- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:301

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Posse, Arvid Mauritz - 13. Posse, Arvid Rutger Fredriksson - 14. Posse, Gustaf (Gösta) Mauritz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

situationen outhärdlig och nedlade inom ett halft
år detta förtroendeämbete för att öfvertaga ordförandeplatsen
i Göta kanalbolags direktion, ett
uppdrag som han redan 1833 innehaft, och
genom förnyade val erhöll 1845 och 1849.
Utsedd till landtmarskalk vid 1844 års riksdag,
erhöll han under dess lopp serafimerorden och
utnämndes efter dess afslutande 1845 till riksmarskalk.
Af konung Oscar I inkallades han
1846 ånyo i statsrådet såsom justitie-statsminister.
Med sin medlande ståndpunkt var dock ej P.
rätte mannen att med kraftig arm gripa sig an
med de reformer, som påkallades af tidens kraf,
och lämnade därför sin post 1848, i sammanhang
med den förändring af konseljen, som påskyndades
af de s. k. Marsoroligheterna. 1849 lämnande
äfven sin post som riksmarskalk, afled
P. i Göteborg d. 22 juli 1850.

Gift 1825 med friherrinnan Juliana Lovisa von Platen,
dotter af grefve B. B. von Platen (se II:
290).


13. Posse, Arvid Rutger Fredriksson, landthushållare,
politiker. Född på
Rosendal i Skåne den 15 februari
1820; den föregåendes brorson.
Föräldrar: landshöfdingen, grefve
Fredrik Salomon Posse och friherrinnan
Magdalena Charlotta
Bennet
.

Vid Lunds universitet,
där P. blef student 1835, ägnade
han sig åt juridiska studier och ingick, efter 1840
aflagd examen för inträde i rikets rättegångsverk, i
hofrätten öfver Skåne och Bleking. Här tjänstgjorde
han några år, utnämndes till v. häradshöfding
och 1846 till kanslist vid hofrätten samt förordnades
1847 till adjungerad ledamot af densamma.
1849 lämnade han den civila tjänstemannabanan
för att sysselsätta sig med vården om sina gods
och erhöll genast en mängd förtroendeuppdrag,
såväl af sin provins, som den trängre kommun,
han tillhörde. 1851–62 var han ordförande i
skånska banken, erhöll 1861 samma plats inom
skånska hypoteksföreningen, ingick 1865 såsom
ordförande i styrelsen för sydskånska järnbanan,
till hvars byggande han verksamt bidragit, var
under en följd af år ledamot och 1865–68 ordförande
i Malmöhus läns landsting o. s. v.

Från 1856 deltog han ock i riddarhusets förhandlingar.
Ordförande i bevillningsutskottet vid
1862–63 års riksdag, förfäktade han med kraft
frihandelns principer, hvilka han städse förblef
trogen. Vid följande riksdag, 1865–66 ordförande
i statsutskottet, bekämpade han det hvilande
representationsförslaget.

Efter dess seger
valdes han till ledamot af Andra kammaren för
Herrestads och Ljunits härad, som han företrädde
till och med 1881 års riksdag. Han bidrog
verksamt 1867 till tillkomsten af landtmannapartiet,
som hvars främste ledare han kraftigt
deltog i de parlamentariska striderna under
de tre första valperioderna, hela tiden intagande
den maktpåliggande posten af ordf. i statsutskottet.
Vid urtima riksdagen 1871 var han vice ordf. i
statsutskottet. Kunskapsrikedom, själfständighet
och handlingskraft erkändes därvid äfven af motståndarne
som för P. utmärkande egenskaper, men
han beskylldes därjämte för hänsynslöshet och
härsklystnad. Uthållig, punktlig och vaken, ledde
han som talman Andra kammarens förhandlingar
från 1876 till d. 19 april 1880, då han kallades att
som statsminister intaga främsta platsen i konungens
råd. Det gällde nu att i enlighet med landtmannapartiets
önskningar åstadkomma en lösning
af försvars- och grundskattefrågorna. Stora kommittéer
nedsattes ock för ändamålet, och på grundvalen
af dessas arbeten framlades förslag om försvarets
byggande å stam (anskaffad å frivillighetens
väg och aflönad af statsverket) och beväring mot
löfte om successiv afskrifning af grundskatterna
samt afrustnings- och roteringsbesväret. Tack vare
Andra kammarens afknappningar och den Förstas
fasthållande vid indelningsverket, stötte dock dessa
framställningar på grund och P. afgick d. 13 juni
1883 från statsministerposten. S. å. blef
han president i kammarrätten, i hvilken egenskap
han tjänstgjorde till 1889. 1882–90 ledamot
af Första kammaren för Kalmar läns södra
landsting, tog han där ringa del i förhandlingarna.
Han uppträdde dock bestämdt mot 1880-talets
protektionistiska sträfvanden och till förmån för
en moderat utsträckning af den politiska rösträtten.
Sina sista år ägnade P. uteslutande åt vården af
sin omfattande enskilda ekonomi. Död i Stockholm
d. 24 april 1901.

Serafimerriddare 1881
var P. led. af Landtbruksakademien, m. fl. akademier
och samfund.

Gift 1: 1846 med grefvinnan
Amalia Carolina de la Gardie; 2:1886
med Ebba Augusta Hägerflycht.


14. Posse,Gustaf (Gösta) Mauritz, landthushållare,
politiker. Född på
Hjälmshult i Malmöhus län d. 12
jan. 1823; den föreg. broder.

Student i Lund 1839, blef P. filosofie
doktor därstädes 1844. Fyra
år efteråt ingick han å den militära
banan och utnämndes 1849
till underlöjtnant vid andra lifgrenadierregementet
men lämnade krigstjänsten redan
1854 för att helt ägna sig åt skötseln af den
nybildade possession af jordegendomar, han under
namn Vreten sammanfört i Skaraborgs län. Med
stort intresse uppgick han i provinsens allmänna
angelägenheter, var alltifrån Skaraborgs läns enskilda
banks stiftande 1865 till sin död ordförande
i dess styrelse samt 1863–67 och 1870–87
ledamot af Skaraborgs läns landsting, hvars
vice ordförande han var 1873–74 och ordförande
1875–84.

Redan 1853 började P. uppträda
å riddarhuset, i hvars förhandlingar han (med
undantag af 1862–63 års riksdag) deltog under
hela ståndsrepresentationstiden. Trots P:s tendenser
i allmänhet gingo i relativt liberal riktning, motsatte
han sig 1865 års förslag till ny riksdagsordning.
1869–77 ledamot af Första kammaren
för Skaraborgs län och 1878–84 för Kristianstads
län, spelade P. därstädes en icke obetydlig
roll som hufvudman för den rent landtmannapartistiska
fraktionen, som ofta i de gemensamma
voteringarna hjälpte Andra kammarens
önskningar till seger. 1880–82 var han medlem
af landtförsvarskommittén.

Död på Vreten d. 31 mars 1888.

Gift 1852 med friherrinnan <i>Anna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free