- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:321

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raphael, Axel Ferdinand - Rappe - 1. Rappe, Christofer Johan - 2. Rappe, Carl - 3. Rappe, Axel Emil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Förlikning och skiljedom i arbetstvister i utlandet.
Sekreterare i Stockholms stadsfullmäktiges bostadskommitté
1903, utgaf han s. å. Bostadsfrågan.
R. har äfven som sekreterare i Sveriges författareförening
under en följd af år tagit en kraftig
del i dess 1904 med seger afgångna sträfvanden att
trygga den litterära äganderätten genom Sveriges
anslutning till Bernkonventionen. 1894 utgaf
han Rätt till tidnings titel. Han har dessutom
varit verksam med en mängd artiklar i pressen,
särskildt den honom närstående Svenska Dagbladet,
och i Nordisk familjebok.

Gift 1879 med Cecilia Saloman, dotter till prof. Geskel
Saloman (se nedan).


Rappe. Den svenska adliga ätten med detta
namn härstammar från generalauditören vid livländska
armén Henrik R., hvilken 1675 upphöjdes
i adligt stånd. Åt tvenne hans sonsons
sonsöner, Christofer Johan och hans broder
Carl – se R. 1 och 2 – förlänades 1771 friherrlig
värdighet. Den förstnämnda slöt själf
1776 sin ättegren.


1. Rappe, Christofer Johan, ämbetsman, politiker.
Född på Vartorps sätesgård
d. 15 jan. 1719. Föräldrar: löjtnanten
Erik Rappe och Hedvig
Leijoncrona
.

R. ingick efter
slutade studier 1739 såsom auskultant
i Göta hofrätt och blef vice
häradshöfding därstädes 1743.
Sedermera befordrad till assessor
i Åbo hofrätt 1748, utnämndes han 1756 till hofrättsråd
och 1769 till landshöfding i Åbo och
Björneborgs län.

Död barnlös i Åbo d. 20
sept. 1776.

Lagus i Åbo Hofrättshistoria
tecknar honom sålunda: »R. intager ett rum
bland Finlands utmärktaste män. Utrustad med
stora naturgåfvor ägde han en verksam, hög
och dristig ande. Hans anseende som jurist och
landshöfding var stort: såsom statsman ännu
större.» R. framstår nämligen under frihetstidens
senare skede som en af det politiska lifvets mest
betydande män, med brinnande nit för fäderneslandets
bästa och ett ädelt frihetssinne. Butter,
sträng och allvarlig, gick han aldrig på ackord
med sin öfvertygelse men kan ock tyvärr ej frikännas
från att mer än en gång låtit partihätskheten
diktera sina handlingar. Han började sin
politiska bana vid 1751–52 års riksdag som en
nitisk Hatt och var redan vid den följande 1755–56
en af partiets mest framskjutna medlemmar.
R., hvilken ansågs som en af tidens bästa pennor,
var upphofsmannen till 1756 års tjänstebetänkande,
hvilket i sin sträfvan att häfda anciennitetens
rätt vid befordringar gaf anledning till de ständiga
klagomål öfver befordringar, som sedermera i
så hög grad upptogo riksdagens tid och undergräfde
frihetstidens statsskick. Vid 1760–62 års
riksdag bidrog R. som ledamot af sekreta utskottet
och dess mindre sekreta deputation verksamt
till Höpkens och Palmstiernas fall. Själf
uppförd å rådsförslag, undanbad han sig utnämning.
Vid 1769–70 års riksdag, då han ånyo
satt i sekreta utskottet, framträder han åter i
förgrunden, dels genom sin kraftiga medverkan
till Mösspartiets störtande och dels samt kanske
än mera genom sin sträfvan att råda bot för
statsskickets värsta olägenheter. Han hade nämligen
börjat närma sig hofvet och uppsatte ett
förslag »om personlig säkerhet och säkerhet om
äganderätten», åsyftande att aflägsna de utväxter
å statsförfattningen, som inympats å densamma
efter 1723. Tack vare intriger från främmande
makter, hvilka förstått att med klingande valuta
för sin sak värfva den skicklige intrigören Pechlin
(se II: 273), blef också detta förslag förkastadt.
Han blef med anledning af sitt uppträdande
vid denna riksdag i hög grad utsatt för Mössornas
hat och hade antagligen haft att motse afsättning
från sin landshöfdingstol, om ej Gustaf III:s revolution
kommit emellan. Som ämbetsman visade
han stor drift och duglighet.

Gift 1750 med Eva Katarina Linnerhjelm.


2. Rappe, Carl, militär, ämbetsman, politiker.
Född d. 13 sept. 1721; den föreg. broder.

Efter fädrens sed ägnande sig åt det militära yrket, ingick
R. redan 1735 som volontär vid Smålands kavalleri,
där han 1742 blef kornett, 1749 ryttmästare
och 1757 major, i hvilken egenskap han bevistade
pommerska kriget. 1760 tog han afsked men
deltog icke desto mindre i årets fälttåg som
frivillig och på egen bekostnad. Följande år
återinträdde han i aktiv krigstjänst som öfverstlöjtnant
och befordrades 1770 till öfverste för
Smålands kavalleriregemente.

R. hade då redan
länge gjort sig känd som en framstående
deltagare i det politiska lifvet. Redan vid 1760–62
års riksdag nämnes han jämte sin äldre
broder som en af Hattpartiets ledare och var då
ledamot af sekreta utskottet. Han hugnades ock
af majoriteten med förmånen att få skatteköpa
Strömserums kungsgård i Kalmar län, hvilket
beslut visserligen vid 1765–66 års riksdag upphäfdes
af de då segrande Mössorna för att åter
bekräftas af ständerna 1770, sedan partiställningen
åter skiftat. Hos Gustaf III stod R. till
en början i hög gunst, blef 1771 tillika med
brodern förlänad friherrlig värdighet, förordnades
1773 till vice och 1774 till ordinarie landshöfding
i Kalmar län samt förlänades 1778 generallöjtnants
värdighet. Som landshöfding
ådagalade R. stor driftighet men också öfverdrifven
stränghet och myndighet, som inom
länet framkallade en våldsam jäsning, hvilken
kom till utbrott i sammanhang med förbudet
mot enskild brännvinsbränning och slutade med,
att R., efter verkställd undersökning af Gustaf
III, 1781 återkallades från sitt landshöfdingeförordnande.
Han drog sig nu tillbaka till vården
af sina många landtegendomar och afled å
Strömsrum d. 3 sept 1790.

Gift 1744 med
Kristina Margareta Torpadius, är R. stamfader
för den nu lefvande friherrliga grenen af ätten.


3. Rappe, Axel Emil, militär, krigsminister.
Född på Kristinelund i Kalmar
län, d. 2 okt. 1838; den föreg. sonsons
son. Föräldrar: landshöfdingen
frih. Axel Ludvig Rappe
och Lisette Emilia Augusta
Björnstjerna
.

Student i Uppsala
1857, aflade R. 1860 kansliexamen
därstädes. Han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free