Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Scheutz, Per Georg - 2. Scheutz, Edvard - Schevenius, Gunnar Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan S., som 1803 blifvit student i Lund, därstädes
1805 aflagt juridisk examen, tjänstgjorde han några
år dels i Göta hofrätt, dels såsom t. f. domhafvande
i olika orter. I slutet af år 1812 bosatte han
sig i Stockholm, där han tog inträde i konungens
kansli och en tid var anställd såsom vice auditör
vid Svea artilleriregemente. År 1817 ägare till
ett af den bekante skriftställaren F. Cederborgh
anlagdt tryckeri, ägnade han sig från den tiden
hufvudsakligen åt litterära sysselsättningar och blef
inom kort delägare och medredaktör i den af Cederborgh
utgifna tidningen Anmärkaren. Om S. möjligen genom
någon sin åtgärd komme att föranleda tidningens
indragning, skulle han vara förbunden att genast i
Anmärkarens ställe utgifva tidningen Anmärkarne,
hvilket också blef fallet 1820. Cederborgh, som
icke varit i staden, då indragningen skedde, anhöll
hos k. m:jt att af nåd återfå Anmärkaren, hvilket
beviljades honom och började då åter utgifva denna
tidning. Prenumeranterna erhöllo sålunda både af
C. Anmärkaren och af S. Anmärkarne, den sist nämnda
tidningen t. o. m. d. 29 nov. 1820, då den ändrade
titel och fortsattes i Argus. Politisk, litterär och
commerciell tidning, Sveriges mest betydande politiska
tidning under 1820-talet. Efter hand öfverlämnade
S. redaktionsbestyret allt mera i sin medhjälpare
Joh. Johanssons hand men fortfor att trycka tidningen
till 1836. Åren 1825–26, 1833–34 utgaf han: Journal
för manufakturer och hushållning, 1832–49 Bibliotek
för konst, slöjd och tillämpad vetenskap, 1834–39
Svenska industriföreningens tidskrift, 1837 ett
allmogeblad, kalladt Spegeln och 1840–42 Tidning för
näringarne. Äfven på det vittra fältet arbetade han
såsom öfversättare från Shakspeare, Werner, Walter
Scott, Boccaccio m. fl. Tillika utgaf han tid efter
annan en mängd handböcker och undervisningsböcker,
bland hvilka må nämnas: Vägen till naturens riken,
En elementarbok i naturalhistorien 1843, Den
praktiske affärsmannen 1856, Jorden, illustrerade
naturbilder 1857, Stockholm, illustrerade utkast
1860, Industriens bok 1860, o. s. v. Af hans talrika
öfversättningar från en senare period må särskildt
anföras: »Liebig: Kemiska bref», samt »Wägners Rom»
m. m. Med år 1842 upphörde han att hafva eget
boktryckeri och ingick i stället sistnämnda år såsom
ständig medarbetare i Aftonbladet, hufvudsakligen för
tekniska och ekonomiska uppsatser, och fortfor härmed
till några år före sin död. Det är likväl hvarken
som litteratör eller publicist, S. förvärfvat sin
största berömmelse, utan såsom uppfinnare af den efter
honom uppnämnda Scheutzska räknemaskinen. Efter att år
1834 i Edinburgh Review ha läst en redogörelse öfver
engelsmannen Babbages försök att genom en mekanism
tabellariskt frambringa felfria aritmetiska serier,
uttänkte han en sådan, men efter en helt annan plan
än Babbages, och utförde den med tillhjälp af sin son
(se ned.) 1843. Modellen besiktigades och godkändes
af Berzelius och tvenne andra vetenskapsmän, hvarefter
maskinen med statsunderstöd gjordes färdig i Stockholm
1853. Vid världsexpositionen i Paris 1855 tillvann sig
den sinnrika uppfinningen, som äfven tryckte
beräkningarne, färdiga till stereotypering,
stor uppmärksamhet och tillskyndade uppfinnarna
utställningens stora förtjänstmedalj i guld. Året
därefter kallades S. till ledamot af Vet. akad. samt
erhöll af riksdagen en årlig pension af 1,200
r:dr. Efter att intill sitt åttiofemte år ha
bibehållit sina krafter nästan oförminskade,
började han lida af svaghet i synen samt afled i
Stockholm d. 22 maj 1873.
S:s så väl offentliga
som enskilda lif var i hög grad hedrande. Hvad han
verkat och gjort, skall också alltid kvarstå som ett
ärofullt minne i svenska publicitetens, vetenskapens
och samhällsutvecklingens historia. Han erhöll af
Sv. akad. Carl-Johans-priset 1872.
Gift med Anna Schaumann.
Scheutz, Edvard, mekaniker. Född i Stockholm d. 3
sept 1821; den föregåendes son.
S. gick först
i Nya elementarskolan i Stockholm, men måste för
en benskada, som han ådragit sig, afbryta sina
studier därstädes och ingick 1835 vid Teknologiska
institutet, där han kvarstannade till 1841. Redan
innan han lämnat nämnda läroanstalt, begynte han
deltaga i konstruerandet af den här ofvannämnda
räknemaskinen, hvartill modellen sedermera utfördes
af Edv. S. ensam. Det första exemplaret, som under S:s
omedelbara ledning förfärdigades vid J. W. Bergströms
mekaniska verkstad i Stockholm, inköptes för 1,200
p. st. af en rik amerikanare och skänktes till
Dudley-observatoriet i Albany. Ett nytt beställdes
af engelska regeringen hos firman Donkin i London,
åt hvilken Edv. S. öfverlåtit uteslutande rättighet
att förfärdiga dylika maskiner. Denna maskin började
1859 arbeta i engelska statistiska byrån, hvarifrån en
bok om 605 tabellsidor, kallad »English Life Table»
utgått under redaktion af d:r William Farr, uträknad
och tryckt af Scheutzska maskinen. Af Edv. S:s
egna uppfinningar må äfven nämnas en roterande
ångmaskin, som blifvit praktiskt tillämpad på en
del ångbåtar. Död d. 28 jan. 1881.
Gift 1860 med Carolina Grafström.
Schevenius, Gunnar Lorentz, präst, latinsk
skald. Född d. 8 okt. 1747 i Skurups församling i
Skåne. Föräldrar: kyrkoherden i Skurup Gulbrand
Schevenius och Maria Frost.
Student i Lund 1760, blef S. fil. magister 1766, prästvigd
1771 och docent i orientaliska språk vid Lunds
universitetet s. å. 1774 förordnades han till
kollega vid trivialskolan i Ystad, blef rektor vid
Karlskrona skola 1777, kyrkoherde i Oppmanna och
Vånga församlingar 1786, prost 1792 samt kyrkoherde i
Fjelkinge och Nymö 1796.
Död i Fjelkinge prästgård d. 4 sept. 1809.
S. var en man af stor beläsenhet
och mångsidig bildning. Redan såsom ung väckte han
uppmärksamhet genom sina latinska skaldestycken. En
af honom på latinska språket författad studentvisa
sjöngs på den tiden allmänt i Lund. Då han i ett
latinskt epigram förlöjligat professorerna och
därför måste lämna universitetet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
