- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:366

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosenfeldt, Verner von - Rosenhane - 1. Rosenhane, Johan Göransson - 2. Rosenhane, Schering, d.ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenska flottan, blef löjtnant i amiralitetet 1660,
kommendör 1673, major och amirallöjtnant 1676,
svensk adelsman 1679, vice amiral 1680 och slutligen,
amiral 1700. Det var på grund af sitt välförhållande
i slaget vid Bornholm 1676, som han
nämnda år utnämndes till amirallöjtnant. Han
deltog för öfrigt under danska krigets fortgång
i det för Sverige olyckliga slaget vid Kjögebukt
1677 och förde 1679 en transportflotta af 22
fartyg till Rügen och tillbaka igen. Sedan freden
blifvit återställd, var R. nitiskt verksam för
höjande af Sveriges sjömakt. Till detta mål
syftade de af honom utförda hydrografiska undersökningar
i Östersjön och Kattegatt, som
sedermera under hans ledning af P. Gedda bearbetades
i sjökort. I samma syfte utgaf han
1693 sitt grundliga arbete Navigation eller styrmanskonst,
ett arbete, genom hvilket han, liksom
ock genom sin 1702 utgifna Stockholmia, en stor
plankarta med vyer af hufvudstaden, bevisade
sig som en man med djup och vidsträckt vetenskaplig
bildning. Det sistnämnda arbetet åtföljdes
af en Låfdicht öfver Stockholms stad. Han
uppträdde som skald jämväl med en samling
små poem under titel: Den Vaaksammes roo,
eller lustige leedsamhet
1686. De finnas nu
jämte en mängd förr otryckta dikter i Hansellis
samling, del. 16 (1873). Själfva handskrifterna
tillhöra Nordinska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek.

R. som tillbragte sin ålderdom
i Karlskrona, afled därstädes den 5 dec. 1710.

Gift med Kristina Gyllenstake.


Rosenhane. Ätten har, ehuru utan bevislig
grund, uppgifvits leda sitt ursprung från den
gamla ansedda släkten Tre Rosor. Närmast
härstammar den emellertid från Göran Johansson
(Rosenhane)
, hvilken 1574 var ståthållare
på Nyköpings slott. Görans sonsöner blefvo friherrar
1652 och 1654. Ätten utgick på svärdssidan 1812.


1. Rosenhane, Johan Göransson, ämbetsman.
Född 1571 (eller enligt andra
uppgifter 1562) på gården Torp
i Husby-Oppunda socken af Nyköpings
län. Föräldrar: förenämnda
Göran Johansson och
Märta Nilsdotter Böllja.

Sedan R. hemma öfvat de studier
och idrotter, som ansågos
tillhöra en ädling, begaf han sig 1588 till främmande
länder och studerade vid skilda universitet,
hvarunder han förvärfvade sig grundlig språkkunskap
och äfven vidsträckta insikter i andra
lärdomsgrenar. Till fäderneslandet återkom han
först 1596. Här antogs han i tjänst hos hertig
Carl, som begagnade honom dels i kansliet, dels
vid åtskilliga underhandlingar både i och utom
landet. Hertigen satte ock stort värde på den
högt bildade mannens tjänster, hvilket han särskildt
bevisade genom att betala de skulder, denne
åsamkat sig under sina studieår i utlandet. År
1599 utnämndes han af hertigen till »Riksens
öfverste secretarius» med åliggande att ordna
Riksarkivet, samt hålla kansliet och andra ämbetsverk
dess handlingar tillhanda. Tillika höll han
på Carls befallning nästan hvarje år i landsorterna
mönstringar, utskrifningar, vapensyner, ting och
dylika förrättningar. Sina olika uppdrag skötte
han med stor drift och skicklighet, och den
ynnest, han därigenom förvärfvade hos Carl
IX, kom honom äfven till del af Gustaf II
Adolf. Sistnämnde konung satte honom till ståthållare
på Nyköpings slott med underlydande län.
I denna befattning kvarstod han till sin död,
hvarjämte han blef änkedrottningens och hertig
Carl Filips furstliga råd.

R. afled på Torp d. 24 jan. 1624.

Gift 1606 med Katarina Arp.


2. Rosenhane, Schering d. ä., statsman. Född
på Torp i Södermanland den 4
juli 1609; den föregåendes son.

Student i Uppsala 1624,
bedref R. därstädes med stor
grundlighet sina studier till
1628, då han ingick som den
förste adlige auskultanten i Svea
hofrätt. 1629 fick han åtfölja
svenska ambassadören Jakob Spens till England,
hvarefter han fortsatte sin resa på egen hand genom
Frankrike och Holland samt hemkom till Sverige
1631. Följande år förordnades han till assessor i
Svea hofrätt och skickades att öfverföra Gustaf II
Adolfs lik från Wolgast till Sverige. Sedan han
en kort tid varit i Danmark, förordnades han 1634
till den förste underståthållaren i Stockholm och
kallades 1635 af änkedrottningen Maria Eleonora
till hennes geheimeråd samt ståthållare öfver
lifgedinget. Såsom underståthållare inlade han
stora förtjänster om hufvudstadens förkofran
och har såväl i dess nuvarande indelning som
administrativa styrelse efterlämnat flera minnen
af sin skapande förmåga. 1637 befordrades han
till landshöfding i Östergötland, där han särskildt
verkade för Norrköpings förkofran. Då fredsunderhandlingarna
i Tyskland kräfde hvarje diplomatisk
talang, som hemma kunde undvaras, skickades
R. 1643 såsom svensk resident till Münster,
där han vann de främmande sändebudens förtroende
och aktning framför både Joh. Oxenstierna
och Adler Salvius, detta icke minst på
grund af sina lyckliga umgängesgåfvor och sitt
jämna, förbindliga sätt. Han kvarstannade i
Münster till början af 1648 och ansåg själf de
där tillbragta åren såsom de angenämaste i sitt
lif. Helt oväntadt anlände emellertid sistnämnda
år, Kristinas befallning till R. att afgå såsom
svenskt sändebud till Paris. Åsyna vittne därstädes
till den af »fronden» framkallade upproriska
rörelsen, företog han sig, i strid mot en regelrätt
diplomatis fordringar, att i en 1649 utgifven skrift,
»Observationes politicæ de nuperis Galliæ motibus,
skarpt gissla kardinal Mazarins styrelse.
Med rätta häröfver uppbragt, utverkade Mazarin
hans rappellerande 1649. Hösten 1650 inkallad
i rådet, vistades han 1651 i Tyskland, där han
hade att utföra åtskilliga värf, som stodo i
samband med införlifvandet af Sveriges nyvunna
besittningar. Hemkommen upphöjdes
han 1652 i friherrligt stånd med det i Österbotten
belägna Ikalaborg till friherreskap samt
utnämndes s. å. till rikskansliråd och öfverståthållare
i Stockholm. Emellertid begaf han sig
senare på året åter till Tyskland för att deltaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free