- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:339

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Ribbing, Seved - 7. Ribbing, Peder - 8. Ribbing, Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med. doktor i Uppsala 1871. Anställd såsom
läkare vid Kristianstads läns lasarett och kurhus
i Simrishamn 1872, blef han e. o. professor i
praktisk medicin vid Lunds universitet 1879 samt
ordinarie professor i samma ämne 1888. Då
professor M. G. Blix, hvilken ett antal år fungerat
såsom Lunds universitets rektor med R. såsom
prorektor vid sin sida, 1904 afgick med
döden, riktade vederbörande i främsta rummet
sina blickar på den sistnämnde såsom den mest
lämplige att blifva hans efterträdare. Knappast
någon af universitetets lärare kunde nämligen
sägas åtnjuta ett så stort anseende som han. Utmärkt
såsom grundlig vetenskapsman, var och är
han fortfarande framstående såsom människovänlig
och skicklig läkare, hvartill kommer en ovanligt
tilltalande personlighet. Icke underligt alltså,
att R. enhälligt kallades att intaga den lediga
platsen som universitetets rektor. Vid sidan af
sin ofvan omtalade verksamhet har R. funnit tid
att ägna sig åt åtskilliga offentliga förtroendeuppdrag.
Sålunda har han varit lekmannaombud
vid kyrkomötena 1893, 1898 och 1903 samt
ledamot af Malmöhus läns landsting 1895 och från
och med 1897. Insatt 1897 i kommittén för jubileumsfondens
användande, har han gjort en betydande
insats för tillkomsten och ordnandet af lungsotssanatorierna
i vårt land. Såsom skriftställare
har R. utvecklat ett ganska omfattande författareskap
i sin vetenskap och i naturvetenskapliga ämnen.
Sålunda äro af honom från trycket utgifna:
Om den s. k. yttre undersökningens användning
inom obstetriken
1871, Öfversikt af pediatrikens
utveckling i Sverige från midten af 18:de århundradet
till närvarande tid
1878, Om ileus,
en klinisk studie
1882, Om de af sprithaltiga
drycker framkallade sjukdomar, deras förlopp
och utgång
1888, Om den sexuella hygienen
och några af dess etiska konseqvenser
1888,
öfversatt på norska, danska och tyska, hvilken
skrift gaf anledning till ett lifligt meningsutbyte,
Med hvem får man gifta sig enligt hälsovårdslärans
lagar?
1890, Om nykterhetsetik och
nykterhetspolitik
1893, Terapeutisk resehandbok
för studerande och läkare
1894, Om sport och
sportöfningar
1896, m. m. R. har äfven som
föreläsare vid folkhögskolor och arbetarinstitut
samt vid sommarkurserna vid universitetet
gjort sin insats i folk-bildningens höjande. Juris
hedersdoktor i Glasgow 1901. Vid R:s sextioårsdag
togo ett stort antal af Lunds och dess
omnejds framstående män initiativ till bildande
af en fond, knuten vid R:s namn och som enligt
hans önskan skall användas till resestipendier
åt yngre förtjänta personer. Den snabba
teckningen vittnade ock om de stora och allmänna
sympatier, R. förvärfvat.

Gift 1871 med Maria Aurora De Vylder.

Friherrliga ätten Ribbing af Zernawa:

7. Ribbing, Peder, riksråd. Född på Vadstena
slott den 10 juni 1606; son af R. 2.

Sedan R. någon tid varit page hos Gustaf II Adolf, befordrades
han till fänrik vid Johan Banérs regemente
och blef löjtnant därstädes 1626. Såsom kapten
vid Lars Kaggs regemente, hvartill han utnämndes
1628, följde han svenska hären öfver till
Tyskland, bevistade eröfringen af Greifswald och
Rostock, blockaden af Wismar med flera krigshändelser
och insattes, efter att ha blifvit förordnad
till öfverste för ett regemente Västgöta
knektar 1640, året därpå till kommendant i
Wismar. 1643 befann han sig med sitt regemente
i Leipzig, men återreste s. å. till fäderneslandet
där han sedan kvarstannade. Efter
fredsslutet 1648 förordnades han till landshöfding
i Elfsborgs län samt erhöll 1654 på samma gång
friherrebref och rådsmanteln.

Död på Boxholm i Östergötland den 14 april 1664.

Gift 1634 med Kristina Ryning.


8. Ribbing, Per, ämbetsman, politiker. Född
i Stockholm d. 14 maj 1670;
den föregåendes sonson. Föräldrar:
landshöfdingen frih. Lennart
Ribbing
och Katarina Falkenberg.

Efter att hafva slutat
sina studier i Uppsala och tillbragt
ett par år på resor i utlandet,
utnämndes R. 1693 till kommissarie
i Kammarrevisionen och befordrades 1710 till
lagman i Halland. Två år senare kammarråd, förordnades
han 1714 till landshöfding i Uppsala län
och utsågs till landtmarskalk vid den märkliga
riksdagen 1719. Innan ständerna hunnit samlas,
hade frihetspartiet, bland hvilkas ledare R. befann
sig, redan vidtagit förberedelser till tvenne viktiga
åtgärder: Görtz’ undanrödjande och införande af
en ny regeringsform. I kommissionen, som skulle
döma öfver den fallne konungagunstlingen, utsågs
R. till ordförande och ifrade, likväl mer af politiska
än personliga skäl, för domens snara fällande och
verkställande. Med afseende på regementsförändringen
hade han redan åtskilliga år före Carl
XII:s död med flera liktänkande öfverlagt om
grunderna för ett friare samhällsskick och gjort
utkastet till den nya samhällsförfattningen. Denna
blef dock icke alldeles sådan, som R. tänkt sig
den. Under det sålunda R. velat åt rådet inrymma
en själfständig maktställning, sådan som
förefanns före 1680, kom rådet genom den nya
regeringsformen i beroende af ständerna. Likaså
omintetgjordes hans sträfvan att på riddarhuset
bevara ett öfvervägande inflytande åt den besutna
adeln. Då det nämligen lyckades att på riddarhuset
genomdrifva klassindelningens upphäfvande,
blef det lågadeln, som där fick öfverhanden. I
alla händelser var dock R:s insats i arbetet för
tillkomsten af det nya statsskicket så betydligt,
att han med skäl kan betraktas såsom den förnämsta
af dess grundare, de s. k. »riksfäderne».
Såsom bekant blef den nya grundlagen med anmärkningsvärd
skyndsamhet antagen. Själf fick
R. emellertid ej bevittna hvarken dess fördelar
eller olägenheter, emedan han afled under riksdagens
lopp i Stockholm d. 14 april 1719.

Adeln beslöt 1756 att i riddarhussalen uppställa
hans byst, hvilket beslut dock först 1809 kom
till utförande.

Ogift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free