Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ridderstad, Carl Fredrik - Ridderstolpe - 1. Ridderstolpe, Carl - 2. Ridderstolpe, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hebe under signaturen Rdd, äfvensom genom
egna diktsamlingar: Tidsrunor 1831, Tids- och
Krigsbilder 1837 och Ungdomsbilder 1838. Efter
undfånget afsked nedsatte han sig först 1840 såsom
boktryckare i Norrtelje och började s. å.
tillsammans med O. P. Sturzen-Becker därstädes
utgifva Tidning för Stockholms län, hvilken publikation
gick i en afgjordt frisinnad anda, men
upphörde efter ett halft års förlopp. På hösten
1840 öfverflyttade han sin verksamhet till Linköping,
där H. P. Palmær börjat utgifva »Östgöta
Correspondenten». R. blef nu hans bolagsman,
och från d. 24 oktober 1840 utkom tidningen
från Palmærs och Ridderstads tryckeri.
Helt snart efter sitt inträde i tidningen öfvertog
emellertid R. denna ensam och fortfor att utöfva
redaktörsvärfvet däri till kort före sin död eller
nära ett halft århundrade. Tidningen, som till
en början var af en skarpt utpräglad liberal riktning,
men efter hand erhöll en alltmera konservativ
färg, upparbetades af R. till ett af
landsortens mest ansedda publicistiska organ.
Äfven på andra sätt blef R. i tillfälle att göra
sina åsikter gällande och verka i framåtskridandets
tjänst. Sålunda bevistade han såsom ledamot
af ridderskapet och adeln riksdagarna 1844,
1847, 1850 och 1856 samt deltog 1849–50 såsom
ombud för reformsällskapet i Östergötland
i allmänna reformmötet i Örebro. Utsedd af
Linköpings stad till dess riksdagsfullmäktig i
borgarståndet vid 1859–60 års riksdag, erhöll
han enahanda förtroendeuppdrag 1862 och 1865,
och efter representationsreformen, som af honom
varmt förordades, insattes han af Linköpings valmän
i Andra kammaren för perioden 1867–69.
Ifrigt nitälskande för folkbeväpningsidéns förverkligande,
blef han 1861 befälhafvare för Linköpings
frivilliga skarpskyttekår. Vid 1876 års
publicistmöte i nämnda stad vald till dess ordförande,
erhöll han lika mångfaldiga som vackra
bevis på den aktning och tillgifvenhet, hans mångåriga
verksamhet tillvunnit sig hos hans medbröder
inom pressen. Med ovanlig alstringsförmåga
fortsatte han under loppet af trenne årtionden
att rikta vår skönlitteratur med en myckenhet
fantasirika romaner och noveller: Svarta
handen, 2 del., 1848, Drabanten, historisk roman,
2 del. 1849, Samvetet eller Stockholms
mysterier, 3 del. 1850, Fursten, historisk roman
2 del. 1852, Far och son, 2 del. 1853, Drottning
Lovisa Ulrikas hof, 2 del. 1855–56 m. fl.
Vidare äro att nämna Gömdt är icke glömdt,
historiska bidrag 12 häft. 1846–53, Minnesrunor
1849, Minnen från äldre och nyare tider,
Samlade dikter, åtskilliga Historiska skådespel,
en myckenhet bidrag till tidskrifter, tidningar
och kalendrar. I ett memoarverk, Regnbågen,
började han 1882 utgifva sina lefnadsminnen,
men afbröt följande år detta arbete,
som, ehuru onekligen innehållande en mängd
intressanta drag, tynges af en alltför stor omständlighet
och ordrikedom.
Död i Linköping d. 12 augusti 1886.
Gift 1: 1836 med Anna
Maria Hagtorn, 2: 1845 med Emilie Amalia
Widoff.
Af R:s söner har Carl Vilhelm Edvard,
född d. 13 aug. 1843, f. d. öfverstelöjtnant
vid Älfsborgs regemente och öfverste i armén,
deltagande i striderna i Algeriet 1867–68 och
i 1876 års fälttåg mot karlisterna, gjort sig känd
som uppfinnare af det s. k. reliefkrigsspelet och
som krigshistorisk författare. Bland hans skrifter
märkas Slaget vid Lund 1876, Gustaf II Adolfs
deltagande i trettioåriga kriget 1882, Fältbok
för armén 1882–86, Taktiskt reliefkrigsspel
1884, Gula gardet 1903, m. fl.
En annan son, Carl Anton August, född d. 13 nov. 1848,
f. d. kapten vid första lifgrenadierregementet,
har utgifvit Historiskt-geografiskt och statistiskt
lexikon öfver Östergötland 1875–79 och i Linköping
bildat Östergötlands museum, innehållande
en mängd värdefulla saker, särskildt en rikhaltig
tafvelsamling.
Ridderstolpe. Ättens förste kände stamfader,
ryttmästaren vid lifregementet till häst Peter von
Frischen, var född i Livland. Hans äldste son
Carl – se R. 1. – adlades 1715 med namnet
Ridderstolpe och erhöll 1751 friherrlig värdighet.
Dennes yngste son Fredrik Wilhelm – se R.
3. – upphöjdes 1800 i grefligt stånd, värdigheten
dock endast tillfallande äldste sonen, son efter son.
1. Ridderstolpe, Carl, amiral, ämbetsman.
Född på Ullavi i Nerike d. 22 maj 1684. Föräldrar:
ryttmästaren Peter von Frischen och Sara Clerk.
R. inskrefs 1697 som frivillig vid amiralitetet,
där han blef arklimästare 1700, deltog med
örlogsflottan i landstigningen på Själland samt i
expeditionen och sjödrabbningarna på Ladogasjön.
Befordrad till underlöjtnant 1706, sökte han för
sin utbildning i sjömansyrket anställning först i
holländska och sedan i engelska flottan samt bevistade
»med heder och godt beröm» flera af
de bataljer, hvilka under det då pågående
spanska successionskriget utkämpades i Medelhafvet
mellan dessa flottor och fransmännens.
Återkallad till fäderneslandet 1709, blef han
s. å. befordrad till premierlöjtnant och tjänstgjorde
de närmast följande åren vid den s. k.
Nyenska eskadern, som hade att bestå mången
het strid med de ryska och danska örlogsflottorna.
På grund af den utmärkta tapperhet och dristighet,
han ådagalade vid försöket att med sin fregatt
hindra fiendens öfvergång till Usedom 1715,
blef han nämnda år befordrad till amiralitetskapten,
hvarjämte han hugnades med adlig värdighet,
hvarvid han antog namnet Ridderstolpe.
Utnämndes 1719 till holmmajor, 1737 till schoutbynacht
och 1738 till vice amiral samt året därefter
till chef för Karlskronaeskadern. Vid Adolf
Fredriks och Lovisa Ulrikas kröning 1751 upphöjd
i friherrligt stånd, utnämndes han slutligen
1754 till president i Statskontoret. Båda dessa
utmärkelser anses hafva utverkats åt honom af
hofvet, bland hvars tillgifna anhängare
han räknades.
Han afled i Stockholm d. 14 sept. 1762
och var sedan 1718 gift med
Margareta Gyllenkrook.
2. Ridderstolpe, Carl Johan,
politiker, riksråd. Född d. 10
jan. 1719; den föregåendes son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
