- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:419

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sandströmer, Anders Peter - 2. Sandström, Theodor - Santesson - 1. Santesson, Berndt Harder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

områden och ville öfverallt vara den beslutande,
så att han i längden blef besvärlig, äfven för
konungen. Sedan riksdagen förkastat hans förslag
till grundskatteförenkling, afgick han i jan. 1851
från sin statsrådsbefattning och utnämndes till
landshöfding i Skaraborgs län, där han med den kraft,
som var honom egen, genast tog sitt höfdingedömes
angelägenheter om hand och efterlämnade ett vördadt
och aktadt namn. En svår bröstsjukdom ändade hans lif
å Marieholms landshöfdingboställe d. 1 dec. 1857.

Gift 1830 med Clara Lidbeck, som, född d. 24 juni
1809 i Lund och död i Ronneby d. 18 aug. 1880, äfven
var känd som vitter författarinna.


2. Sandström, Theodor, publicist. Född i Stockholm d.
29 aug. 1809, den föreg. broder.

Student i Uppsala 1827,
aflade S. hofrättsexamen 1829. Han blef samma år
e. o. notarie i Svea hofrätt och 1833 v. notarie
därstädes samt förordnades 1835 till kanslist
vid lotsdirektions-expeditionen.

Med en i allo aktningsvärd och ridderlig karaktär samt
utprägladt liberala tänkesätt, uppoffrade han för
dem, särskildt genom sitt demonstrativa uppträdande
i det Crusenstolpeska högmålet 1838, sin ställning
och sina framtidsutsikter som ämbetsman men erhöll på
visst sätt ersättning genom att utses till kanslist
i det oppositionella bondeståndet vid 1840–41 års
riksdag. Här spelade han såsom de mest radikala
böndernas »skrifkunnige vän» en betydande roll, nästan
större än genom sin samtidigt idkade publicistiska
verksamhet. Redan 1837 hade han börjat arbeta i
L. J. Hiertas Aftonblad, men uppsatte 1838 en egen
tidning Stockholmsbladet, som dock upphörde redan i
början af 1839. Han ingick därpå som medarbetare i den
af Aug. Blanche redigerade »Freja». 1845 förenade sig
S. med Crusenstolpe och And. Lindeberg om utgifvande
af tidningen Dagen, som uppträdde i skarp polemik
med Aftonbladet, hvilket förmenades uppträda alltför
försiktigt. Bladet upphörde redan 1846 och sedan
S. s. å. ingått giftermål med Hedvig Charlotta
Wallenius
, reflekterade han å erbjudet anbud som
vice tullfiskal i Sundsvall, med distrikt ända till
Haparanda. Med redlighet och drift tog han itu med
allehanda lurendrejerier och missbruk samt blef 1848
ordinarie tullfiskal. Redan 1849 togos emellertid hans
krafter i anspråk för helt andra värf, nämligen som
intendent vid Stora barnhuset i Stockholm, hvilken
post han beklädde med stor berömmelse, tills ett
slaganfall d. 21 jan. 1854 hastigt ändade hans lif.


Santesson. Släkten härstammar från Per Santesson,
som deltog i Carl X Gustafs krig i Polen och Danmark
samt sedan bodde på sin gård i Småland. Sonen Sante
Persson
, d. 1688 som regementskvartermästare, hade
flere barn, som kallade sig Santesson och Santhesson.


1. Santesson, Berndt Harder, riksdagsman.
Född på lägenheten
Kärralund vid Göteborg den 15 mars 1776. Föräldrar:
grosshandlaren Gustaf Santesson och Dorotea
Elisabet Matsen
.

Af föräldrarna, som då bekände
sig till herrnhutiska sekten, skickades S. 1782
till den bekanta herrnhutiska uppfostringsanstalten
i Kristiansfeld i Slesvig, men återhämtades 1786,
sedan hans föräldrar brutit med nämnda sekt, och
afsändes 1789 till Uppsala. Men redan 1791 måste
han afbryta sina akademiska studier och återvända
till Göteborg för att biträda modern, som året
förut blifvit änka, vid hennes vidsträckta handels- och
industrirörelse. Inom kort blef han en verksam
köpman, hvars anseende dagligen ökades både för hans
egen duglighet och för det nit, hvarmed han omfattade
allt, som kunde bidraga till de inhemska näringarnas
upphjälpande. Med 1809 års förändrade samhällsskick begynte S:s
offentliga bana, i egenskap af riksdagsman
för Göteborgs stad. Redan förut hade han gjort
grefve B. v. Platens personliga bekantskap, och
från den stund, v. Platen meddelade S. sina
förslag och planer rörande Göta kanals
anläggning, blef denne en af P:s
ifrigaste medhjälpare för att bringa det
stora fosterländska företaget till verkställighet.
Med anledning häraf utsågs S.
1810 till en af de sex kommitterade, åt hvilka,
sedan rikets ständer fattat sitt beslut om
kanalbyggnadens befordrande, bolagets
organisation uppdrogs i enlighet med af
k. maj:t utfärdade privilegier och reglementen.
Det inskränkta utrymmet tillåter oss ej att
utförligt följa S. under hans ihärdiga kamp
för Göta kanals fullbordan. Vare det nog
sagdt, att han icke blott i utskott och plena
kraftigt arbetade för v. Platens förslag,
utan att den tyngsta bördan af bolagets ekonomiska
och finansiella bekymmer ej sällan hvilade på hans
skuldror. Förutom Göta kanal, som kan
sägas varit hans lifsgärning, har han
en utomordentlig förtjänst om utvecklingen af
Motala mekaniska verkstad, om förbättringen af
segelfarten på Göta älf, om Trollhätte slussverks
ombyggnad, om konvoj-kommissariatsfondens ombildning
till en handels- och sjöfartsfond o. s. v.
Under sin långa riksdagsmannabana 1809–34,
med undantag af 1817 års riksdag, tog
han jämväl en ifrig del i alla ekonomiska och
finansiella frågor, därvid beskattningsväsendet och
bevillningsgrunderna alltid lågo honom varmt
om hjärtat. Det synes väl som en sådan, mer
än trettioårig, oegennyttig verksamhet i statens
och kanalbolagets tjänst kräft en värdig belöning.
Men så var ej fallet. Förutom kommerserådstiteln
och ett par ordnar erhöll han endast af ständerna
en årlig pension af 500 r:dr b:ko, hvartill
Göta kanalbolag, i hvars tjänst han uppoffrat
nästan hela sin stora förmögenhet, lade en lika
stor summa. 1838 utnämndes S. till ordinarie
ordförande i kanalbolagets styrelse, men afgick,
då han härigenom på grund af afund råkade ut för
obehagligheter, följande år från både denna post och
disponentplatsen vid den mekaniska verkstaden.
Efter att hafva bibehållit sina själsförmögenheter
till sitt yttersta, afled S. d. 26 aug. 1862.

Gift 1801 med Johanna Dorotea Matsen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free