- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:324

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Regnér, Lars - 2. Regnér, Gustaf - 3. Regnér, Adolf - 1. Rehausen, Gotthard Mauritz von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

disciplin utan äfven för de flesta öfriga grenar
af naturvetenskapen. Till gagn för de studerande
vid universiteten började han 1785 utgifva ett
arbete, Inledning till naturläran, som var afsedt
att omfatta mekanik, fysik, meteorologi
och astronomi äfvensom läran »om lefvande och
organiserade kroppar». Emellertid utkom af
detta till planen omfångsrika arbete, förutom den
nyssnämnda år i tryck synliga delen, som behandlade
den allmänna mekaniken, ytterligare,
1797, endast en del handlande om astronomien.
I denna röjer sig här och där en själfständig,
vetenskaplig uppfattning hos författaren, såsom
bl. a. i den utförliga behandlingen af frågan om
världssystemets stabilitet, hvarvid till vederläggning
upptagas de af Melanderhielm anförda
skälen mot denna stabilitet. För öfrigt behandlades
af R. astronomiska frågor i de flesta af
honom utgifna akademiska disputationer, omkring
30 till antalet, samt i några kortare uppsatser,
införda i Zachs »Monateliche Correspondens»
och »Berliner astronomisches Jahrbuch».
En hans disputation af 1797 om solens parallax
blef föremål för en skarp kritik af J. Svanberg,
affattad på latin i en af honom 1808 utgifven
broschyr. Ett ej mindre skarpt svar därå lämnades
af R. s. å. i skriften »Anmärkningar ...
till Kongl. Vettenskaps Academiens i Stockholm
bedömande öfverlåtne
». Äfven i »Stockholms-Postens»
spalter drabbade de båda antagonisterna
tillsammans.

Gift med Ulrika Hallén.


2. Regnér, Gustaf, ämbetsman, skriftställare.
Född i Fifvelstad socken af Östergötland d. 11 okt.
1748; den föreg. broder.

I Uppsala, där R. blef
student 1767, upptogs han inom kort i sällskapet
»Apollini sacra», och snart äfven i det än förnämligare
»Utile dulci» i Stockholm. Anledningen
härtill var några vittra försök, hvilka jämväl
hade en annan fördel med sig, nämligen att, sedan
han 1774 blifvit inskrifven till e. o. kanslist i
Kanslikollegium, bana för honom väg till kanslirådet
Sotbergs personliga bevågenhet. Befordrad
1775 till kopist i Utrikesexpeditionen, utnämndes
han följande året till kanslist, blef 1784 registrator,
1795 protokollssekreterare och expeditionssekreterare
1809, då han vid kansliets omorganisering,
jämte den öfriga expeditionen,
sattes på indragningsstat.

Död i Stockholm d. 22 mars 1819.

R. var en flitig arbetare
på litteraturens fält och har utgifvit en myckenhet
arbeten. Mycket bekant och med intresse omfattadt
var på sin tid hans Första begreppen af
de nödigaste vetenskaper
, som utgått i en mängd
upplagor och länge nyttjades som lärobok i flera
skolor. Inom vittra akademier och samfund
eröfrade han många gånger prismedaljer för
originalpoem, intagna i hans utgifna Vitterhetsnöjen
(2 del. 1815, 1817), men lyckades därför
ej att inför en noggrannare kritik vinna något
rum bland Sveriges skalder. Däremot har han
i sina Försök till metriska öfversättningar från
forntidens skalder
inlagt stora förtjänster om
metriken och öfversättningskonsten och kan i
detta hänseende nästan anses såsom en vågbrytare
för Adlerbeth, Från 1784 till sin död var R.
jämväl redaktör af »Stockholms Post Tidningar»
och »Inrikes Tidningar». Hans kärlek för vitterheten
beredde honom kallelser till ledamotskap
i Vetensk.- och Vitterh.-samhället i Göteborg
och Vitt. Hist. och Ant.-akademien i Stockholm.

Gift 1779 med Maria Elisabet Wænerberg.


3. Regnér, Adolf, publicist, öfversättare. Född
i Stockholm d. 3 dec. 1786; den föreg. son.

Student i Uppsala 1800, aflade R. kansliexamen
därstädes 1803 och ingick därefter i Pommerska
expeditionen af konungens kansli. Han avancerade
så småningom å ämbetsmannabanan till protokollssekreterare
i kansliet 1815.

Sin egentliga
märkvärdighet förvärfvade dock R. som publicist.
Redan vid 18 års ålder biträdde han fadern i
redaktionen af dennes tidning och, i besittning
af ett ovanligt starkt minne, arbetsförmåga och
ihärdighet, manades han häraf till fortsatt verksamhet
i pressen. Med afgjord benägenhet att
dölja sig bakom sträng anonymitet, kom han att
upprepade gånger misstänkas som författare af
förgripliga uppsatser, särskildt den bekanta »Räfvarne»
i »Nya posten» 1810, som, bevisligen härrörande
från B. J. Törneblad, tillskrifvits så stor
del i det Fersenska mordet. Misstanken var ock
så mycket förklarligare, som R. i den af honom
själf 1810 utgifna Allmänna opinionens organ
uttryckligen tog dådet i försvar. Boktryckaren
lagfördes och dömdes ock för smädligt skrifsätt
till böter. Följande år åtalades R. för en uppsats
i den af honom utgifna Allmän politisk
journal
, i hvilken afhandlats möjligheten af
Finlands återförening med Sverige. Han dömdes
ock till 3 års fängelse å Vaxholm men erhöll
nåd efter utståndna 11 månader. 1815 började
han utgifva Sofrosyne, en illustrerad modetidning
för svenska fruntimmer. I denna, som det tycktes,
oskyldiga publikation lät utgifvaren 1816 intaga
ett enskildt bref från Basel, innehållande
några allusioner om den ryktbara madame Krüdeners
förhållande till ryske kejsaren, som kostade
tidningen lifvet och R. 800 kr. böter. Han
utgaf äfven Tiden 1815 och Tidens anda, 1816,
Lycurgus, 1822 och den mot Johan Johanssons
Argus riktade och från högre ort salarierade
Argus IV, 1823–1830. Hans sista tidningsföretag
Folkbladet 1841 var direkt riktadt mot
Aftonbladet. Han sände äfven under en lång
följd af år korrespondenser till utländska tidningar
och var flitigt verksam som öfversättare,
bl. a. af Held och Corvins världshistoria samt
af Alex. Dumas’: »De tre musketörerna». Död
i Stockholm d. 7 febr. 1852.

Gift 1813 med Maria Charlotta Grahn.


1. Rehausen, Gotthard Mauritz von, diplomat,
vitterhetsidkare.

Född d. 29
sept. 1762. Föräldrar: öfversten
Lorens von Rehausen och grefvinnan
Henrietta Maria Cronhielm.

Befordrad 1782 till löjtnant
vid Lifgardet, skickades R.
1787 såsom ambassad-kavaljer till
Danmark och blef två år därefter
legationssekreterare i Haag. 1791 förordnades han
af Gustaf III till envoyé i Holland men återkallades
af förmyndarestyrelsen och anställdes
1795 såsom legationssekreterare i Lissabon. Då
han följande året på regeringens befallning afgick
i enahanda befattning till Paris, erkändes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free