- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:383

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Rudbeck, Thure Gustaf - 9. Rudbeck, Olof - 10. Rudbeck, Thure Gustaf - Rudberg, Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tulldirektionen, ledamot i Statsdeputationen och rådgifvare
åt bankofullmäktige. Vid de båda följande riksdagarna,
1769 och 1771, var han väl äfven Mösspartiets kandidat
till landtmarskalksposten, men stannade båda gångerna
i minoriteten. Vid den sistnämnda riksdagen insattes
han dock i sekreta utskottet och var en af dem, som
på Gustaf III:s uppmaning sökte åvägabringa försoning
mellan Hattar och Mössor. Vinden blåste visserligen,
tack vare deras öfvervikt i de ofrälse stånden, till
Mössornas favör och det gamla rådet störtades våren
1772, men R. kom ej upp å rådsförslag men i stället
blef han på borgarståndets initiativ d. 12 febr. 1772
utnämnd till öfverståthållare. Vid konungens kröning
1771 hade han tilldelats friherrevärdighet. Det
är för öfrigt bekant, huru han i aug. 1772 af
sekreta utskottet nedskickades till Skåne för att
inhämta upplysning om de revolutionsplaner, som
där troddes vara å bane, samt huru han af Tolls
utskickade tillbakavisades från fästningsportarna
i Kristianstad. Året därefter (1773) utnämndes
han till landshöfding i Uppsala län. Vid den sista
riksdag, R. bevistade, nämligen 1778, uppträdde han
som en af Gustaf III:s ifrigaste anhängare. 1782 tog
han afsked från sin landshöfdingstol och drog sig
tillbaka till sin egendom Edsberg, där han afled d. 8
jan. 1786.

R. var visserligen ingen öfverlägsen
begåfning men däremot en af sitt tidehvarfs mest
utpräglade karaktärer. »Han var kraftfull, energisk,
oförskräckt, men tillika klok, sansad och måttfull,
han var sitt partis grundsatser orubbligt trogen och
hans heder och redbarhet voro utan fläck. Härtill
kom äfven, att han var en både tapper och duglig
militär och en synnerligen förståndig, driftig
och sparsam landthushållare, hvilka egenskaper
särskildt förvärfvade honom sympatier bland den
egentliga kärnan i Mösspartiet. Hans fel synas hafva
varit en viss häftighet och hårdhet, hvartill kom en
af bristande insikter och begränsad omdömesförmåga
stundom framträdande osjälfständighet under andras
ledning.» (N. von Dardel i Personhist. tidskrift
1902.)


9. Rudbeck, Olof, vitterhetsidkare. Född i Stockholm
den 8 dec. 1750; den föregåendes kusin. Föräldrar:
vice presidenten i Bergskollegium Johan Olof Rudbeck
och Eva Elisabet Modée.

En i barndomen iråkad
sjukdom efterlämnade hos R. en kroppslig svaghet för
lifvet. Det oaktadt ingick han, efter slutade studier
i Uppsala, i Riksarkivet 1774, blef 1775 kopist, och
året därefter kanslist, men bortrycktes af döden vid
föga mer än tjugusex års ålder den 23 mars 1777.

Det berättas om R., att han tidigt röjde sådan
kärlek för skaldekonsten, att hans undervisning i
främmande språk skedde så, att han fick begynna med
läsningen af skalderna. Utom för skaldekonsten visade
han böjelse och framstående anlag för teckning. Af
det vittra sällskapet Utile dulci blef han tidigt
ledamot. Vid tjugufem års ålder författade han det
komiska epos Boråsiaden 1776, som på sin tid väckte
allmän uppmärksamhet och väl egentligen grundade hans
skalderykte. Det utmärker sig för en ganska ledig
versifikation, och det komiska däri framträder
förnämligast i kontrasten mellan det
hvardagliga ämnet och det episka maskineriet med sina
gudar och gudinnor. Efter hans död utkom 1784 en dikt,
Neri, vid hvars nedskrifvande Boileau’s satiriska
stycken tydligen varit hans förebilder. Han har
jämväl lämnat efter sig en Öfversättning af Voltaires
Mahomet
, en Afhandling öfver våra äldsta nordiska
skalder och deras imiterande i modern poesi
, samt
många dels poetiska, dels prosaiska småstycken, till
det mesta i samma ton som »Den svenska Argus». Hans
förnämsta Vitterhetsarbeten äro utgifna af Hanselli.

R. var ogift.


10. Rudbeck, Thure Gustaf, skriftställare. Född
i Stockholm d. 23 aug. 1806; sonsons son af Olof
Rudbeck d. y. Föräldrar: öfverstlöjtnanten frih. Adolf
Fredrik Rudbeck
och Ulrika Charlotta Söderhjelm.

Han ingick, efter slutade studier i Uppsala,
i Kanslistyrelsens expedition 1826, blef
kammarjunkare 1828 och 1838 kopist i
Hofkanslersexpeditionen. 1842 befordrad till
registrator i Kabinettet för utrikes brefväxlingen,
utnämndes han 1855 till postmästare i Vimmerby och
förordnades s. å. till tullkammarföreståndare och
tullverkets ombud därstädes, hvilka befattningar
han innehade till sin död i Vimmerby d. 1
juni 1876. R. var en särdeles flitig arbetare
i litteraturens tjänst. Bland hans skrifter må
nämnas La Valette eller Maltas belägring 1565, dram
1830, Fruntimmershattarna, komedi 1832, Strödda
anteckningar under en resa i Sverige 1831
1833,
Skander-Beg, historiskt skådespel 1837, Förrädarna,
historisk novell
, 1837, Den siste Hohenstaufen och
hans vän, historisk roman
, 2 del. 1840, Resebilder,
samlade i Tyskland 1839
, 1841, Det nya München 1841,
Från Frankrike, Belgien och Holland, 2 del. 1843,
Varningen, Kapellmästaren och Öfverraskningen
(trenne noveller, införda i »Salongen», tidskrift
för år 1843), Stockholms forntid, 3 del. 1845,
öfversatt på tyska, Novisen, berättelse från sextonde
århundradet
1850, Några ord om Södertelje och dess
vattenkurinrättning
1854, Försök till beskrifning
öfver Sveriges städer
3 del. 1855–60; dessutom
originalartiklar för åtskilliga tidskrifter och
kalendrar, såsom Skandia, Europa m. fl., en myckenhet
öfversättningar af större och mindre omfång o. s. v.

Gift 1845 med Amalia Gustafva Fredrika Forssell.


Rudberg, Fredrik, fysiker. Född i Norrköping
d. 30 aug. 1800. Fadern var anställd i
Öfverståthållareämbetets kansli i Stockholm.

Redan vid femton års ålder var sonen student
i Uppsala och vid tjuguett års ålder filosofie
magister samt docent i matematiken. Han författade
själf sin gradual-disputation, De principiis vivum
vivarum
, och hade redan 1819 till Vetenskapsakademiens
handlingar insändt sin första afhandling, Mathematisk
theori om de capillära phenomenerna
, införd i
Vetenskapsakademiens handlingar samma år. Kort efter
promotionen uppfördes han på förslag till matematiska
och fysiska adjunkturen i Uppsala, hvilken syssla
han dock icke erhöll. Emellertid fortfor han att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:05:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free