Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydberg, Carl Henrik - Rydberg, Olof Simon - Rydberg, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från ungdomen gjort sig väl förtrogen med Sveriges
skalder och prosadiktare, lockade bekantskapen
till efterföljd, hvarför han 1843 debuterade med en
novell. Ett litet manuskript, införd såsom följetong i
»Aftonbladet». Året därefter fick han fast anställning
i denna tidning och tillhörde dess redaktion, tills
tidningen vid slutet af 1851 från L. J. Hierta
öfvergick till ett bolag. Under tiden och intill
1852 deltog han verksamt såsom medarbetare i den af
R. Wall utgifna veckotidningen »Friskytten», hvars
kvickaste och skarpaste artiklar till stor del voro
skrifna af honom, samt lämnade, dels i öfversättning,
dels i original flera lustspel, bland hvilka senare
såsom de mest bekanta må nämnas: Nyårsmorgonen i
Storkyrkotornet (tills. med. S. A. Hedlund), Också
en profet, En kopp te (ej att förväxla med den på
k. teatern uppförda enaktskomedien af samma namn),
Aladdins lampa, Capriciosa m. fl. År 1856 började
R. utgifva den kvicka skämttidningen »Kapten Puff»,
som utan afbrott fortsattes i tio år eller till
1865 och sedan, upptagen ånyo, utgafs 1872–74. Af
hans artiklar i nämnda tidning utkom 1866 ett mindre
urval med titel Ur kapten Puffs språklåda. R., som
1867 redigerade »Illustrerad tidning», var föröfrigt
medarbetare i »Aftonbladet» 1867–68
och i »Stockholmsposten» 1868–70, till en början
som dess hufvudredaktör. Efter 1874 var R.
medarbetare dels i »Dagens Nyheter», dels
i »Post- och Inrikes tidningar», hvars redaktion
han tillhörde ända till ett par år före sin död,
då han utgick därur med pension.
Ur R:s flitiga
penna flöto för öfrigt åtskilliga minnesteckningar
och minnesblad, öfversikter och årsberättelser öfver
Sv. Slöjdföreningens verksamhet, en mängd uppsatser
i kalendrar och tidskrifter, öfversättningar af
romaner, noveller, ströskrifter m. m. Slutligen
kan nämnas, att han utgaf två supplementband af
A. Blanches »Samlade arbebeten» 1877 och af J.
A. Wadmans skrifter, ny uppl. 1877.
Död i Stockholm d. 9 maj 1902.
Gift 1849 med Emma Vilhelmina Adelaide Forsslund.
Rydberg, Olof Simon, historieforskare, urkundsutgifvare.
Född på Cedersdal i utkanten af
Stockholm d. 28 dec. 1822. Föräldrar: possessionaten
Olof Rydberg och Kristina Krook.
Student i Uppsala 1839, beredde sig R.
för den filosofiska graden, men
tvangs, efter några års vistelse
vid universitetet, af ett hjärtlidande att afbryta
sina gradualstudier och tog i stället kansliexamen
1856. Sedan han under de följande åren tjänstgjort
i civildepartementet och kommersekollegium, antogs
han 1859 till tjänstgörande handsekreterare hos Carl
XV samt innehade denna befattning till 1862. År 1864
köpte han frälseegendomen Älta i Södertörn och ägnade
sig ett par år åt landtlifvet, men återflyttade,
sedan han sålt egendomen 1866, till Stockholm, där han
började sysselsätta sig med litterärt arbete. Sålunda
öfversatte han M. Chevaliers skrift »Om myntet»
1867–68 samt redigerade den berömda
diplomaten G. Lagerbielkes postuma arbete »Notice
biographique» 1867. Tillika tjänstgjorde han
1867–70 i riksdagens kansli. Utnämnd 1868 till
protokollssekreterare i Hofexpeditionen, ägnade han
sig med ifver åt historiska forskningar. Han uppgjorde
nu planen till ett arbete afsedt »att i ordnad följd
innehålla de officiella akter, hvilka reglerat eller
väsentligt betecknat den svenska statens förhållanden
till främmande makter, allt ifrån den tid dessa
angelägenheter börjat att i offentliga urkunder
behandlas.» Ekonomiskt understödd af för företaget
intresserade män, utgaf han efter sju års förarbeten
1876 1:sta delen, omfattande tiden 822–1335 af
Sveriges traktater med främmandeo makter jämte andra
dithörande handlingar. Åren 1880–83 utkom 2:dra delen
(tiden 1336–1408), 1885–88 4:de delen (tiden 1521–71),
1890–95 3:dje delen (tiden 1409–1520), 1890–91 5:te
delen (tiden 1572–1630), 1896 10:de delen (tiden
1815–45) och 1898 l1:e delen (tiden 1846–67). Detta
traktatverk, för hvars utgifvande R. sedan 1877 åtnjöt
ett årligt anslag af 4,500 kr., förskaffade honom
ett högt aktadt namn såsom urkundsutgifvare, och det
länder honom till stor berömmelse att därmed hafva
belyst en mängd mörka punkter i Sveriges historia,
särskildt dess medeltids. Vid sidan af det stora
traktatverket och såsom frukter af studierna för
detsamma utgaf R. särskildt Traktaten i Orechovets
den 12 aug. 1323. Kritisk undersökning 1876, hvilken
undersökning på kompetent håll förklarades »vara
tillräcklig att förvärfva utgifvaren en hedrande
plats i våra forskares främsta led» (C. Annerstedt),
och Om det från unionsmötet i Kalmar år 1397 bevarade
dokumentet rörande de nordiska rikenas förening,
tryckt 1886 och utgörande författarens inträdestal
i Vitt.-, hist.- o. ant-akad. 1883. För sina
forskningar besökte R. en mängd arkiv i utlandet
såsom Ryssland, Danmark, Tyskland, Belgien. Vid
Köpenhamns universitets jubileumsfest 1879 kreerad
till fil. hedersdoktor, invaldes R. 1881 i Vitt.-,
hist.- o. ant.-akad. samt var dessutom ledamot af
Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande
Skandinaviens historia, af Hansische Geschichts-Verein
m. m. Arkivarie i utrikes-departementet 1881,
blef han 1885 kansliråd i k. m:ts kansli. Det
blef ej R. förunnadt att föra sitt stort anlagda,
betydelsefulla arbete till slut. Efter hans död
utgafs 1900 en tolfte del af O. Alin, omfattande tiden
1868–77.
R. afled ogift i Stockholm d. 17 mars 1899.
Rydberg, Gustaf Fredrik, landskapsmålare. Född
i Malmö d. 13 sept. 1835. Föräldrar: registratorn
i riksbankens lånekontor därstädes Gustaf
Isak Rydberg och Elisa Charlotta Zickerman.
Såsom vanligt med konstnärligt begåfvade
naturer, röjde R. tidigt anlag för sin konst. Vid
sjutton års ålder afbröt han därför sina skolstudier,
för att uteslutande ägna sig åt den bana, de medfödda
anlagen anvisade såsom hans bestämmelse. Efter att
några år ha vistats såsom elev vid Konstakademien i
Köpenhamn, ställde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
