- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:431

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Schlippenbach, Wolmar Anton von - Schlyter, Carl Johan - Schmedeman, Johan - Schmidt, Carl Kristian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

här i Kurland. S. kunde sålunda icke hindra att
Narva och Dorpat 1704 föllo i ryssarnas händer. Han
utnämndes s. å. till vice guvernör i Reval. När
Lewenhaupt 1708 bröt in i Ryssland, följde S. med
som öfverste för sitt dragonregemente. Vid Pultava
anförde han rytteriet på högra flygeln och blef
fånge. Han blef den svenska tjänsten trogen i sex år,
men öfvergick 1715 i rysk tjänst, och man kan finna
en förklaringsgrund härtill i den omständigheten,
att S. främst kände sig vara livländare, men att
det nu mera icke var att vänta, att Livland skulle
återvända under svenskt välde. S. lär ha aflidit i
Moskva i dec. 1739. Han var en för sin stränghets
och häftighets skull fruktad person.

Gift med friherrinnan Helena v. Liewen.


Schlyter, Carl Johan, universitetslärare, rättslärd,
lagsamlare. Född i Karlskrona d. 29 jan. 1795.
Föräldrar: kamreraren vid amiralitetet Carl Johan
Schlyter
och Lovisa Maria Hjelm.

1807 inskrefs S. bland de studerande vid Lunds högskola, aflade
kameralexamen därstädes 1811, juridisk examen 1812,
kansliexamen och jur. fil. ex. 1813 samt blef året
därefter filosofie doktor i Rostock. Förordnad till
docent i kriminalrätt vid Lunds universitet 1816,
absolverade han jur. utriusque kand. ex. 1818,
jur. licent. ex. 1820 och blef s. å. juris
doktor. Sedan han 1820–22 tjänstgjort i
justitiekanslärexpeditionen och Svea hofrätt,
erhöll han sistnämnda år i uppdrag af k. m:t att
jämte juris adjunkten i Uppsala H. S. Collin utgifva
en Samling af Sveriges gamla lagar samt fortsatte
ensam efter Collins frånfälle 1833 detta jättearbete
i 13 band, 1827–77, de 11 sista banden utgifna
af S. ensam. Med fäst afseende på detta uppdrag,
återvände han såsom utnämnd juris adjunkt till Lund
1822, erhöll professors namn, heder och värdighet
1835, samt förordnande att förestå en tillämnad ny
professur i laghistoria vid Uppsala universitet. Då
påräknade statsmedel till den nämnda lärostolen icke
af ständerna beviljades, återvände han till Lund, där
han befordrades till professor i allmän lagfarenhet
1838, två år senare förordnades att föreläsa och
examinera i laghistoria och slutligen, vid den
af k. m:jt anbefalda fördelningen af de juridiska
läroämnena vid Lunds universitet, utnämndes till
professor i sistnämnda vetenskap 1840. S. åtnjöt
från den 23 nov. 1852 till 1876, då han erhöll
afsked, ständig tjänstledighet för utgifvande
af landskapslagarne. Ledamot af lagberedningen
1844–48; led. af Vetensk. akad., Vitt. hist. och
ant. akad., Musik. akad. jämte en stor mängd andra
lärda sällskap. Sv. akad., som 1838 gaf honom ett
pris för förtjänstfull verksamhet, kallade honom 1860
till led., hvartill S. emellertid sade nej. 1889 lät
Sv. akad. slå en minnespenning öfver S., som afled
d. 26 dec. 1888. Utom akademiska disputationer,
programmer, kritiker och referat har han utgifvit:
Om laghistoriens studium och dess förhållande till
rättsvetenskapens öfriga delar
1835, Om Sveriges
äldsta indelning i landskap och landskapslagarnas uppkomst
1835,
Juridiska afhandlingar (I. 1836) etc. Hans yppersta
arbete förblir dock hans kritiska upplaga af de
gamla lagarna, ett monumentalverk, som för vår
kulturhistoria är af den allra största betydelse.
1870 promoverades S. vid Lunds juridiska fakultet
till juris utriusque jubeldoktor, med anledning af
hvilken högtidlighet och det samtidiga fullbordandet
af lagarnas utgifning den såsom grundlig kännare af
nordens äldsta litteratur allmänt bekante professor
K. Maurer i München yttrar i en uppsats i Kritische
Zeitschrift für Rechtswissenchaft und Gesetzgebung
des Auslandes, 12:te bandet: »Es schien billig,
dass diesem doppelten Feste auch von Deutscher
Seite Rechnung getragen, und dass dem Herausgeber des
wichtigen Quellenwerkes sowohl als der schwedischen
Regierung bei dieser Gelegenheit der gebührende
Dank abgestattet werde.»

Gift 1835 med Carolina Kristina Lilliesköld.


Schmedeman, Johan, ämbetsman, juridisk
skriftställare. Född i Viborg d. 2 dec.
1652. Föräldrar: borgmästaren Hans Schmedeman
och Katarina Valleriansdotter.

S. hade idkat juridiska studier i Åbo och Uppsala,
när han 1673 befordrades till kanslist i kansliarkivet.
Såsom aktuarie i nämnda verk upphöjdes han i adligt
stånd 1686, utnämndes till referentiesekreterare
1695, blef öfverpostdirektör 1702, kansliråd och
statssekreterare vid inrikesexpeditionen 1710.

Död i Stockholm d. 6 maj 1713.

I ungdomen biträdde
han vid kansligöromålen under kriget i Skåne och kom
så att vara närvarande i slagen vid Halmstad, Lund,
Landskrona samt vid reträtten från Rönneberga högar
till Kristianstad och Herrevads kloster. Såsom
juridisk och historisk skriftställare har han
utgifvit åtskilliga samlingar af förordningar
rörande exekutionsverket och postväsendet, däribland
Kungl. stadgar, förordningar, bref och resolutioner
ifrån åhren 1528 in til 1701 angående Justitiæ- och
Exentionsährender
(jämte Ett fullkommeligit
orderegister
) 1706. Bland hans skrifter märkas vidare:
K. Carl XI:s personalier 1697, K. Carl XI:s gemåls,
drottning Ulrika Eleonoras, lefverne
, utg. af
Svenbom; Två andliga visor 1710, samt i handskrift
efterlämnad en »Samling af allt det som tjänar
till H. K. maj:t Carl XI:s historia så eljest,
som enkannerligen hans bedrifter».

Gift 1700 med
Elsa Lovisa von Braunjohan.


Schmidt, Carl Kristian, rättslärd. Född d.
28 okt. 1792 i Mariestad, där
fadern Hans Kristian Schmidt, var landskamrerare,
sedan hofrättsråd i Göta hofrätt. Modern
hette Sigrid Mörk.

Student i Lund 1811, aflade
S. därstädes hofrättsexamen 1813, antogs s. å.
till auskultant i Göta hofrätt och
blef 1814 extra brottmålsnotarie. Sedan han under
den närmast följande tiden förestått åtskilliga
domareförordnanden i Västergötland och Småland,
utnämndes han 1818 till vice häradshöfding, blef
1821 fiskal, 1823 assessor och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free