- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:446

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schylander, Carl Gabriel - Schöldström, Birger Fredrik - Schönbeck - 1. Schönbeck, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Finland, hade S. kommit på balans och med anledning
däraf fått en rättegång i Sverige. Under sin
vistelse i Stockholm i och för rättegången lärer
han någon gång offentligen uppträdt på teatern
och gjort sådant uppseende, att det väckte Gustaf
III:s uppmärksamhet. Uppmanad af konungen att
ägna sig åt skådespelarekonsten, tog han 1787
anställning vid Ristells teater, erhöll genom
k. resolution entledigande från sin tullbefattning,
med bibehållande af full lön, samt anställdes följande
året vid kungliga scenen. Ypperlig skådespelare,
vann han isynnerhet rykte för sitt återgifvande
af käringroller, såsom: Fru Slammerström i
»Bildhuggaren», Friherrinnan Torrved i »Fjäsken»,
Mor Bobi i »Colin och Babet», Kommerserådinnan
i »Kapten Puff», Fru Etternäbb i »Kusinerna eller
familjesqvallret», Fru Gunilda i »Skeppar Rolf»,
Hofrådinnan Gyllenhalm i komedien med samma namn,
Jungfru Barbro i »Den spökande trumman», Gloriosa i
»Svart på hvitt, eller fruntimmerna på öfverblifna
kartan» m. fl., hvilka roller han enligt samtida
berättelser återgaf »med en naturlighet i röst,
gång, skick och åtbörder, som svårligen kunde
öfverträffas». Under sin skådespelaretid var han
flera år syssloman vid dramatiska teatern och fick
till slut titel af öfverinspektor. Död i Stockholm
d. 19 nov. 1811.

Gift med skådespelerskan Ebba Jeanette Morman.


Schöldström, Birger Fredrik, skriftställare. Född i
Kungsbacka d. 10 dec. 1840. Föräldrar: apotekaren
Lorentz Fredrik Schöldström och Märta-Stina
Åberg
.

Efter vid Göteborgs realgymnasium 1861
aflagd fullständig afgångsexamen till universitet,
blef S. anställd i D. F. Bonniers bokhandel i
Göteborg, i hvilken anställning han kvarstannade
till 1863. Redan tidigt började han ägna sig
åt litterär och publicistisk verksamhet. Fast
medarbetare i »Göteborgs-Posten» 1863–67, var
han från sistnämnda år till 1873 verksam såsom
Stockholmskorrespondent dels till »Snällposten» i
Malmö, dels till »Göteborgs Handelstidning». Sedan
han 1869 tillhört »Aftonbladets» redaktion, var han
redaktör af »Söndagsnisse» dec. 1869–nov. 1870 och af
»Stockholms Aftonpost» 1871–72. Hvad beträffar hans
öfriga journalistiska verksamhet, är hufvudsakligen
att nämna hans medarbetarskap i »Nya Dagligt
Allehanda» 1873–83 och i »Hvad nytt från Stockholm?»
1893–97. Hans flitiga penna har dessutom lämnat icke
få alster tillhörande den svenska bibliografien. Sedan
han 1868 utgifvit Till teaterfrågan, 1872 Några
ord i stenkolsfrågan
(tillsammans med Henning Taube),
och s. å. Lars Johansson Lucidor, invigde han 1875
med Bilder från svenska skådebanan ett sedermera
träget idkadt författarskap, hvarmed han riktat
vår litteratur på ett i det hela nytt fält. I detta
författarskap har han ådagalagt »sin stora begåfning
såsom på en gång skarpsinnig,
vaken iakttagare och flitig samlare. Med
öppen blick för karaktärsdrag, situationer och
händelser, som de flesta låta passera förbi sig
obeaktade, förenar han den lifligt intresserade
detaljsamlarens forskningslust och vakna sinne
för sådana egendomligheter och smådrag, hvilka
nu äro för längesedan bortglömda, men hvilka väl
förtjäna att framdragas ur bibliotekens gömmor,
och som, sammanställda med hvarandra, kunna vara
ägnade att sprida nytt ljus öfver framstående
eller kända personligheter eller öfver märkligare
tilldragelser. Det myckna, han själf sett och
iakttagit, och de fynd, han gjort under flitiga
forskningar i arkiven, har han med konsterfaren hand
sammanfogat till karaktärsbilder, kulturskisser
eller historier.» Hans hithörande arbeten äro,
såsom redan antydts, ganska många. Så utkom 1883
Förbiskymtande skuggor, 1888 Bakom fälld ridå,
1890 I kikaren, 1891 I tittskåpet, 1892 Svenska
teaterbilder
, s. å. Brokiga bilder, 1893 Mörkt och
ljust
, 1895 Zigzag, 1902 Damer och knektar, 1903
Svenskarne under Dannebrogen m. fl. Vidare har han
1888 i Harposlag och svärdsklang öfversatt åtskilliga
af ungerske skalden Petöfis sånger samt skrifvit
lefnadsteckningar af J. G. Schultz 1884, M. Cramær
1885, Emilie Flygare-Carlén 1888 och K. Wetterhoff
1889.

Hedersledamot af Petöfisällskapet i Budapest
1882 samt korresponderande ledamot af Ungerska
vitterhetsakademien 1905.

Gift 1872 med Emilie Maria Ulrika Malmsten.


Schönbeck. Äldste kände stamfadern Hans Caspersson
var arrendator i Skåne i midten af 1600-talet. Hans
söner antogo namnet Schönbeck.


1. Schönbeck, Carl Gustaf, läkare, vitter
författare. Född i Lund d. 26 febr. 1786;
son af akademiekirurgen Johan Kasper Schönbeck
och Ingrid Kristina Böös samt sonson af den
1744 aflidne kontraktsprosten Kasper Schönbeck,
författare till en i k. biblioteket förvarad beskrifning
öfver Luggude härad i Malmöhus län.

Student i Lund 1802, ägnade S. sig först åt de matematiska
vetenskaperna och blef filosofie magister
1811. Följande året befordrades han till docent i
matematik vid Lunds universitet, men begynte kort
därefter studera medicin, blef med. kand. 1816,
med. licent. 1818 och erhöll s. å. medicine
doktors-diplom utan promotion. Utnämnd till adjunkt i
obstetrik 1819, förordnades han 1822 till stadsläkare
i Lund, blef 1823 direktör vid Kliniska institutet,
1824 förste lasarettsläkare i nämnda stad samt
1835 förste stadsläkare i Göteborg. Tilldelades
professors n. h. och v. 1842. Död i Göteborg d. 28
april 1860.

Såsom praktisk läkare åtnjöt S. stort
anseende; han »var därjämte lycklig skald och sjöng
mer än en gång, vid sidan af Tegnér, på Lundagård
tillfällighetsstycken, vittnande om poetiskt sinne,
liflig känsla och lätt versifikation».

Gift 1: 1821 med Amalia Ahlgren, 2: 1829 med Sofia Vilhelmina
Leche
. - Dottern, Sara Kristina Vilhelmina Appollonia,
född i Lund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free