- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:323

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reenhielm, Jacob (Isthmén) - Reenstierna, Jakob - Regnell, Anders Fredrik - 1. Regnér, Lars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saga</i> 1680 och Saga om k. Olof Tryggwason
1681 i svenska öfversättningar. Kort efter sin utnämning
till riksantikvarie upphöjd i adlig värdighet
1675, antog han namnet Reenhielm och afled
på Täby gård i Uppland 1691.

Gift 1669 med Anna Böllja.


Reenstierna, Jakob, kongl. råd, ämbetsman.
Född i Stockholm d. 30 april 1659. Föräldrar:
kommissarien i generalkommersekollegium Jakob
Momma
– 1669 adlad Reenstierna – och Elisabet
Kock
.

Efter utländska studieresor anställdes
R. 1683 som sekreterare i borgskollegium. Han
försökte sig ock någon tid med anläggning af
ett silfverbruk i Regna socken i Östergötland
men återgick snart till ämbetsmannabanan, där
han först befordrades till assessor i Svea hofrätt
och 1692 till lagman i Halland. Känd som en
duglig och skicklig ämbetsman, blef han 1710
landshöfding i Dalarna, 1711 friherre, 1712 kungl.
råd och styresman öfver kontributionsrenteriet,
1713 prendant i kommersekollegium samt förlänades
1714 greflig värdighet. Orsaken till dessa
snabba befordringar har tillskrifvits hans villiga
medverkan till det stränga beskattningssystem,
som 1710 infördes för krigets fortsättande. I
rådet kom han i skarp fiendskap med Arvid
Horn och G. Cronhielm samt förleddes snart af
girighet att bringa sig själf å fall, då han lät
muta sig af holländska köpmän att befordra
deras merkantila intresse och icke ens skydde
att till den ändan förfalska ett rådsbeslut, hvarigenom
dem tillerkända förmåner förökades. Saken
drogs inför Svea hofrätt, men redan innan
dess dom, lydande å afsättning och böter, hunnit
falla, afled R. d. 29 febr. 1716.

Gift 1687 med
Magdalena Toutin. Den grefliga ätten R. utslocknade
1783 med hans sonson, Fredrik Ulrik,
landshöfding i Östergötland och framstående deltagare
i frihetstidens riksdagar.


Regnell, Anders Fredrik, läkare, mäcenat.
Född i Stockholm d. 7 juni
1807. Fadern, Anders Regnell,
var rådman i Uppsala.

Student 1824 vid universitetet i sistnämnda
stad, ägnade R. sig med
förkärlek åt botaniken, hvars
studium han ock ända till sin
död med varmt intresse omfattade.
Aflade med. kand.-examen 1835, blef
med. lic. 1836 samt året därefter kirurgie magister
och med. doktor. Sedan han under sin
studietid bl. annat varit prosektor hos A. Retzius
samt två gånger tjänstgjort såsom tillförordnad
koleraläkare, var han 1838–39 anställd
som underläkare vid Serafimerlasarettet i Stockholm
och åtföljde såsom uppbördsläkare korvetten
»Jarramas» på dess expedition till Medelhafvet
1839–40. För att i ett varmare luftstreck
söka bot för ett bröstlidande, begaf sig
R. sistnämnda år till Brasilien. Sedan han i
Rio Janeiro med utmärkelse aflagt föreskrifven
ny examen för att utöfva läkarepraktik, blef
han 1841 legaliserad brasiliansk läkare och nedsatte
sig kort därefter i den för sitt sunda klimat
kända köpingen Caldas i provinsen Minas Geraës.
Här vann han anseende såsom framstående läkare
och erhöll vidsträckt praktik, som förhjälpte
honom till en i ekonomiskt hänseende särdeles
fördelaktig ställning. Den tid, hans praktik lämnade
honom öfrig, använde han till fortsatta
forskningar inom växtriket, som i hans nya hemland
utbredde sig i yppig rikedom. Oförtrutet
ökade han sina botaniska samlingar och öfversände
däraf gång efter annan värderika delar
till europeiska, i främsta rummet nordiska, muséer.
Dock inskränkte sig hans vetenskapliga
forskningar icke till botaniken; äfven åt Brasiliens
djurvärld och geologiska förhållanden ägnade
han sina studier samt anställde mot slutet af
sin lefnad under flera år noggranna meteorologiska
iakttagelser. Själf i saknad af nödiga
litterära hjälpmedel för bearbetande af sina samlingar,
hade han dock tillfredsställelsen att se
dessa komma den vetenskapliga utvecklingen till
godo genom europeiska botanisters arbete i antydd
riktning. Förutom rika botaniska samlingar,
som han hemskickade till Uppsala universitet
och Vetenskapsakademien, sände han
under sin lifstid upprepade gånger penninggåfvor,
afsedda för olika vetenskapliga anstalter i Sverige
och uppgående sammanlagdt till öfver
800,000 kr. Hela hans kvarlåtenskap tillföll,
med undantag af några legat, Uppsala universitet.
Hvad beträffar de vetenskapliga ändamål, som
därstädes genom R:s frikostighet blifvit tillgodosedda,
må af dem såsom de väsentligaste nämnas
följande: det s. k. Regnellianum eller den nya
byggnaden för fysiologiska och patologisk-anatomiska
anstalter, till hvars uppförande samt
senare utvidgning han skänkte i skilda poster
tillhopa 80,000 kr., botaniska ändamål, ihågkomna
med 56,000 kr., samt medicinska sådana,
främjade genom en resestipendiifond å 30,000 kr.
Tillsammans erhöll universitetet af R. under hans
lifstid i det närmaste en half million kr. Af
hans donationer till Vetenskapsakademien voro
81,000 kr. afsedda för botaniska ändamål, 55,000
kr. till den zoologiska stationen vid Kristineberg,
40,000 kr. för bearbetning af zoologiskt material
i Naturhistoriska riksmuseum o. s. v. Till Karolinska
institutet gaf R. 30,000 kr. till en reservfond.
Vidare ihågkom han Vårdanstalten för
sjuka barn och Serafimerlasarettet med tillsammans
60,000 kr., Svenska läkaresällskapet med
10,000 kr. till en prisfond samt Medicinska föreningen
i Stockholm med 10,000 kr.

Död ogift
i Caldas d. 12 sept. 1884. R. var sedan 1865
hedersledamot af Vetenskapssocieteten i Uppsala
och Svenska läkaresällskapet samt sedan 1871
af Göteborgs vet.- och vitt.-samk. Invald 1870
i Vetenskapsakademien, blef han 1877 fil. hedersdoktor
vid Uppsala akademis jubelfest.


1. Regnér, Lars, astronom, universitetslärare.
Född d. 11 nov. 1746 i Fifvelstads socken,
Östergötland. Föräldrar: komministern Gustaf
Regnér
och Ebba Katarina Kylander.

Student i Uppsala 1767 och fil. magister därstädes
1776, befordrades R. 1780 till docent i
fysik därstädes och 1785 till adjunkt i samma
ämne. Sedan han 1796 blifvit e. o. professor
i astronomi och 1798 astronomie observator,
utnämndes han 1799 till ordinarie professor i
astronomi. Död i Uppsala d. 7 okt. 1810.

R. intresserade sig ej blott för sin egen vetenskapliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free