- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:342

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ribe, Carl Fredrik - Richardson, Jakob - Richert - 1. Richert, Johan Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Drakensköld och 2: 1740 med Charlotta Eck.
Sonen Mathias fick 1772 jämte sina kusiner, R.
1:s söner, sig förlänad adlig värdighet under namnet
Ribben.


Richardson, Jakob, ämbetsman, topograf.
Föddes i Halmstad 1687. Föräldrar:
rådmannen, sedermera
postinspektoren därstädes, Richard
Olofsson
och Thala Albrektsdotter.

R. hade 1715
blifvit förordnad till sekreterare
vid Skånska fältstaten och undfick
tre år senare fullmakt på
denna fältsekreteraretjänst. Då verket efter freden
blef indraget 1722, fick han afsked samt
tjänstgjorde därefter under många år dels i Kammarrevisionen,
dels som krigskommissarie vid regements- och
generalmönstringar. Omsider erhöll
han 1734 åter en fast plats, i det han utnämndes
till assessor i Antiqvitetsarkivet och
fortfor med denna befattning till sin död i Stockholm
d. 16 sept. 1759. Hans antikvariska verksamhet
utom arkivet omfattade en närmare undersökning
af hans fädernebygd Halland, om
hvilken han offentliggjort ett arbete: Hallandia
antiqua et hodierna, thet är: Hallands historiska
beskrifning
, 2 del. 1752–53, hvilket arbete,
som var ämnadt att äfven omfatta en 3:e del,
ansågs vara af tämligen underhaltig beskaffenhet.
Han har jämväl utgifvit: Inledning till
krigsvetenskapen
, 3 del. 1738–49, Samtal
mellan herr Sanskiljert och herr Lärderik, angående
dalallmogens uppror
1743 samt Historiskt
bevis till Svea och Ghöta rikens urgamla
frihet.
– den sistnämnda egentligen en konjunkturskrift
med afseende på riksdagshändelserna
1756. Dessutom utgaf han 1755 en öfversättning
af Loccænius, »Periodus imperatorum».

Gift med Hedvig Billman.


Richert. Släkten, som härstammar från Frankrike,
där den ännu fortlefver och innehar adlig
värdighet, inkom i medlet af 1600-talet till Sverige
med Joakim R., som blef rådman i Ronneby och dog 1666.


1. Richert, Johan Gabriel, rättslärd, politiker.
Född i Tidavads socken i Västergötland,
d. 24 mars 1784. Föräldrar:
lagmannen och häradshöfdingen
i Vadsbo härad Johan
Richert
och Margareta Kristina
Bergendahl
.

Student i Lund
1800, inskrefs R., sedan han året
därefter aflagt juridisk examen,
endast sjutton år gammal som auskultant i
Göta hofrätt. Befordrad till vice häradshöfding,
så fort han blifvit myndig, fick han
1813 kunglig fullmakt på häradshöfdinge- titel
med befordringsrätt och inkallades året därefter,
1814, såsom ledamot i lagkommittén. Genast
från sitt inträde i nämnda kommitté blef R. själen
i densamma, dess verksammaste ledamot och den,
som bar den största bördan af arbetet, hvilket
hos honom underlättades af en sällsynt juridisk
skicklighet och en beundransvärd arbetsförmåga.
I lagkommittén fortfor han att vara verksam
ända till 1823. Under tiden fortgick hans befordran
på ämbetsmannabanan. Vid riksdagen
1817–18 uppdrogs honom af ständerna att vara
ledamot af tryckfrihetskommittén och två år senare
förordnades han af konungen till sekreterare
vid Justitie-kanslersämbetet med titel af förste
expeditionssekreterare i konungens kansli. 1821
emottog han en domsaga i Kalmar län, hvilken
han 1822 utbytte mot Kinnefjärdings, Kinne och
Kållands häraders domsaga i Skaraborgs län. Af
ständerna 1823 utsedd till deras justitieombudsman,
afsade han sig detta förtroendeuppdrag.
1824 inträdde han åter i lagkommittén men ägnade
sig, sedan han 1832 därifrån utgått, en tid
bortåt uteslutande åt skötandet af sitt domarekall
i Västergötland. Kallad 1841 till ledamot af
lagberedningen, inträdde han emellertid däri först
1844 och deltog i dess arbeten ända till början
af år 1851, då desamma afslutades. R. återvände
nu till sin domareverksamhet och fortfor därmed
till inemot sin död d. 2 jan. 1864.

R. var på en gång rättslärd och politiker. Såsom rättslärd
intager han ett ganska högt rum i lagkunskapens
häfder. Han ägde en vidsträckt beläsenhet, en
ovanlig kännedom om främmande länders lagar,
en outtröttlig forskningsifver samt var såsom domare
strängt rättrådig. Såsom ledamot af de
kommittéer, som hade att utarbeta förslag till
reformering af allmänna lagen i vissa delar, sträfvade
han att göra en human ande gällande i den
nya lagstiftningen. Också vann denna sträfvan
i icke ringa mån tillmötesgående vid den slutliga
affattningen af de lagar, för hvilka de afgifna
kommittéförslagen lågo till grund. R:s synnerliga
förtjänst om lagstiftningsarbetet erkändes
redan 1834 af Riksens ständer i det de då tillerkände
honom en lifstidspension, som vid 1856–58
års riksdag höjdes till 3,000 rdr. Värdet af
hans bidrag till nämnda arbete vitsordades ock i
den skrifvelse, 1863 års lagutskott till honom aflät
efter slutad behandling af nya strafflagen. Såsom
politisk personlighet var han afgjordt frisinnad
och en af stödjepelarna för 1830- och 1840-talens
liberala fraktion. Gemensamt med grefve C. H.
Anckarsvärd utarbetade han också 1830 Förslag
till national-representation
, med den norska
statsförfattningen till mönster, och var sedermera
Stockholms reformsällskaps främste medlem.
Både inom den rättsvetenskapliga och politiska
världen gällde under en lång tid R:s omdömen
och yttranden ofantligt, och blott hans bestämda
vägran hindrade hans inträde i konseljen, då han
erbjöds plats i densamma efter Oskar I:s tronbestigning.
En utförlig sympatisk biografi är 1905
utgifven öfver R. af K. Warburg.

Gift 1819 med Sofia Schönherr, dotter af entomologen C. J.
Schönherr (se nedan).

Brorsonen Johan Christer
Emil
, son af landssekreteraren Nils Christer
Richert
och Katarina Magdalena Kafle, född
i Vänersborg d. 15 jan. 1823, blef 1858 häradshöfding
i Östra härads domsaga och 1868 i Luggude
härads domsaga samt 1880 konsultativt statsråd.
Med den öfriga frihandelsvänliga Themptanderska
regeringen begärde han sitt afsked i
febr. 1888, hvilket ock beviljades.

R., som dog i Stockholm d. 2 nov. 1895, var sedan 1859
gift med Anna Granfeldt.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free