- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:377

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rubens, Nils - Rubenson - 1. Rubenson, Albert - 2. Rubenson, Robert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yttersta ifver. Vid omkring trettio års ålder
(1662) lämnade han Sverige, förmodligen redan då
antagen till lärare för en ung friherre Soop,
– åtminstone hade han några år efteråt en sådan under
sin handledning i Paris, där han vistades 1679–85. Han
sökte under denna tid vinna anställning vid något
af de svenska universiteten, blef ock erbjuden en
juridisk professur i Åbo, men ansåg sig densamma
ej vuxen. Emellertid spred sig efter hand ryktet
om hans ovanliga språkskicklighet vida omkring
i utlandet och kom äfven till Sverige. År 1686 –
E. var då femtiofyra år gammal och hade vistats utom
Sverige i tjugufyra år – skref Carl XI till honom,
att han finge välja mellan tvenne lediga professurer
vid Lunds universitet. Ingendera antogs likväl af den
lärde lingvisten, hvarför han vid sin hemkomst 1687
anställdes såsom censor librorum i K. kansliet. Hans
verksamhet i fäderneslandets tjänst blef dock ej
af lång varaktighet, emedan han afled redan d. 5
febr. 1689.

Hans språkkännedom lärer hafva gränsat
till det underbara. Han talade och skref en myckenhet
främmande språk och ansågs förstå nästan alla sådana
med någon märkligare litteratur.

Ogift.


Rubenson. Släkten härstammar från Polen, hvarifrån
Ruben Wolff, f. 1748, i början af 1790-talet
inflyttade till Sverige, där han 1828 afled som
rabbin vid mosaiska församlingen i Stockholm. Hans
barn kallade sig Rubenson.


1. Rubenson, Albert, musiker, tonsättare. Född i
Stockholm den 20 dec. 1826. Föräldrar: grosshandlaren
därstädes Wolff Rubenson och Jenny Levin.

R. erhöll sin första undervisning i violinspelning af Elvers
och studerade i Leipzig 1844–1848 harmoni och
kontrapunkt för Hauptmann, komposition
för Gade och violinspelning för David. Såsom
violspelare medverkade han några år i Gewandhaus’
koncertorkester i Leipzig under anförande af
Mendelssohn och Gade, vid Leipzigs teater,
i musikföreningen i Köpenhamn samt 1850–51 vid
hofkapellet i Stockholm. Efter sin första återkomst
till Stockholm uppträdde han dels såsom tonsättare
och dels såsom musikkritiker, under signaturen R-n,
i »Ny tidning för musik» och »Tidning för teater
och musik», hvilken sistnämnda publikation utgafs
af honom tillika med L. Norman och Fr. Hedberg. I
förstnämnda egenskap har han bland annat lämnat:
Symfoni i C-Dur, uppförd af hofkapellet i Stockholm
1857; operetten »En natt bland fjällen» till text af
Hostrup, uppförd på K. operan 1858; En violqvartett,
flera koncert-intermezzi, suiter och uvertyrer samt
flera häften sånger, musiken till Björnsons skådespel
»Halte Hulda», gifven i Kristiania 1865, samt sedan
uppförd på flera af Tysklands teatrar. Efter att
flera gånger ha företagit vidsträckta konstresor till
Danmark, Tyskland, Frankrike och Italien, bosatte
R. sig hösten 1872 i Stockholm, där han samma år
valdes till inspektor (titeln 1888 förändrad till
direktör) vid Musikaliska akademiens konservatorium. På denna plats
kvarstannade han ända till sin död, som inträffade i
Stockholm d. 2 mars 1901.

»R:s kompositioner utmärka
sig för välljud och skickligt arbete; de hafva dock ej
vunnit större popularitet med undantag af den mycket
sjungna manskören »Korsfarersang».


2. Rubenson, Robert, fysiker, meteorolog.
Född i Stockholm d. 10 april 1829; den
föregåendes kusin, Föräldrar: grosshandlaren
Levi Rubenson och Amalia Lamm.

Student i Uppsala 1848, promoverades R. därstädes till
filosofie magister 1854, samt
tjänstgjorde såsom lärare vid
Uppsala lyceum i matematik 1857–59. Utsedd till
Byzantinsk stipendiat, företog han 1859–62 en
resa genom Tyskland, Frankrike och Italien, under
hvilken han 1860–62 i Rom och Segni (Volscerbergen)
verkställde omfattande undersökningar öfver det
atmosfäriska ljusets polarisation. Efter sin
hemkomst till Sverige ordnade han och ledde de
meteorologiska observationer, som 1865–68 anställdes
vid Uppsala observatorium hvarje timme på dygnet
af en förening af 125 studenter, samt ledde,
efter det dessa tidsobservationer blifvit ersatta
genom iakttagelser medelst de af A. G. Theorell
konstruerade själfregistrerande apparaterna,
arbetet med observationernas beräkning och utgifning
af trycket till 1872 års slut. 1870 utnämndes han till
e. o. adjunkt i meteorologi vid Uppsala universitet,
samt förordnades att bestrida föreståndarbefattningen
vid den med ingången af år 1873 nyininrättade
Meteorologiska centralanstalten, som blifvit ställd
under Vetenskapsakademiens inseende, och hvars
uppgift var dels att öfvertaga inseendet öfver de
allt ifrån 1859 i olika delar af landet utförda
meteorologiska iakttagelserna, dels att upprätthålla
daglig väderlekstelegrafering med in- och utländska
meteorologiska stationer. Samtidigt härmed blef
R. ledamot af Vetenskapsakademien och erhöll 1876
nytt förordnande såsom anstaltens föreståndare med
professors titel. Sveriges ombud vid de meteorologiska
kongresserna i Wien 1873 och i Rom 1879, var han
också en af de tre kommissarierna för Sverige vid
geografiska utställningen i Paris 1875. Såsom lärare
i fysik var han 1878–87 anställd vid Stockholms
högskola. R. blef 1875 ledamot af Vetenskapssocieteten
i Uppsala och 1878 af Landtbruksakademien. Af hans
arbeten, mestadels införda i samtidens vetenskapliga
tidskrifter må nämnas: Mémoire sur la polarisation
de la lumière atmosphérique
1864, Är det möjligt
att förutsäga väderleken?
1869, Om de förnämsta
orsakerna till temperaturens olikhet på olika delar
af jorden
1872, Om uppkomsten af ett barometriskt
depressionscentrum i det inre af Sverige d. 11 Maj
1873, Om psykrometerns skötsel
1873, Vägledning
vid begagnande af Meteorologiska Central-anstaltens
väderlekskartor
1874, Om nederbördsmängden i Sverige
etc. 1874, <i>Om temperatur och fuktighetsförhållanden
i de nedersta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free