- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:436

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schröder, Gustaf - 1. Schröder, Herman - 2. Schröder, Göran Claes - Schröder, Johan Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltid prägladt af en vaken och gemytlig syn på
lifvet, af något sundt och kärnfriskt. Den allmänhet,
som med bifall och intresse tagit del af hans
senast nämnda bok, fick redan följande år (1889)
mottaga af hans hand en med likartadt innehåll,
Minnen från mitt jägarlif. Jakter och skogslif i
Dalarne
. Så följde Jaktminnen från skog, fjäll
och sjö
1890. Jaktminnen från skog och slätt 1891,
Från pojk- och gubbåren. Jakt- och fiskehistorier
1894, Från skilda marker. Jakter af G. Schröder
och hans jaktkamrater
1897, m. fl. Till dessa
jakthistorier sluter sig hans 1891 utgifna,
Svenska jakter. Praktisk hjälpreda för unga
jägare
. Beaktansvärda ur kulturhistorisk synpunkt äro
En bruksbokhållares minnen 1892, En timmermärkares
minnen
1893, Gamla minnen 1894, Tjugu år i Dalarne
1896 och Den gamla fogdeskrifvarens berättelser
1898, Ur fjällfolkets lif 1902, m. fl. Med rätta högt
värderade såsom underhållande ungdomsböcker äro de
berättelser med motiv ur de värmländska finnarnas
lif, som, bildande en serie för sig, utkommo: Örjan
Kajland och hans pojkar
1893, Pekka Huskoinen 1895,
Pavo Makkran 1896 och Finntorpet i västerskogen 1899
– delvis försedda med illustrationer af A. Malmström.

Gift 1869 med Alma Ericson.


1. Schröder, Herman, biskop. Född i
Uddevalla d. 13 maj 1676. Föräldrar:
handelsmannen Claes Goritzson Schröder, bördig från
Mecklenburg, och Throna Bratt.

S. studerade från 1697 i Lund och
blef magister vid nämnda universitet 1706.
Sedan han en kort tid tjänstgjort såsom gymnasii
adjunkt i Göteborg och predikant vid domkyrkan
därstädes, besökte han akademien i Uppsala 1709 och
befordrades året därefter till filosofie lektor
i Göteborg. Prästvigd 1710, åtföljde han Carl
XII såsom fältsuperintendent under kriget mot
Norge 1716 och utnämndes 1717 till kyrkoherde
i Uddevalla med Landvetters pastorat såsom
prebende. Följande år (1718) förflyttades
han härifrån såsom utnämnd kyrkoherde till Katarina
församling i Stockholm, blef slutligen biskop
i Kalmar 1729 och teologie doktor i Uppsala
1732. Död i Kalmar den 12 januari 1744.

Nitisk och samvetsgrann, handlade S. med trohet och flit både
såsom församlingslärare och stiftsstyresman,
ifrade för bibelns spridning och införande
af en bättre kristendomsundervisning i hemmet och
skolan såsom villkor för ett varmare troslif,
hvarför han af mången beskyldes för pietism.
Hans teologiska ståndpunkt var emellertid strängt
evangelisk-lutersk, hvarför han ock var en bland dem,
som kraftigast uppträdde mot den af Dippel
framkallade mystisk-rationalistiska rörelsen.

Gift 1713 med Anna Katarina Schröder.


2. Schröder, Göran Claes, biskop. Född i Göteborg
d. 9 augusti 1714; den föregåendes son.

Sedan S. studerat i Uppsala och Lund samt blifvit
magister vid det sistnämnda universitetet 1738, uppehöll
han sig någon tid vid universiteten i Köpenhamn och
Greifswald och befordrades efter sin hemkomst till
lektor i grekiska vid Kalmar gymnasium 1739. För
ytterligare vetenskaplig utbildning vistades han
det sistnämnda året vid universiteten i Halle och
Göttingen, prästvigdes 1740, samt förordnades af
konungen till dess hofpredikant 1742 och till
öfverhofpredikant 1748.

Tre år senare (1751)
anställdes han såsom lärare för kronprinsen i teologi
och utnämndes s. å. till pastor primarius i Stockholm,
blef teologie doktor 1752 samt följande året
arfprinsarnes lärare i kristendomskunskap. Vid 1756
års riksdag entledigades han från sina befattningar
såsom öfverhofpredikant och ordförande i Stockholms
stads konsistorium, likväl med bibehållande af
sina beställningar såsom konungens biktfader och
de k. prinsarnes lärare, befordrades 1770 till
superintendent i Karlstad och förklarades två år
senare för biskop, då Karlstads, jämte Hernösands och
Gotlands superintendenturer upphöjdes till rang af
biskopsstift. Död i Karlstad den 12 januari 1773.

Ifrån 1752 och intill sin död var S. ledamot af
prästeståndet vid alla riksdagar. Af de tryckta
protokollsutdragen synes, att han med ifver och
allvar deltog i överläggningarna. Under nästan hela
sin tjänstetid i hufvudstaden var han inspektor för
dess undervisningsverk, fullmäktig i Rikets ständers
bank och Manufaktur-kontoret. Tillika var han ledamot
i barnhus- och hospitalsdirektionerna, i styrelsen
för uppfostrings verket och ecklesiastikverket i
Lappmarken m. m.

Gift 1: 1746 med Margareta Elisabet
Elis
; 2: 1771 med Ulrika Kristina Åkerhielm. Hans barn
i första giftet, blefvo adlade med namnet Schröderheim
(se nedan).

Hans broder, Carl Gustaf S., född 1717
och död 1789 såsom biskop i Kalmar, tillhörde under
riksdagarna 1760–78 prästeståndet och var en af
tidens inflytelserikaste partimän.


Schröder, Johan Henrik, arkeolog, bibliognost,
minnestecknare.

Född i Västerås d. 18 april 1791. Föräldrar:
konsistoriinotarien Johan Schröder och Henrietta
Uggla
.

Student i Uppsala 1810 och fil. magister
därstädes 1815, kallades S. det sistnämnda
året till docent i litteraturhistoria
och blef e. o. amanuens vid akademiska biblioteket
1816. Fyra år senare befordrades han till
ord. amanuens vid biblioteket och prefekt för
universitetets mynt- och medaljkabinett, blef 1825
e. o. bibliotekarie, 1830 akademiebiblitekarie samt
histor. litt. et archæol. professor och utnämndes
1834 till historiograf vid k. maj:ts orden. För
historiskt-antikvariska forskningar företog han
flera resor genom Sverige, Norge och Finland
samt besökte Tyskland, Nederländerna, Frankrike,
Italien, England och Skottland. Då hans akademiska
åligganden lämnade honom någon ledighet, ordnade
och katalogiserade han offentliga och enskildes
boksamlingar, såsom Rosenhaneska biblioteket på Torp,
bok- och manuskriptsamlingen på Skokloster, prinsessan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 19:44:47 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free