Print (PDF) - On this page / på denna sida - Rabbén, Johan - 1. Rabe, Gustaf Reinhold Daniel - 2. Rabe, Alida Kristina - 1. Rabenius, Olof Ingelsson - 2. Rabenius, Lars Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skånska åkerbruket 1825 och Mierckeska konsten att dressera hönshunden 1831, ny uppl. 1882. 1. Rabe, Gustaf Reinhold Daniel, pedagog, skriftställare. Född d. 25. jan. 1813 i Tunhems församling i Västergötland. Föräldrar: Häradshöfdingen Lars Reinhold Rabe och Elisabet Maria Olbers. Student i Uppsala 1828, erhöll R. filosofie magistergraden vid promotionen därstädes 1836. Året därefter förordnades han till docent i estetik och bestred v. t. 1840 de till estetiska professuren hörande föreläsningarna. Efter att 1841--1842 ha förestått lektoratet i romersk vältalighet och poesi vid Stockholms gymnasium, anträdde han sistnämnda år på egen bekostnad en resa genom Tyskland och Frankrike och utnämndes efter sin hemkomst 1843 till innehafvare af den nämnda lektorsbefattningen. Tio år senare förordnades han till gymnasii rektor, utsågs till medlem af kommittén för granskning af 1826 års skolstadga, till direktionsledamot samt studiirektor vid statens seminarium för bildande af lärarinnor och invaldes 1857 till ledam. af Vitt., Hist. och Ant. Akad. Död i Stockholm d. 7 nov. 1870. I den dubbla egenskapen af pedagogisk skriftställare och praktisk skolman förvärfvade R. ett allmänt och förtjänt erkännande. Genom arten af sin egen bildning vän och försvarare af de klassiska språkstudierna, begynte han kort efter sin anställning såsom elementarlärare utgifvandet af sina väl vitsordade samt länge och allmänt begagnade läroböcker: Latinsk grammatik för skolor och gymnasier 1845, Latinsk grammatik för begynnare 1849, Latinsk läsebok 1849, Latinska skriföfningar 1851, Latinsk läsebok 1852, Grekisk formlära 1856; Latinsk och grekisk parallellgrammatik 1857, hvarjämte han i filologiska och pedagogiska uppsatser, rektorsprogram och tidskrifter häfdade klassicitetens rätt vid den allmänna undervisningen. De i hans rektorsprogram behandlade ämnen voro sådana som: Om oratio obliqua i latinet 1855, Om klassicitet 1857, Om nordens äldsta kultur 1865, Om de homeriska sångernas förhållande till lifvet och bildningen 1868 o. s. v. Bland hans rent pedagogiska afhandlingar må nämnas uppsatsen Om uppfostringsväsendet hos Romarne i Vitt., hist. o. ant. akad:s handl. Ny följd IV 1864. Om hans egenskaper såsom undervisare och skolstyresman vittnade den tillgifvenhet han af sina lärjungar förvärfvade och jämväl bibehöll, efter det de lämnat hans undervisning. Gift 1843 med Carolina Victoria Ahlberg. 2. Rabe, Alida Kristina, målarinna. Född på Trehörningen i Fors' socken i Västergötland d. 18 dec. 1825; den förgåendes halfsyster i faderns senare gifte. Med utmärkt fallenhet för teckning och målning erhöll fröken R. sin första egentliga undervisning i Stockholm af Köhler och Södermark. För att ytterligare utbilda sin talang, uppehöll hon sig 1855--58 i Paris, där Tissier och Scheffer voro hennes lärare, 1863 gjorde hon åter en studieresa till Paris och vistades där en längre tid. I hennes arbeten röjer sig en synnerligt omsorgsfull och samvetsgrann behandling af ämnet, ehuru ofta med en viss matthet i koloriten. Bland taflor af henne hafva på utställningar förekommit Oedipus och Antigone, Abrahams offer, Paulus i fängelset m. fl. Äfven åtskilliga porträtt äro af henne målade. Hon var agré af Konstakademien. Död i Stockholm d. 9 juli 1870. 1. Rabenius, Olof Ingelsson, universitetslärare, rättslärd. Född 1730 i Romfartuna socken af Västmanland. Föräldrar: kyrkoherden Ingel Larsson Rabenius och Margareta Kalsenius. Vid Uppsala universitet, där han blef student 1738 och med tiden gjorde rättsvetenskaperna till föremål för sina studier, ansågs R. så skicklig, att han redan 1749 antogs till juridiska fakultetens notarie. Promoverad till juris doktor 1752, kallades han till docent i juridiska fakulteten och förordnades 1755 till vice akademisekreterare. Efter att 1757 hafva begifvit sig till utlandet och idkat studier i Göttingen, blef han 1759 notarie i akademiska konsistoriet i Uppsala och utnämndes 1760 till akademiens ombudsman. Sekreterare i justitiedeputationen vid 1765 års riksdag, befordrades han året därefter till juris professor i Uppsala, men afled till stor förlust för universitetet redan d. 16 maj 1772. Med ovanlig skarpsinnighet förenade R. det allvarligaste forskningsnit och var icke blott den mest framstående praktiska jurist i Sverige på sin tid utan anses med rätta för en af de yppersta juridiska skriftställare, Sverige framalstrat. Att han äfven i utlandet var känd och erkänd såsom synnerligt framstående i sitt lärdomsfack, framgår bl. a. däraf, att professor Michaeli i Göttingen till honom dedicerade sitt 1769 utgifna berömda arbete »Mosaisches recht». Hans inflytande på studiet af sin vetenskap var därför betydande och skulle varit ännu större, om han offentliggjort frukten af sina forskningar på ett mera åtkomligt sätt än genom det lätt förspridda katedertrycket. Utom af hans många disputationer, de flesta författade på latin, upptogs hans litterära verksamhet af ett träget samlande af författningar rörande justitieväsendet, hvilket lagverk han 1765 af rikets ständer fått i uppdrag att bringa till stånd, men som han blott hann påbörja. Gift 1762 med Anna Kristina Bruncrona. 2. Rabenius, Lars Georg, universitetslärare, rättslärd. Född i Näs socken i Uppland d. 18 jan. 1771; den föregåendes son. Efter idkade akademiska studier i Åbo, där han blef student 1783, och Uppsala, dit han öfverflyttade 1788, blef R. filosofie magister på det senare stället 1791 och förordnades året därpå till extra ord. kanslist i akademiska kansliet. Juris utriusque cand. 1792, kallades han kort därefter till docent i juridiska fakulteten, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
