- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:412

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Saloman, Siegfrid - 2. Saloman, Geskel - Salomon, Otto Aron

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 okt. 1816 i Tönder (Schleswig). Föräldrar:
Isak Saloman och Veilchen Geskel. S., som blott
tolf år gammal väckte uppseende på konserter,
undervisades i Köpenhamn af Wexschall (violin)
och Hartmann. Han begaf sig
därefter 1838 med statsstipendium
till Tyskland, där han studerade komposition
för Schneider i Dessau och violin för Lipinsky
i Dresden. 1843 återvände S. till Köpenhamn,
höll föreläsningar i musikteori och uppträdde som
dramatisk kompositör med Tordenskjold i Dynekilen,
1844, och Diamantkorset, 1847. Den sistnämnda
operan, som utmärker sig för komisk friskhet och
melodirikedom, uppfördes bl. a. i Berlin, Hamburg och
Leipzig samt 1886 med stor framgång i Stockholm. 1850
blef S. af Liszt inbjuden att anföra sin opera Das
corps der Rache
i Weimar. Han gifte sig s. å. med
den ryktbara sångerskan Henriette Nissen – se II:
183 – och företog med henne, S. som violinist, under
en följd af år vidsträckta konsertresor. Efter sin
hustrus anställning i Petersburg 1859 var S. bosatt
därstädes till hennes död, då han 1879 slog sig ned i
Stockholm. Hans senare operor voro Karpaternas ros,
som 1868 uppfördes i Moskva och 1881 i Stockholm,
Flyktingen från Estrella, I Bretagne, uppförd 1898 i
Stockholm, och Led vid lifvet. Död d. 22 juli 1899 i
Stockholm, där S. tog hand om många unga konstadepter.


2. Saloman, Geskel, porträtt- och genremålare;
den föreg, broder.

Född den 1 april 1821 i staden
Tönder i Schleswig. År 1832 flyttade familjen
till Köpenhamn, i där sonen vann inträde vid
konstakademien och samtidigt bevistade prof. Lunds
målareskola. Han studerade äfven en kort tid för
Eckersberg. Efter faderns frånfälle hänvisad till
sin egen omtanke för beredandet af sin utkomst,
uppehöll han sig genom att måla porträtt, skrifva
noter, hvarjämte en och annan genretafla lämnade
hans staffli, såsom: Ett parti l’ombre 1845, Första
undervisningen på violin
1846, porträtt af T. Müller
1849, grefve Sponneck 1849, o. s. v. 1850 kom S. af en
händelse till Göteborg, med anledning af sin broder
Siegfrieds bröllop med Henriette Nissen, den berömda
sångerskan, där han snart blef en lika anlitad som
omtyckt porträttör, hvarför han kvarstannade där
till 1854, då han begaf sig till Paris för att i
Coutures ateljér vidare utveckla sina anlag. Härifrån
hemskickade han året därefter Nouvelles de la Crimée
samt målade efter sin återkomst till Göteborg En
väfverska
, som vid 1858 års salong i Paris vann
mention honorable. Sedan han ett par vintrar på grund
af sin hustrus hälsotillstånd vistats i Algier och
därifrån hemfört tvenne vackra stycken Hönsoffringen
och Spahi utanför sin älskarinnas dörr, stannade han i
Göteborg, där han 1862 grundade en enskild tecknings- och
målareskola samt organiserade museets ritskola,
hvilken han sedan förestod till 1871. Bland hans i
Göteborg utförda taflor må vidare nämnas Utvandrare
1868. 1868 led. af konstakademien. S. arbetade 1869
energiskt i den kommitté, som förberedde den
skandinaviska konstutställningen i Göteborg, med
hvilken exposition, till stor del på hans initiativ,
det första skandinaviska konstnärs- och ritläraremötet
förenades. S. som 1871 flyttade till Stockholm, blef
1874 vice professor i teckning vid konstakademien och
erhöll 1876 efter Troili det k. porträttmålarearvodet
med undervisningsskyldighet. Bland S:s till ett
ovanligt stort antal uppgående målningar märkas
vidare Meditation 1871, En syatelier 1873, Segrarnes
hemkomst
1882, silfverbröllopsgåfva till Oscar II
från damer och herrar i Stockholm och Skåne – det
af sina arbeten, hvarpå S. själf satte mest värde –
Gustaf Vasa i Västerås 1886, porträtt af G. Lagerbielke
1877, B. von Platen, Edv. Bergh, S. Lagerberg, Knut
Almlöf
1895, själfporträtt, Göteborgs museum 1899,
Marsk Stigs döttrar, Kunstmuseet i Köpenhamn,
1893, Sabbatsljusens invigning och andra taflor
med judiska ämnen, o. s. v. »S. var besläktad med
de danska genremålarne – särskildt med Exner och
Dorph. Han hade rätt mycket af deras sympatiska
blick, deras vänliga mildhet i iakttagelsen,
deras dämpade, veka färg, som undviker alla hårda
motsättningar, alla starka effekter.» Den till det
sista outtröttligt flitige, samvetsgranne artisten
var äfven framstående som konstarkeolog. Han har
från trycket utgifvit La statue de Milo, dite:
Venus Victrix
1878–80, för hvilket arbete S. 1882
kallades till korr. led. af. l’Institut de Genève,
Die Statue des belvederischen oder vaticanischen
Apollo
, 1882, Ueber die Plinthe der Venus von Milo,
1884, Der Sandalenbinder 1885, Die restauration
der Venus von Milo
, 1895, Der doppelsieger Apollo,
genannt Apollo von Belvedere
1900, Die Venus von Milo
und die mitgefundenen Hermen
1901, hvarjämte efter
S. död, som inträffade i Båstad d. 5 juli 1902,
utgafs Erklärungen antiker Kunstwerke 1902–03.

Gift 1855 med Ida Jacobson.


Salomon, Otto Aron, främjare af och lärare i
svensk slöjd. Född i Göteborg
d. 1. nov. 1849. Föräldrar: handlanden Alexander
Salomon
och Henriette Abrahamson.

Efter slutade skolstudier följde S. 1869 med sin morbroder,
grosshandlaren A. Abrahamson (se I: 1) till
det af denne inköpta godset Nääs, nära Floda
station och deltog i tio år i dess skötsel. Då
här 1872 upprättades en slöjdskola för gossar, som
genomgått folkskolan, blef S. dess föreståndare,
liksom för det två år senare därstädes bildade
slöjdlärare-seminariet, som i början endast var
afsedt för Älfsborgs län men efterhand mottog elever
från andra delar af landet och från 1880 äfven från
utlandet. Från 1882 hafva äfven kvinnliga lärarinnor
där utbildats. Den därstädes utbildade rationella
undervisningsmetoden har vunnit tillämpning vid
icke allenast flertalet svenska skolor, utan vunnit
sådant insteg i utlandet, att S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free