- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:331

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Retzius, Anders Adolf - 5. Retzius, Magnus Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskapliga grundval, som And. R. lagt, kan
alltid en byggnad med trygghet uppföras. »Som
lärare hade R. få sina likar i det fria, varma,
egenartadt lifliga och lärorika föredraget, i det
brinnande nit, hvarmed han öfvervakade lärjungarnas
arbeten, i den förmåga, han ägde att uppmuntra
till ihärdig arbetsamhet.»

Efter R:s död insamlade Svenska läkaresällskapet såsom
en gärd åt hans minne en fond, hvaraf räntan
årligen tilldelas studerande vid Karolinska institutet
såsom uppmuntran för studier i anatomi
och fysiologi. Hans byst, modellerad af Molin,
är uppställd i Karolinska institutets park, och
1867 lät Vet.-akad. slå en medalj öfver honom.
En lefnadsteckning öfver R., författad af A.
Anderson, är intagen i Sv. Akad. handl. för 1893.
Hans skrifter i skilda ämnen utgåfvos 1902 af
sonen, G. Retzius.

Gift 1: 1828 med Vendela
Sofia Westerberg
, 2: 1835 med Emilia Sofia
Wahlberg
, syster till naturforskarna P. F. och
J. A. Wahlberg (se nedan).


5. Retzius, Magnus Gustaf, anatom, etnolog.
Född i Stockholm d. 27 okt.
1842; den föregåendes son.

Efter att hafva genomgått Klara
skola och gymnasium i Stockholm,
blef R. student i Uppsala
1860, aflade med. kand. ex. därstädes
1866, blef med. lic. vid
Karolinska institutet 1869 samt
utnämndes, sedan han disputerat pro gradu medico
i Lund 1870, året därefter till medicine
doktor och 1871 till docent i anatomi vid
Karolinska institutet. För vetenskapliga studier
besökte han 1862 England, 1869 Tyskland,
Schweiz och Italien, 1872 Belgien och
Frankrike, 1873 Finland och Ryssland samt erhöll
sistnämnda år det Letterstedtska stipendiet
för fortsättning af påbegynta antropologiska forskningar
i Finland och Ryssland äfvensom för
utförande af anatomiska undersökningar vid Medelhafvet.
Vid Karolinska institutet inrättades
för honom en e. o. professur i histologi, till
hvars innehafvare han utnämndes 1877. Kallad
1888 af institutets läkarekollegium till ord. professor
i anatomi därstädes, utnämndes han därtill
1889, men begärde och erhöll redan 1890 afsked
därifrån. Under sin lärareverksamhet inlade
han stora förtjänster såväl om undervisningen,
som om Karolinska institutets af hans namnkunnige
fader skapade, rika och dyrbara anatotomiska
museum.

Med största flit och framgång
har han äfven såsom skriftställare arbetat på utvecklingen
af sin vetenskap. Utom flera afhandlingar
i »Hygiea», »Medicinskt arkiv» och »Nord.
medicinskt arkiv» har han offentliggjort åtskilliga
större vetenskapliga arbeten. Sedan han sålunda
1872 utgifvit det monografiska verket Das gehörorgan
der knochenfische
, började han tillsammans
med prof. Axel Key förbereda ett annat omfattande
arbete. Dess titel var Studien in der
anatomie des nervensystems und des bindegewebes
.
För detta verk, hvaraf två band utkommo
1875–76, tillerkändes författarna af
franska vetenskapsakademien det Monthyonska
priset. 1881–84 följde den af R. ensam utarbetade
monografien Das gehörorgan der wirbelthiere,
utgörande två folioband med af förf.
tecknade planscher. Vidare äro att nämna Biologische
untersuchungen
, 2 band 1881–82 och
Biologische untersuchungen, Neue folge 1890 ff.,
(hvaraf till 1905 12 band utkommit) och för hvilket
han 1895 erhöll Sv. läkarsällskapets pris. R., som
vid sidan af sina anatomiska studier äfven ägnat
sig åt antropologiska och etnologiska studier,
utgaf redan 1864 på tyska sin faders samlade
skrifter på det etnologiska området. Utom uppsatser
i hithörande ämnen i den 1873–77 utkommande
»Tidskrift för antropologi och kulturhistoria»
har han författat de stora banbrytande
arbetena Finska kranier jämte några natur- och
litteraturstudier inom andra områden af
finsk antropologi
1878 och tillika med C. M. Fürst
Antropologia suecica 1902.

Efter sitt afskedstagande
från professuren har R. hufvudsakligen
fullföljt sina anatomiska och histologiska
undersökningar, framförallt angående nervsystemet
och sinnesorganen. Dessutom har han utgifvit
tvänne större monografiska verk, det ena,
behandlande människohjärnans makroskopiska
anatomi, under titeln Das Menschenhirn 1896,
och det andra, Crania suecica antiqua 1899,
utgörande en med talrika afbildningar försedd
framställning och beskrifning af de svenska fornkranierna
från sten-, brons- och järnåldern. En
ganska beaktansvärd sida af R:s vetenskapliga författareverksamhet
bildar det af honom tillsammans
med A. Key 1872 igångsatta företaget att i en serie
populära skrifter under den gemensamma titeln
»Ur vår tids forskning» till en större allmänhet
sprida resultaten af det vetenskapliga forskningsarbetet.
I denna serie förekommer 1873 R:s
uppsats Om de äldsta spåren af människans
tillvaro på vår jord
. Äfven på det politiska
området har R. i litterär väg varit verksam. Han
öfvertog nämligen, sedan han jämte öfriga Hiertas
arfvingar blifvit hufvudägare af »Aftonbladet»
1884, ledningen af detta liberala organ och fortfor
därmed till 1887, från hvilken tid han alltjämt
varit medlem af tidningsbolagets styrelse.
Slutligen bör nämnas, att han därjämte uppträdt
såsom författare inom det skönlitterära
äfvensom underhållande området. Hit höra
hans Söderifrån, sonetter 1871, några smärre
dikter samt den tillsammans med hans syster
Elisabeth R. gjorda öfversättningen af »Några
dikter af Robert Burns» 1872. Likaså äro att
nämna reseskildringarna Bilder från Nilens
land
1891, Bilder från Sicilien 1892 och i
»Aftonbladet» 1893 skrifna skildringar från en
längre rundresa i Nordamerika.

R. blef 1878
ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund, 1879
af Vet. akad., 1882 af Vet. soc. i Uppsala, s. å.
af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg, 1901 en af de
18 i Sv. akad. samt hedersled. af Vitterh.-akad.
hvarjämte han kallats till medlem af en mängd
utländska akademier och samfund. 1893 fil.
hedersdoktor i Uppsala, blef han s. å. juris
hedersdoktor vid Harvard university i Cambridge
vid Boston, hvarjämte han mottagit med. hedersdoktorsgrad
vid åtskilliga universitet.

För Stockholms högskolas utveckling inlade R. som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free