- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:374

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rossi, Frans Josef Anton - Roth, Magnus - Rothlieb, Karl Fredrik - Rothlöben, Johan Martin, se Ziervogel - Rothman - 1. Rothman, Jakob Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ansökningar, som efter hans död blifvit gjorda af hans barn
om återupprättandet af faderns heder, lämnats utan
afseende. 1812 utgaf han i Berlin en skrift: Über die
Art und Ursache des Todes d. Hochs. Kronprinzen von
Schweden Carl August mit einer Vorrede und Anmerkungen
von D:r Sam. Gotl. Vogel in Berlin
. Den länge
förgäfves sökta upprättelsen af hans minne kom dock
omsider i och genom A. J. Amneus’ 1865 offentliggjorda
afhandling »Om kronprinsen Carl Augusts dödssätt och
de rättsmedicinska hufvudpunkterna af rättegången
mot Rossi». Här ställdes nämligen utom allt tvifvel,
att Carl Augusts plötsliga död förorsakats af
blodutgjutning i hjärnan.

Gift 1804 med Kristina Charlotta Elmgren.


Roth, Magnus, geograf. Född på Riseberga gård i Nerike
d. 31 juli 1828. Föräldrar: landbrukaren Nils Gabriel
Roth
och Anna Lisa Enhörning.

Student i Uppsala
1847, blef R. filos. kandidat 1856 och filos. doktor
1863 efter försvar af gradualafhandlingen Om
abalienationen och reduktionen
af kronans gods och räntor i Nerike
1863. Han
tjänstgjorde då sedan några år tillbaka såsom
extra lärare vid högre elementarläroverket i
Örebro. Efter att 1864 ha blifvit adjunkt därstädes,
erhöll han 1869 anställning i enahanda egenskap
vid Nya elementarskolan i Stockholm. Omfattande det
geografiska studiet med varmt intresse, började han på
1870-talet utgifva kartor till dess underlättande. Af
hans kartverk må nämnas Atlas för skolan och
hemmet, Väggkarta öfver Sverige, Norge och Danmark

(tillsammans med E. Backhoff), Geografisk atlas I
och II
. De båda sistnämnda hafva vunnit vidsträckt
användning såväl i folkskolan som i de högre allmänna
och privata läroverken på grund af sin redighet och väl
afvägda begränsning i fråga om innehållet. Vidare äro
att nämna flera stora väggkartor såsom Asien, Amerika
(påbörjad af T. von Mentzer), Afrika, Norden, Europa,
Bibelns land och folk
och af svenska län och landskap
Dal, Älfsborgs, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus
samt Örebro län. Dessutom utgaf R. 1878 Illustrerad
geografi för lägre skolor
samt 1881 en vidlyftigare
Illustrerad geografi för allmänna läroverken utkommen
i flera upplagor, däraf ett par i förkortad form.

Död i Stockholm d. 7 dec. 1895.

Gift 1864 med Fanny Uhr, dotter af riksdagsmannen A. W. Uhr.


Rothlieb, Karl Fredrik, ämbetsman, genealogisk
författare. Född på Sadeshult i Småland d. 24
nov. 1783. Föräldrar: kaptenen Karl Fredrik
Rothlieb
och Dorotea Maria Tesche.

Inskrefs som barn vid Kalmar regemente men ingick efter slutade
akademiska studier, idkade i Lund från 1798 och
i Uppsala från 1800, i Inrikes civilexpeditionen
1803. Kanslist därstädes 1807, förordnades han 1809
till protokollssekreterare i ecklesiastikexpeditionen,
blef 1812 kammarjunkare och erhöll vid sitt afsked
från tjänstemannabanan 1814 titel af förste
expeditionssekreterare.

Död i Stockholm d. 8 nov. 1835.

R. var en flitig
forskare och sysselsatte sig isynnerhet med svenska
adelns personalhistoria. Han har lämnat fortsättningar
af »Rehbinders Adliga matrikel» till 1823 samt en ny
upplaga af Schönfelts »Handmatrikel» 1816; författat
en Beskrifning öfver kongl. Riddarholmskyrkan 1822 och
H. K. H. Kronprinsessans (Josephinas) Ättartal 1823,
utgifvit Samling af kongl. författningar angående
rang
1823, Beskrifning öfver Skokloster 1819. Åren
1824–34 utgaf han en periodisk skrift, Stockholms
Tidning
, som utkom tvenne gånger i veckan och
särskildt behandlade historien om Sveriges hufvudstad,
innehöll smärre litterära och politiska uppsatser,
konstnotiser m. m.

Gift 1812 med Beata Lovisa Vilhelmy.


Rothlöben, Johan Martin – se Ziervogel.


Rothman. Från Urshults församling i Småland
härstammande släkt, som kan spåras till 1620-talet
och af hvilken flera släktled med framgång ägnat sig
åt läkarekallet.


1. Rothman, Jakob Gabriel, politisk
skriftställare. Född i Växiö 1721. Föräldrar:
provincialläkaren Johan Stensson Rothman och
Lovisa Kristina Fernström.

Student i Uppsala 1741,
studerade R. i början medicin och blef 1747 prosektor
vid akademien men aflade ej någon examen. Efter en
resa till åtskilliga länder, bl. a. till Frankrike och
England, där han gifte sig med Marta Taylor och erhöll
någon befattning i London, återvände han 1762 till
Sverige. Han väckte här uppseende genom utgifvandet
1765 af Thor Frimans underliga lefnad och tänkesätt,
ett slags romantiserad själfbiografi och Skäl
och orsaker till svenska folkets utflyttning
. Med
hela sin själ anslutande sig till Mössornas idéer
om tryckfrihet, friare näringslagstiftning, och
sparsamhet i förvaltningen, blef han snart ett af
dem med fördel användt redskap. Efter partiets
seger vid 1765–66 års riksdag, insattes R. som
föreståndare för det till tullverket hörande
handelsbalanskontoret. Åt dessa göromål ägnade han
dock ringa omsorg, upptagen som han var med politisk
skriftställareverksamhet i Mösspartiets anda, i rask
följd utgifvande Frihetens intåg, ode, i anledning
af tryckfrihetens införande 1766; Rikets fördärf och
undergång
, s. å.; Samtal angående vexelbristen 1768,
m. m. Mest uppseende väckte dock hans 1768 i 32 nummer
utgifna periodiska skrift Philolalus parrhesiastes
eller den pratsjuke fritalaren
, afsedd att bearbeta
opinionen till den stundande riksdagen och i en följd
af kåseriartade reflektioner anställande en ytterligt
skarp vidräkning med Hattarnas styrelsegrundsatser
under den tid, de varit vid makten. Dessa blefvo
ock ytterligt uppbragta, och när de 1769 åter kommo
till rodret, fann R. rådligt att undan de hotande
efterräkningarna för försummelser i ämbetet rymma ur
landet. Han återkom dock snart och var de sista åren
af sin lefnad verksam i Mössornas intresse i Pfeiffers
»Dagligt Allehanda.» Död i Stockholm i slutet af
juni 1772.

R. framträdde äfven som öfversättare af
Voltaires Kvinnolynnet, eller hvad som mest behagar
Fruentimren
, 1765 och <i>Montagus Betraktelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free