnit
göra sig gällande, hvarför han också af regeringen
fick mottaga det ena förtroendeuppdraget efter det
andra. Sedan han 1691 blifvit adlad, utnämndes
han 1693 till öfverkommissarie vid Amiralitetet,
befordrades 1712 till krigsråd, förordnades 1719
till landshöfding i Bleking och erhöll s. å. friherrlig
värdighet. Död i Karlskrona d. 23
nov. 1732.

Några data skola gifva en föreställning
om, hvad denne arbetsamme och kunnige
ämbetsman under sin lefnad uträttade för Sverige.
Med egen hand utskref han 1662–65 årens landsböcker
för Örebro län, utarbetade de digra förklaringarna
öfver de anmärkningar, kamreraren
Güthrie gjort öfver Kammarkollegii förvaltning
af krigsmedlen 1674–80, uppgjorde nya förslag
till sysslor och räkenskaper vid Amiralitetsstaten
i Karlskrona jämte skriftliga instruktioner för
hvar och en särskild af amiralitetets betjäning,
framlade plan till och instruktion för ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free