- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:363

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosén, Per Gustaf - 1. Rosenadler, Johan (Upmark) - 2. Rosenadler, Carl Albrekt - Rosenberg, Axel Edvard Johan - Rosenblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gradmätningskonferensen i Berlin 1886. Bland
öfriga tillfälliga uppdrag, som blifvit honom anförtrodda
i det offentligas tjänst, kan nämnas förordnandet
1888 att biträda vid uppgörandet af
förslag till undervisningens ordnande vid rikets
navigationsskolor. Ledamot af Krigsvetenskapsakademien
sedan 1875 och af Vetenskapsakademien
sedan 1886, tillhör han sedan 1897 äfven
Vetenskapssocieteten i Uppsala. Utom hans gradualdisputation,
Komet VI 1863, införd i »Uppsala
univ. årsskrift» kan bland hans lärda afhandlingar
nämnas Studien und messungen an einem
Zöllnerschen astrophotometer
, införd i »Bulletins
de l’académie des sciences de S:t Petersbourg»
äfvensom afhandlingar rörande de geodetiska arbetena
i Sverige och därmed sammanhängande ämnen.

Gift 1870 med Maria Charlotta Emanuelsson.


1. Rosenadler, Johan (Upmark), lärd, vältalare.
Född i Uppsala i sept.
1664; son af en där bosatt borgare,
Erik Hansson Ångerman,
och Maria Folcker.

Under sin studietid i födelsestaden
gjorde R. sig känd för sina
ovanliga insikter i de klassiska
och moderna språken, hvarjämte
han ansågs för en af akademiens utmärktaste
fäktare. Efter i Uppsala aflagda lärdomsprof,
afslutade med hans disputation 1688, studerade
han under utrikes resor nästan alla vetenskaper,
till och med fortifikationen, och utnämndes efter
sin hemkomst 1696 till filosofie adjunkt i Uppsala.
Tvenne år därefter befordrades han, med
filosofiska fakultetens och det akademiska konsistoriets
enhälliga förord, till skytteansk professor
och blef alltså den första svensk, som innehaft
denna lärostol. Med vitsord att »med särdeles
heder och till den studerande ungdomens stora
båtnad» hafva skött sitt undervisarekall, lämnade
han efter nitton års verksamhet, hvarunder han
presiderat för 131 akademiska afhandlingar,
skytteanska professuren 1716, för att mottaga
befattningen såsom censor librorum. Tre år senare
upphöjdes han i adligt stånd, då han bortlade
namnet Upmark, hvilket redan lyst inom
vetenskapen och vältaligheten, och antog det mer
klingande Rosenadler. Erhöll 1722 titel af kansliråd,
med säte och stämma i Kanslikollegium i
allt som rörde censorsämbetet, samt hugnades,
när han tog afsked 1737, med statssekreterares titel.

Död i Stockholm d. 26 mars 1743.

»Upmark» – säger en af hans minnestecknare
– »var den romerska vältalighetens präktigaste
stjärna i Norden.» Han anses i detta hänseende
af de flesta stå öfver själfva den ryktbare Lagerlöf.
Blommorna af hans vältalighetskonst, hans
orationer och parentationer, äro särskildt tryckta
af P. C. Nettelbladt i hans »Schwedische Bibliotek»
och dess »Memoria virorum in Suecia eruditissimorum
rediviva.» Bland de mera kända
män, som gjorts till föremål för hans latinska
åminnelsetal, kunna nämnas E. Castorvus, J. A.
Bellman, H. Spegel, H. Vallerius och E. Odelstierna.
Den enda skrift, han på modersmålet
utgaf, var Carl XII:s personalier. Hans efterlämnade
ansenliga boksamling skänktes 1756 af
en bland hans söner till Karlstads gymnasiibibliotek.

Gift 1714 med Eva Schwede.


2. Rosenadler, Carl Albrekt, ämbetsman, boksamlare,
donator. Född i Uppsala
den 21 febr. 1717; den föregåendes
son.

Endast sjutton år
gammal anställdes R. såsom e. o.
kanslist i Riksarkivet och kort
därefter, 1735, i Utrikes expeditionen,
där han 1746 befordrades
till kanslist, 1754 till protokollssekreterare
och 1763 till kansliråd. 1777 erhöll
han afsked med namn och värdighet af president.
De båda sista årtiondena af sin lifstid var han beröfvad
sina ögons ljus.

Barnlös slöt R. sin adliga
ätt i Stockholm d. 30 dec. 1799.

Till Vetenskapsakademien, af hvilken han kallades till ledamot
1754, skänkte han 1777 ett kapital för inköp af
eget hus samt 1780 en boksamling af 2,000 band,
nu befintlig i K. biblioteket och märklig såsom
innehållande många sällsyntheter och uteslutande
bestående af i Sverige på svenska tryckta böcker.
En annan boksamling, upptagande mer än 3,000
volymer, förärade han 1795 till Uppsala universitets
bibliotek och ihågkom äfven flera andra
institutioner med frikostiga gåfvor. Sin erkänsla
för honom visade Vetenskapsakademien genom
den minnespenning, den lät prägla öfver honom.

Gift 1756 med Ulrika Boneauschöld.


Rosenberg, Axel Edvard Johan, landskapsmålare.
Född i Stockholm d.
1 april 1858. Föräldrar: grosshandlaren
Gustaf Magnus Rosenberg
och Adelaide Henriette
Charlotte Holmberg
.

Student i Uppsala 1877, drefs R. snart
af konstnärshågen att ägna sig
åt en ny bana, studerade 1878 under
ledning af Edv. Perséus, 1879–82 vid Konstakademien
under P. D. Holm och 1882–84 i
Paris och Normandie, hvarefter han återvände
till fäderneslandet. Å »Salonen» i Paris, å
hvilken R. utställt såväl svenska som franska
landskapsbilder, belönades R. 1886 med mention
honorable för Vårvinter (med motiv från Stockholmstrakten).
Flertalet af R:s arbeten äro stora
dukar med motiv från Stockholmstrakten, kraftigt
utförda med äkta svensk stämning. Bland
dem må här nämnas Höstmorgon i soldis, som
införlifvats med Nationalmusei samlingar, Sommarafton
i Stockholms skärgård, Vinternatt, Vid
kvarnrännan, Marskväll, Stjärnenatt
. Sedan
1901 är R. led. af Konstakademien.

Gift 1882 med Annie Louise Charlotte Ståhle.


Rosenblad. Ätten härstammar från kyrkoherden
i Sexdrega pastorat af Göteborgs stift,
Erik Rosenius (se Rosénska släktöfversikten),
hvars son, Eberhard Rosén – se R. 1 –
adlades 1770 med namnet Rosenblad. Dennes
fjärde son, Mattias, – se R. 3 – upphöjdes
1805 i friherrligt och 1815 i grefligt stånd.
På hans friherrliga nummer adopterades 1809
hans äldre broder, öfversten Elof R. – se R. 2.
Endast den adliga och den friherrliga ätten
fortlefva ännu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free