- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:319

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ramsay, Anders Henrik - 3. Ramsay, Otto Vilhelm - 4. Ramsay, Anders Vilhelm - 5. Ramsay, Carl Gustaf - Randel, Andreas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Suèdois, bevistade med detta regemente franska
arméns fälttåg vid Rhenströmmen och återkom
till Sverige såsom kapten 1741. Under deltagandet
i 1741–43 årens svensk-finska krig utnämndes
han 1742 till kapten vid Tavastehus
läns regemente och blef 1745 major vid detsamma.
R., som under den närmast följande
tiden tog verksam del i det politiska lifvet, slöt
sig med ifver till hofvets anhängare. När vid
1756 års riksdag efterräkning vidtogs med hofvets
anhängare för det misslyckade revolutionsförsöket,
befanns äfven R:s namn på de komprometterades
lista, ehuru han, genom att hålla sig gömd en
längre tid, undgick det då rådande partiets hämnd.
När sinnesstämningen sedermera förändrades, erhöll
R., som sedermera slutit sig till Mössorna,
för utståndna lidanden en större penningsumma,
utnämndes 1763 till öfverste för prins Fredrik
Adolfs regemente samt befordrades 1765 till
landshöfding öfver Savolax’ och Kymenegårds
län. Året därefter upphöjdes han till friherre
men uttog aldrig friherrebrefvet och blef således
ej introducerad. 1769 befordrades han till generalmajor,
och då han, missnöjd med det sätt,
hvarpå Mössorna skötte rikets angelägenheter,
åter slöt sig till hofvet samt var Gustaf III behjälplig
vid statshvälfningens genomförande, utnämndes
han till belöning härför 1774 till generalmajor
och öfverkommendant i Lovisa, hvarifrån
han förflyttades till landshöfdingeplatsen i
Nylands och Tavastehus län. Han tog emellertid
redan 1776 afsked och afled d. 22. dec. 1782.

R. omtalades länge i Finland för sin ovanliga
kroppsstyrka; huru han med blotta händerna
kunde uträta hästskor, hålla fast en vagn, som
drogs af tvenne hästar, och dylika mannarön.

Gift 1: 1753 med Maria Charlotta Hising och
2: 1773 med Helena Katarina Malm.


3. Ramsay, Otto Vilhelm, krigare. Född d.
5 juli 1743; den föreg. brorson.
Föräldrar: löjtnanten Gustaf
Vilhelm Ramsay
och Anna
Juliana Taube
.

Efter att vid
tolf års ålder ha blifvit inskrifven
i kadettkåren, erhöll R. sin
första officersfullmakt 1761 och
blef kapten vid Savolax’ fältjägarkår
1770. Vidare befordrad till öfverstlöjtnant,
förordnades han till vice landshöfding öfver
Kymenegårds län, utnämndes till öfverste i armén
och blef till sist ordinarie landshöfding öfver
nyss nämnda län 1793.

Död på Esbo i Nyland d. 22 nov. 1806.

Han bevistade med
utmärkelse pommerska kriget 1761–62 samt
var en duglig landshöfding, ehuru hans verksamhet
på denna plats icke blef särdeles långvarig.

Gift 1775 med sin kusin, friherrinnan
Sofia Lovisa Ramsay.


4. Ramsay, Anders Vilhelm,
krigare. Född d. 28 okt. 1777;
den föreg. son.

Såsom fänrik
vid Svea lifgarde, där han tjänade
sedan 1796, gick R. 1798
i neapolitansk krigstjänst och
avancerade i det främmande landet
till major 1800. Hemkommen
1801 till Sverige, befordrades han till
löjtnant vid förstnämnda garde 1802 och blef
1805 kapten vid Tavastehus läns infanteri. Såsom
stabsadjutant deltog han i det några år senare
utbrutna finska kriget och bevistade med
lysande tapperhet träffningarna vid Haistila färja,
Siikajoki och Revolax. Efter sistnämnda affär
sändes han med segertecknen till Stockholm och
blef major i armén. Vid Lemo, där han kämpade
tillsammans med v. Vegesacks landstigningstrupper,
vann han hjältedöden d. 20 juni
1808. För en uppsats, Om den fördelaktigaste
ställning för infanteri är på två eller tre led
,
erhöll han 1805 Krigsakademiens stora pris.

Han var en krigare af de vackraste löften, och
den ena af de af Runeberg, i hans vackra sång
»Främlingens syn», i Fänrik Ståls sägner besjungna
bröderna Ramsay. Den andre är


5. Ramsay, Carl Gustaf, krigare. Född d.
17 jan. 1783; den föreg. bror.

Efter slutad kurs vid Karlberg
utnämndes han till fänrik
vid änkedrottningens lifregemente
1800, blef kornett vid Nylands
dragoner 1801 och premierlöjtnant
därstädes 1805. Vid början
af 1808 års krig anställdes han
såsom adjutant hos general Adlercreutz och bevistade
i denna egenskap träffningarna vid Tammerfors,
Pyhäjoki och Siikajoki, där han jämte
v. Hertzen och Björnstjerna ledde det anfall
mot fiendens center, som afgjorde slaget, förflyttades
därefter till platsen som adjutant hos general
von Döbeln samt stupade i slaget vid Lappo
d. 14 juli 1808.

Modern, friherrinnan Ramsay
på Esbo, lät från slagfälten upptaga sina stupade
söners lik samt föra dem till familjegrafven i
Borgå. Hon sörjde djupt deras död samt lät
prägla en medalj till deras minne, hvilket likväl
på ett varaktigare sätt blifvit hugfästadt af
Geijer och Runeberg.


Randel, Andreas, musiker, tonsättare. Född
d. 6 okt. 1806 i Ramdala socken
i Bleking, där föräldrarna voro
torparfolk och hette Pettersson.

En fattig byspelman, som först
bemärkte den unge gossens ovanliga
musikaliska begåfning,
skänkte honom sin fiol och gaf
honom den första undervisningen
i violinspelning. Vid tio års ålder var R. nog utbildad
och vann såsom sådan den utmärkelsen, att
Karlskrona musiksällskap antog sig hans musikaliska
uppfostran under en teoretiskt bildad musiklärare,
hvilken vid en musiktillställning för Carl
XIV Johan i Karlskrona 1819 lät sin elev spela
några variationer af Rode. En af de närvarande,
hofmarskalken friherre de Geer på Finspång, blef
så intagen af den trettonårige gossens genialiska
spel, att han medtog honom hem och anställde
för hans räkning en särskild lärare. Med understöd
af De Geer och af dåvarande kronprinsen
Oscar, fick R. 1821 anträda en resa till Paris
och vid därvarande konservatorium utbilda sig
under den berömde violinspelaren Baillot, hvarjämte
han i komposition undervisades af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free