Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ribbing, Seved - 4. Ribbing, Bo - 5. Ribbing, Sigurd - 6. Ribbing, Seved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var missnöjd med hans åtgöranden, och isynnerhet
med hans långsamhet, han likväl i sitt testamente
insatte honom bland dem, som, vid sidan
af änkedrottningen och hertig Johan, skulle föra
styrelsen till dess Gustaf Adolf blefve myndig.
R. afled i Stockholm den 29 juni 1613.
Gift 1585 med Anna Gyllenstierna.
Han hade med henne sju barn, af hvilka dottern
Elisabet 1620 ingick ett hemligt äktenskap med
hertig Carl Filip och efter hertigens död födde
en dotter som fick namnet Elisabet Gyllenstierna.
Elisabet ingick efter hertigens död 1622 nytt
gifte med sedermera landshöfdingen Knut Lilliehöök.
4. Ribbing, Bo, riksråd. Född på Fästered
den 21 okt. 1560; den föregåendes broder.
Enligt en i släkten gängse berättelse, skall R. i barndomen
varit ansedd for mindre vetande, men i harmen
öfver ett orättvist arfskifte begynte han själf
bryta sin bana och beflita sig om kunskaper och
duglighet. Detta lyckades honom också så fullkomligt,
att han, som 1584 trädt i hoftjänst hos hertig
Carl, inom kort af denne började användas i viktiga
och ansvarsfulla värf. Efter att 1590 blifvit
nämnd till häradshöfding i Vadsbo härad i
Västergötland, kallades han 1592 till hertig Carls
furstliga råd, utnämndes 1592 till lagman i Värmland
och 1599 till ståthållare i det nyss eröfrade
Kalmar med dess stad och län, I den af
ständerna 1600 undertecknade domen öfver de
anklagade herrarna i Linköping deltog äfven R.
Utnämnd 1602 tillika med fem andra till »hofråd»,
blef han därjämte kansliråd. 1605 afsändes R.
som kommissarie vid fredsverket med Ryssland,
hvarjämte han s. å. upphöjdes till riksråd. Utnämnd
1606 till ståthållare i Värmland och höfvitsman
på Örebro slott, beklädde han denna befattning
under en följd af år. Vid det gränsmöte,
som 1608 ägde rum med danskarna i
Wismar, var han ett af de svenska sändebuden.
Flera andra maktpåliggande värf vittna, utom dessa
befordringar, om det förtroende, han åtnjöt hos
den så mycket fordrande Carl IX. Han bibehöll
detsamma äfven hos Gustaf II Adolf, hvilken
1612 satte honom till ståthållare öfver hela Värmland
och Dal, med Vadsbo och Valla härader i
Västergötland, samt 1624 utnämnde honom till
landshöfding i Värmland.
Bo R. afled i Stockholm 1640.
Gift 1: 1600 med Marina Gyllenstierna,
2: 1605 med Agneta Lennartsdotter
(af Forstenasläkten) och 3: 1619 med Karin Kyle.
5. Ribbing, Sigurd, universitetslärare, filosof.
Född på det gamla Ribbingska
godset Ulfsnäs i Öggestorps socken
af Småland den 22 okt. 1816:
ättling i sjunde led af en broder
till R. 2. Föräldrar: häradshöfdingen
Seved Ribbing och
Katarina Wilhelmina Rappe.
Student i Uppsala 1835, ägnade
sig R. förnämligast åt studiet af filosofien, hvilken
vetenskap då vid Uppsala universitetet representerades
af Grubbe, samt något senare af
Boström. Sedan han 1839 aflagt filosofie kandidatexamen
samt försvarat sin gradualafhandling,
Anmärkningar vid præmisserna till Kants system,
promoverades han i juni s. å. till fil. doktor
och kallades af sin lärare, Boström, till docent
i praktisk filosofi 1843. Vid prof. E. A.
Schröders frånfälle utnämndes R. 1850 till professor
i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet
och var i denna befattning verksam till 1885.
Hans ståndpunkt såsom filosofisk tänkare öfverensstämde
väsentligen med hans lärares, Boströms,
ehuru på samma gång röjande icke så ringa själfständig
spekulation. Såsom föreläsare utmärkte han
sig för en framställning, full af lif och skärpa.
Känd såsom sträng tentator, var han för i sina stycken
svaga betygssökare en verklig skräck, om än
hans »kuggningar» icke sällan voro parade med
humoristiska anmärkningar, som måste framkalla
ett leende på själfva offrens läppar, utan att just
därför gjuta balsam i såren. Harmen tog ock
en sådan omfattning, att Uppsala studentkår 1878
ingick till k. m:t med en petition, att teoretisk
filosofi ej längre skulle ingå som tvångsämne i fil.
kandidatexamen, hvilken framställning ock ledde
till önskad påföljd.
R. var en i offentliga
angelägenheter mycket anlitad man. Ordförande
hos stadsfullmäktige i Uppsala 1863–66 eller de
fyra första åren af antydda institutions tillvaro, var
han ledamot af Uppsala läns landsting 1863–74,
ledamot af prästeståndet för Uppsala universitetet
under senare delen af riksdagen 1862–63
samt vid sista ståndsriksdagen, 1865–66, då han
var insatt i allmänna besvärs- och ekonomiutskottet.
Efter representationsreformens genomförande
satt han såsom representant för Uppsala
stad i Andra kammaren 1867–72 samt tillhörde
1875–79 Första kammaren, såsom representant
för Norrbottens län. Under alla dessa det nya
statsskickets riksdagar från 1867 var han medlem
af lagutskottet, Vid kyrkomötena 1868, 1873
och 1878 representerade han såsom lekmannaombud
Uppsala stift. I den 1870 för revision
af elementarläroverkens stadga tillsatta kommittén
var han äfven ledamot. Till den nyare
filosofiska litteraturen har R. bidragit med
flera utmärkta afhandlingar, såsom: Om Sokrates,
Om Panteismen m. fl. samt med en
utförlig Genetisk framställning af Platos idélära,
ett arbete »lika märkvärdigt, antingen man
fäster sig vid forskningens grundlighet eller innehållets
rikedom eller resultatens historiska och
rent vetenskapliga vikt.» Bland öfriga arbeten,
för hvilka samtiden står i förbindelse hos R., är
äfven E. G. Geijers Föreläsningar öfver människans
historia, upptecknade efter det muntliga
föredraget och utgifna efter Geijers död. Äfven
har han utgifvit Boströms föreläsningar i religionsfilosofi
och etik. Död i Uppsala d. 21 februari 1899.
Gift 1847 med Hanna Hæffner.
6. Ribbing, Seved, läkare, universitetslärare.
Född i Stockholm d. 17 febr. 1845.
Föräldrar: expeditionssekreteraren
i K. M:ts kansli Gustaf
Edvard Ribbing och Hedvig
Maria Ribbing.
Student i Uppsala
1863, aflade R. med. kand.
examen 1867, blef med. lic.
1869 och erhöll diplom såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
