- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:409

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sahlin, Carl Yngve - Sahlstedt, Abraham Magni (Magnusson) - Sahlström, Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetets i Uppsala rektor 1876–89, hvarunder
bland andra för högskolan viktiga saker det nya
universitetetshuset tillkom. Led. af Vet.-akad. och
Vet.-samfundet, hedersled. af Vet.-societeten och
1893 juris hedersdoktor. Vid 1883 års kyrkomöte
var S. lekmannaombud för Karlstads stift. Utom
disputationer har S. utgifvit bl. a. följande
skrifter: Om grundmotsatsen i världen 1856, Om det
akademiska disputationsväsendet, med särskildt
afseende på Uppsala universitet
1857, Om motsatsen
mellan subjekt och objekt
1858, Karakteristik af
Kristian Claessons vetenskapliga ståndpunkt och
riktning
1860, Om grundformerna i etiken 1869, Om
det stoiska högmodet
1875, Öfverensstämmer Platos
sedelära med kristendomen?
1875, Om ministrarne
i den konstitutionella monarkien
, 1877, Kants,
Schleiermachers och Boströms etiska grundtankar

1877, Om subjektivt och objektivt betraktelsesätt i
filosofien
1877, Om naturens lif 1878, Är det sköna
rent?
1878, Om bestämmelsegrunders valbarhet 1878,
Om det inre och det yttre 1879, Hvad är det högsta
i historien?
1881, Om logikens uppgift
1882, Om personlig storhet 1882, Om grundformerna
i logiken
1883–84, Om andlig frihet
1883, Om fosterlandskärleken 1885, Om positiv och
negativ lagbestämdhet
1887, Några tankar om
människan och samhället
1887, Om brytningspunkten
i vår tids filosofi
1888, Om världens relativitet
1889, Om det inre lifvet 1893, Om filosofiens
metod enligt Boströms åsikt, Om den etiska
seden
1897, de flesta af dessa afhandlingar i
Uppsala universitets årsskr.

S. är en af Boströms
lärjungar och den förnämsta utvecklaren af dennes
system. »Hans skrifter äro hållna i en något hård
vetenskaplig stil och utmärka sig för stor logisk
skärpa i distinktionerna, med strängt fasthållande
af de i hvarje fall använda synpunkterna.»

Gift 1857 med Maria Amalia Nordenfelt.

Sonen Mauritz Reinhold, född d. 17 febr. 1860, student
i Uppsala 1878 och juris kandidat 1883,
blef 1902 generaldirektör och chef för
telegrafstyrelsen och förflyttades 1904 i samma
egenskap till järnvägsstyrelsen.

Gift med Anna Dillner.


Sahlstedt, Abraham Magni (Magnusson), språkforskare,
vitter granskare och samlare. Född d. 20 maj
1716. Föräldrar: d. v. stabspastorn, sedermera prosten
och kyrkoherden i stora Tuna i Dalarne, Magnus
Sahlstedt
och Katarina Arosell.

Efter studier i Uppsala ingick S. 1735 i kanslikollegium och
blef 1747 registrator därstädes. Han skötte äfven
tillfälligtvis sekreteraresysslan, men förbigicks
vid ord. utnämningen härtill, hvarför han 1756 som
soulagement utnämndes till k. sekreterare, med lön på
extra stat och rätt till tjänstefrihet för utgifvande
af »nyttiga skrifter». S. var nämligen en person
med vidsträckta kunskaper, som med ovanligt nit och
mycken framgång arbetade för svenska språkets och
vitterhetens förädling. Såsom språkforskare utgaf
han en Svensk ordbok, efter det nu i tal och skrifter
brukliga sätt
1757, omarbetad 1773, Försök til en
svensk grammatica
1747, i hvilken substantivernas
deklinationer första gången bestämmas efter deras
olika pluralis, Dictionarium pseudosuecanum, det
är ordlista på främmande ord i svenska språket
1769,
In Glossarium suecigothic. Joh. Ihre observationes
1773, och slutligen ett särskildt Veckoblad om
svenska språket och ordboken
1767–68. I sin egenskap
af vitter granskare och samlare har han isynnerhet
gagnat genom sin Samling af verser på svenska, fyra
delar, 1751–53, ett slags antologi, som jämte ett
mindre urval af äldre skalders vitterhetsarbeten
meddelar dels en mängd i tidningar och tidskrifter
strödda skaldestycken, dels förut otryckta poem
med utsättande af författarnes namn. Han har
dessutom utgifvit: Om tankar i Vitterhetsarbeten
efter Bousners
1756–58, Critiska samlingar 1759–65,
Sinnebildskonsten med en samling af sinnebilder 1758,
samt den på sin tid mycket bekanta Sagan om tuppen,
med dess fortsättningar 1758–59, m. fl. Jämväl i
ekonomiska och statistiska ämnen var han en mycket
flitig författare, ehuru alltid anonym.

Död i Stockholm, den 27 okt. 1776.

Gift tvenne gånger,
sista gången 1749 med Kristina Regina von Wallwijk.


Sahlström, Per, riksdagsman. Född i Borås
d. 4 aug. 1785, fyra månader efter
faderns död. Föräldrar: handlanden Peter
Sahlström
och Johanna Kindgren.

Vid tio års ålder måste S. ut i världen för att själf
förvärfva sitt uppehälle, och när han vid mognad
ålder tillkämpat sig en oberoende
ställning, uppgick den bokliga underbyggnad,
han erhållit, till trenne års undervisning i en
mindre stadsskola. Med den ovanliga viljekraft
och snabba uppfattning, som voro honom egna,
tillägnade han sig dock under mannaåren, och sedan
han blifvit sin egen herre, ett ganska omfattande
mått af insikter i hvarjehanda ämnen. Vid ett par
och tjugu års ålder blef S. inspektor på Långbro
gård i Vårdinge socken i Södertörn, där han snart
utöfvade en liflig kommunal verksamhet. Sedan
S. blifvit själfständig egendomsägare, valdes
han till riksdagsman i bondeståndet vid 1840
års riksdag och deltog sedan i alla riksmöten
till och med 1858 och var bland annat ledamot af
1846 års representationskommitté. Själfständig,
öppen och frisinnad, kämpade han såsom offentlig
man för en del reformer, som till och med för
det den tiden liberala bondeståndet understundom
syntes alltför äfventyrliga, såsom afskaffande af
indragningsmakten, införandet af den lika arfsrätten,
borttagandet af bördsrätten, hemmansklyfnings- och
jordafsöndringsrättigheternas utsträckning,
skatteförenkling, närings- och handelsfrihet, det
nya straffsystemets och decimalsystemets införande,
nationalrepresentationens ombildning, en förbättrad
brännvinslagstiftning, bondeståndets förstärkning
i riksförsamlingen med nya intelligentare krafter,
beväringspliktens utsträckning o. s. v. Framför allt
låg honom dock folkundervisningen om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 16:00:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free