- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:406

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röhss, Johan Anders August - Rönbeck, Carl Sonnberg - 1. Rönnou, Magnus (Dublar) - 2. Rönnow, Kasten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till möblering af det ståtliga Ålderdomshemmet i
Göteborg. Framförallt har han hugfäst sitt minne
som konst- och kulturvän. I sådant afseende har han
äran att gifvit mer än en gryende konstnärstalang,
bl. a. Nils Forsberg, det för hans utbildning
nödiga ekonomiska stödet. Såväl Göteborgs museum som
Nationalmuseum hafva ock af R. hugnats med gåfvor
af utmärkta konstverk. 1894 erhöll Akademien för de
fria konsterna af R. en gåfva af 50,000 kronor till
fullbordan af akademiens nybyggnad och konstnärliga
utstyrsel. Genom hans frikostiga ingripande blef
det ock möjligt att för Göteborgs stadsbibliotek
förvärfva Lars Månssons i Tranemåla värdefulla
boksamling i nordisk litteratur. Äfven Göteborgs
högskolas utveckling har R. äran att i icke ringa
mån påskyndat genom den storartade gåfvan af 350,000
kronor för utvidgande af undervisningen till att
omfatta jämväl statsvetenskapliga ämnen, hvarigenom
det blef möjligt att upprätta ej mindre än tre
nya professurer: i nationalekonomi och sociologi,
i geografi och etnografi samt i statskunskap med
statistik. Efter R:s död i Göteborg d. 21 okt. 1904
befanns han ytterligare hugfästat sitt minne genom
storartade donationer.

Gift med Carolina Lyon född
Zachau i hennes andra gifte.


Rönbeck, Carl Sonnberg,
präst, historisk samlare. Född i Västra Ljungby
af Lunds stift den 27 sept. 1765. Föräldrar:
d. v. vice pastorn Lars Rönbeck och Magdalena
Elisabet Sonnberg
.

Inskrifven bland de studerande i Lund 1781, prästvigdes R.
därstädes 1789 och blef, efter aflagda
lärdomsprof, fil. magister 1793. Han innehade
därefter några extra ordinarie beställningar i Lund,
bl. a. som domkyrkoadjunkt hos d. v. domprosten
Hesslén till 1798. Detta år utgaf han disputationen
De antiqua urbe Ahusia och utnämndes på kallelse af
excell. grefve Trolle Wachtmeister till kyrkoherde i
Ifvetofta, hvarifrån han 1806 befordrades till pastor
i S:t Petri klosters och Nöbbelöfs församlingar af
Lunds stift. Två år senare erhöll han transport till
Åsums pastorat, utnämndes 1810 till lokalprost och
1814 till kontraktsprost öfver Gärds härad, blef 1818
teol. doktor samt var under alla riksdagarna 1812–1830
fullmäktig för Lunds stifts prästerskap. Ledamot af
flera vetenskapliga samfund.

Död i Asums prästgård den 8 aug. 1841.

Med lefvande intresse ägnade
han sig under många år åt forskningar rörande
Skånes äldre förhållanden. Hans samlingar, mest
omhandlande Skånes kyrkohistoria och namnkunniga
skåningars lefnadsöden, förvaras i 21 folioband på
Lunds universitets bibliotek. Han hade äfven ett
namn såsom framstående bokkännare. Denna sin antydda
egenskap hade han i väsentlig mån förvärfvat sig under
en tid, då han vistades hos biskop Olof Celsius, den
store boksamlaren, öfver hvilkens bibliotek R. efter
biskopens död utarbetade en förträfflig förteckning.

Gift 1809 med Kristina Cecilia Orrberg.


1. <b>Rönnou[1],
Magnus (Dublar), orientalist, latinsk poet. Född i Åhus, nära
Kristianstad omkring 1665, son af kyrkoherden Kasten
Rönnow
, som under Carl XI:s krig med Danmark på
flerfaldigt sätt bevisade konungen sin trohet
och bl. a. berättas undan fienderna gömt
honom i skorstenen i sin prästgård.

Magnus R. hade studerat i Lund
och Uppsala, när han 1684 afreste
till Tyskland, där han af den lärde
Edzardus i Hamburg leddes in på studiet
af de österländska språken, Efter ett kort
besök i Sverige 1687–89 begaf han sig
åter utomlands och uppehöll sig ett par år i
Holland, hvarest han med all ifver fortsatte sina
rabbinska studier. Hans mening lärer hafva
varit att framdeles bli professor vid något af
de holländska universiteten, hvarom den lärde
Gronovius skall ha ingifvit honom förhoppning;
emellertid uppmanades han af sina vänner att
återkomma hem under förespeglingar om att få
biträda vid det nya bibelverket. Han vände därföre
tillbaka till Sverige 1691, men då så väl
befattningen med bibelöfversättningen som andra
planer slogo fel, erbjöd han sig i England
att utarbeta en öfversättning af Talmud, mot
ett årligt underhåll, hvilket förslag dock
icke antogs. Ändtligen 1714 befordrades han
till protokollssekreterare vid inrikes ärendena men
uträttade föga i denna tjänst. Icke förty
erhöll han af Carl XII adlig sköld,
då han upptog ett gammalt släktnamn Dublar,
ehuru han aldrig introducerades på riddarhuset.
År 1719 utnämndes han efter R. Brenner till
assessor i Antikvitets-arkivet, men, missnöjd
med denna befordran, begärde han genast sitt
afsked och utreste till England, där han dog på
ett hospital 1735.

Jämte sina österländska
språkstudier öfvade han latinsk verskonst,
och fastän eftervärlden tagit föga kunskap
om hans poesier, satte han själf ett högt
värde på dem och ansåg sig för deras skull berättigad
att föra ett fritt, eller efter den tidens åsikter
poetiskt, lefnadssätt. I ett afsende blef dock
R:s verskonst märkvärdig. I ett af sina kväden
till Carl XILs ära hade han kallat
konungen »Magnæ Scandinaviæ imperator»
(Stor-Skandinaviens behärskare), hvilket uttryck i
brist af bättre skäl upptogs bland krigsorsakerna
i danska manifestet 1710.


2. Rönnow, Kasten, läkare. Född i Karlshamn
den 15 febr. 1700; den föregåendes brorsons
son. Föräldrar: Otto Rönnow och Vendela Reuterman.

Vid föräldrarnas tidiga död upptogs R. 1712 af
farbrodern, stadsfältskären i Göteborg, Johan Rönnow,
hvilken drog försorg om
hans uppfostran och tillstyrkte honom att såsom
framtidsbana välja läkarevägen. Efter att 1716
såsom fältkirurg ha deltagit i krigståget mot Norge,
fortsatte han sina medicinska studier dels i Stockholm
under öfverdiktör Ribe och dels i Uppsala, där han
åtnjöt undervisning af



[1] så skref han själf sitt namn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free