- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:344

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Riddermarck, Lars - 2. Riddermarck, Andreas (Wetterhamn) - Ridderschantz, Ebbe Ulfeld - Ridderstad, Carl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedermera i Jena, där han utgaf en disputation på latin
och italienska, antogs R. 1674 till auskultant
i Generalkommersekollegium, blef året därefter
sekreterare hos riksrådet frih. Bengt Horn och
1676 fältsekreterare vid armén i Jämtland, om
hvars öden han under en i utlandet företagen
resa utgaf Unpartheiische relation. 1679 anställd
såsom sekreterare hos den mäktige gunstlingen,
riksrådet, frih. Johan Gyllenstierna, synes
han hafva tagit denne till förebild som en bördsaristokratiens
häftige vedersakare. Han blef emellertid
fort framdragen. Sedan han 1680 i Gyllenstiernas
ärenden företagit ett besök i Köpenhamn,
blef han 1684 advokatfiskal vid riddarhuset, året
därefter krigsfiskal samt k. aktor och ombudsman.
Adlad 1688, utbytte han sitt dittills burna namn,
Wetterhamn, mot Riddermarck. Själf lärd, kommenterade
han andra lärdes arbeten men öfvade
sin egen författareförmåga i pamfletter mot adelsståndet.
Redan 1693 hade han varit antastad
för sin förvaltning af riddarhuskassan, men slapp
den gången tämligen skonsamt från saken. Sedermera
invecklades han i ett par allvarsamma rättegångar
för sitt närgångna skriftställeri, af hvilka
den sista 1704 slutades så, att han dömdes från ära
och adelskap samt till fängelse på Marstrands
fästning. Här tillbragte han såsom straffånge
under namn af Lars Persson hela tiden ända till
1719, då han omsider frigifven drog sig undan i
skuggan af det enskilda lifvet och afled på Eckersholms
bruk i Småland i början af 1730-talet.

Gift 1688 med Johanna Magdalena Kejser.


2. Riddermarck, Andreas (Wetterhamn), universitetslärare.
Född i Jönköping d. 20 nov. 1651;
den föregåendes broder.

Sina första akademiska
studier gjorde R. vid det nyinrättade universitetet
i Lund och fortsatte dem ytterligare under elfva år
vid åtskilliga holländska och tyska högskolor. Efter
sin hemkomst utnämnd till e. o. historiarum
professor i Uppsala 1683, kallades han året därefter
till mathes. professor i Lund med uppdrag att tillika
vara lärare i lefvande språk. I denna befattning
kvarstod han till 1702, då han förflyttades
till professuren för svensk och romersk lagfarenhet
vid samma högskola. Han hade förut på
samma gång som brodern (1688) undfått adlig värdighet
och kallade sig liksom denne för Riddermarck.

Död på Plönninge i närheten af Halmstad
d. 15 mars 1707.

Att döma af det stora
antalet akademiska afhandlingar, han efterlämnat,
utöfvade han en icke obetydlig verksamhet såsom
akademisk författare. Han försökte sig
äfven på det vittra området och har utgifvit några
latinska skaldestycken, hvarjämte han äfven skall
hafva författat poem på svenska. Han var för
öfrigt en flitig författare af almanackor. Jämte
en Comptoir- och Skrijf-Almanach för 1698 utgaf
han vanliga almanackor för åren 1691–1705,
af hvilka åtskilliga utkommo både i Lund, Göteborg,
Jönköping och Stockholm. Äfven en för
1706 utgifven almanacka, som bar hans brorsons
namn, anses vara författad af honom.

Gift 1697 med Anna Maria Sackensköld.

Ridderschantz, Ebbe Ulfeld, krigare. Född
på Åkesholm i Skåne d. 8 okt. 1686. Föräldrar:
öfverstlöjtnanten Johan Hållfast, adlad Ridderschantz,
och Maria Sofia Ulfeld, riksrådet Ebbe
Ulfelds dotter och konung Kristian IV:s dotterdotter.

I Carl XII:s tid, då kriget kanske mer
än någonsin lockade med ära och utmärkelse, utgick
R. vid fjorton års ålder såsom simpel ryttare
för ett under Ovesholm i Skåne beläget rusthåll.
Tillhörande Södra skånska kavalleriregementet,
där fadern var öfverstlöjtnant, utmärkte han sig
snart så, att han, jämte förtjänt befordran, tillvann
sig konungens synnerliga nåd. Vid Klissov,
där fadern stupade, tog han en ärofull del i den
för de svenska vapnen segerrika slaktningen.
Efter denna befordrades han från kornett till
löjtnant och blef 1705 lifdrabant. Vid kalabaliken
i Bender blef han svårt sårad, hvarför han af
de hemtågande svenskarna måste lämnas kvar i
Siebenbürgen, där hans frände, österrikiske fältmarskalken
Leo Ulfeld, räckte honom en hjälpsam
hand. Befordrad 1714 till vice korpral vid
Lifdrabantskåren, lämnade han med kunglig tillåtelse
svenska krigstjänsten och ingick i kejserliga
armén under prins Eugène. Utnämnd till
öfverste vid ett kejserligt kavalleriregemente och
anställd såsom den store fältmarskalkens generaladjutant,
följde han kejsarens härar på deras
segerbana i Ungern, befordrades till generalmajor
och erhöll riksgreflig värdighet under sin möderneätts
namn och vapen. Efter Eugènes död och
sedan han såsom öfverste för ett ryskt regemente
stridt i polska tronföljdskriget 1733–35, återvände
han till Sverige 1738, hedrad med en årlig
pension af kejsarinnan Anna. Kvarstående i svensk
krigstjänst till 1752, då han fick generalmajors afsked,
tillbragte han sina återstående dagar i Skåne,
där han afled, ogift, på Araslöf d. 6 april 1767.

Det berättas, att vid hans hemkomst till
fäderneslandet hans första fråga varit efter hans
rusthållarfolk, och då han fick veta, att gumman
ännu lefde, gjorde han, enligt ett löfte som han
aflagt vid sitt uttåg ur Sverige trettiosju år förut,
det första besöket hos henne. På hans fråga,
om hon mindes någon af sina forna ryttare, beklagade
hon isynnerhet junker Ebbe, som hon
aldrig hört någonting ifrån. Hennes förvåning
blef därför så mycket större, när hon i den främmande
generalmajoren återfann sin förlorade ryttare,
hvilken å sin sida lofvade att aldrig glömma
sin redliga rusthållarmors ömhet vid hans afresa.


Ridderstad, Carl Fredrik, publicist, skald, romanförfattare.
Född på Riddersholm
i Uppland d. 18 okt. 1807.
Föräldrar: understallmästaren hos
drottning Sofia Magdalena Carl
Fredrik Ridderstad
och Maria
Charlotta Hedvig Wallenstråle
.

R. ägnade sig i ungdomen
åt den militära banan och genomgick
krigsskolan å Karlberg, där han för sin
poetiska begåfning ådrog sig uppmärksamhet af
då därstädes anställda lektorn A. A. Grafström.
Sedan han anställts såsom fänrik vid Helsinge
regemente, stannade hans vidare befordran vid
löjtnantsfullmakten, som han erhöll 1839, hvarefter
han tog afsked 1840. Han hade då redan
gjort sig ett namn såsom skald och prosadiktare,
genom talrika bidrag till kalendrarna Psyche och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free