Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rääf, Leonhard Fredrik - Röhl, Maria Kristina - Röhss, Johan Anders August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kisa socken. 1822 utbytte han detta ställe mot
Bulsjö i Sund och flyttade 1843 till säteriet
Forsnäs i sistnämnda socken. Afskild från den
vetenskapliga och litterära världen och hänvisad
till sina ekonomiska bestyr i en aflägsen landsort,
vände han sina forskningar till de minnen, som lefva
bland folket och till de skatter som gömma sig i
våra föga påaktade härads- och pastorsarkiv. Under
en lång följd af år sammanbragte han inemot 1,000
afskrifter med sigillteckningar och facsimilier
af i landsorterna befintliga permebref, samlade
och upptecknade visor, lekar, sagor och »sådana
traditionella kunskapsarter, som benämnas skrock,
signerier, trollerier och sympatier». När ropen
på reformer i hvarjehandra riktningar mot slutet
af Carl Johans regering begynte blifva alltför
högljudda, infann han sig åter på riddarhuset, där
han bevistade riksdagarna från 1840 till och med
1850–51 och med den oböjliga konservatism, hvilken
var honom egen, motsatte sig hvarje lagförslag,
som afsåg att åstadkomma någon förändring i gällande
former och inrättningar. Riddarhusets konservativa
majoritet visade honom sitt förtroende genom att
1844 insätta honom i konstitutionsutskottet och
1847 i statsutskottet samt att 1841 och 1847 välja
honom till statsrevisor. Redan 1818 utnämnd till
kammarjunkare, blef han 1828 för sina förtjänster
om Svenskt Diplomatarium och Svenska Fornsånger (den
Geijer-Arvidssonska samlingen har han riktat med ej
mindre än 70 af de 100 folkvisor, densamma innehöll)
arbetande ledamot i K. samfundet för utgifvande af
handskrifter rörande Skandinaviens historia och
1829 i Vitt.-, hist.- och ant. akad., sedan han
förut varit korresp. medlem af båda. Inkallades
tid efter annan i åtskilliga andra för Nordens
historia nitälskande samfund, erhöll 1859 Svenska
akademiens belöningsmedalj i guld, samt förklarades
vid promotionen i Uppsala 1860 för filosofie
hedersdoktor, efter hvilken utmärkelse 1861 följde
hans kallelse till ledamot af Vetenskapsakademien.
Död på sin egendom Forsnäs vid åttiosex års ålder
d. 9 juni 1872.
Utom åtskilliga uppsatser i
Vitt.-, hist.- och ant.-akad:s Handlingar, »Uppsala
Litteratur-Tidning», »Mimer» och »Iduna», har
R. utgifvit ett större sakrikt arbete Samlingar och
anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i
Östergötland 5 del. 1856–75. Ett framstående drag i
R:s statsborgerliga åskådning var hans uppskattande
af adelsståndet, särdeles den besutna delen däraf,
såsom landets kärna. Härifrån härledde sig till
stor del hans konservativa tänkesätt, hvilket
allt för ensidigt utvecklades under hans mångåriga
vistelse i en aflägsen landsort. Denna konservatism
gick så långt, att han fördömde till och med alla
de framsteg på det materiella området, den nyare
tiden företett. »Men hvad som ständigt höjde honom
öfver mängden af både nya och gamla åsikters män,
var, utom kärleken till torfvan och förfäderna,
utom kärleken till arbete och kunskap, en kraftfull
personlighet af utpräglad karaktär och järnhård
vilja.»
R. var sedan 1833 gift med Jakobina Kristina
von Heijne. Jfr. A. Ahnfeldt, »L. F. Rääf af Småland
och hans litterära umgängeskrets» (1879).
Röhl, Maria Kristina, porträtt-tecknarinna. Född
på Skönstavik utanför Stockholm d. 26 juli
1801. Föräldrar: konsuln Jakob Elias Röhl och Kristina
Kjerman.
Såsom barn utmärkte sig Maria R. för mycken
liflighet, lätt uppfattning och en för ett
barn vid hennes ålder originell
småkvickhet. Fadern, som genom studier och
resor lärt sig att högt skatta bildningens värde,
skänkte sina barn en ovanligt god uppfostran. Bland
barnens lärare befann sig en artist, Hambrén,
som undervisade i teckning och först inledde Maria
på konstnärsbanan. Efter sålunda idkade förstudier
blef hon 1823 elev hos kopparstickaren professor
Forssell och utvecklade under hans ledning samt,
efter hans död, genom talrika, långvariga resor sin
artistiska begåfning, något som i synnerhet framstod
i hennes utmärkta sätt att behandla crayonen och
ritstiftet. Sålunda besökte hon 1849 Paris, 1851–52
England (London och Liverpool), 1853–56 ånyo Paris
o. s. v. Som porträttecknarinna i svartkrita
och pastell är hon allmänt känd, och få svenska
konstnärer hafva efterlämnat så många minnen af
sin talang som hon. Det fanns en tid, då det hörde
till god ton att hafva sitt porträtt af Maria R:s
hand. På konstförståndigt håll betecknades hennes
porträtt såsom »mästerligen stomperade, putsade
och acheverade svartkritsritningar», för hvilka
man villigt betalade de 25 banko, som utgjorde
konstnärinnans fastställda taxa. En mindre begåfvad
natur än hon skulle härvid lätt fallit offer för
öfveralstring, men Maria R. ådagalade i sitt arbete
en flit, som var beundransvärd, och en, ännu i sena
ålderdomen aldrig svikande, håg att fullkomna sig
på konstnärsbanan. Bland hennes sista arbeten voro
porträtt i pastell af målaren Egron Lundgren och
ett dylikt i kroppsstorlek af Es. Tegnér, på hvilken
sistnämnda tafla hon i förkänslan af sin annalkande
död tecknat: »Lofvat färdigt till den 8 Augusti, om
jag då lefver». Porträttet var i det närmaste färdigt,
men likväl ofullbordadt, när hennes lif utsläcktes
i Stockholm d. 30 juni 1875.
Röhss, Johan Anders August, affärsman, mecenat. Född
i Göteborg d. 20 juli 1836. Föräldrar: konsuln och
grosshandlaren Wilhelm August Röhss – invandrad från
Slesvig 1827 – och Karin Bressander.
Efter att hafva genomgått Chalmersska institutet i Göteborg
och Bergsskolan i Falun, ingick R. efter faderns död
1858 i dennes firma Wilh. Röhss & Co., hvilken efter
hand upparbetades till en betydande exportaffär
med trävaror, som inbringade sina innehafvare
storartade förmögenheter. Tillika kom R. äfven att
tagas i anspråk för sin fädernestads allmänna värf
och var under en lång följd af år stadsfullmäktig
därstädes. Han hade städse en öppen hand, hvarhelst
det gällde att hjälpa och främja filantropiska företag
och kan i sådant afseende bland annat erinras om hans
frikostiga bidrag af 35,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
