Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Scnönberg, Anders, d.y. - Schönherr, Carl Johan - Schönleben, Johan Benedikt von - Schönström - 1. Schönström, Peter - 2. Schönström, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom djup forskning, fria och ädla åsikter,
samt en lätt flytande, manlig, om än stundom
något för mycket skeptiskt resonerande stil.
Gift 1762 med Elisa Margareta Hierta.
Schönherr, Carl Johan, entomolog.
Född i Stockholm d. 10 juni
1772. Föräldrar: sidenfabrikören Kristian Schönherr
och Lovisa Kristina Herrman.
Efter enskild undervisning i hemmet öfvertog S. vid nitton års
ålder den sidenfabrik, fadern anlagt, och som efter
dennes död varit skött af modern. Vald till en af
sidenfabriks-societetens deputerade 1802, insattes
han af Stockholms borgerskap till riksdagsman
vid 1809 års riksdag, erhöll 1812 kommerseråds
titel och bosatte sig på sin egendom, säteriet
Sparresäter i Västergötland, där han afled d. 28
mars 1848. Led. 1809 af Vetenskaps-akad. och 1828 af
Landtbruksakad., tillhörde han äfven Vet.-societeten
i Uppsala samt en mängd vetenskapliga samfund i
Danmark, Tyskland, England, Frankrike, Ryssland,
Italien och Amerika.
Redan såsom tolfårig
gosse begynte S. utan all handledning samla och
studera insekter och kom på detta sätt efterhand i
beröring med flere utmärkte entomologer, bland andra
svenskarne Gyllenhaal och Qvensel. På uppmaning af den
senare begynte han 1806 utgifvandet af sitt arbete
Synonymia insectorum, som fullbordades med tredje
tomen och ett bihang 1817. Hans andra stora verk,
Genera et species curculionidum, utgafs i Paris
i sexton delar 1833–1845 och är det första verk,
som kritiskt behandlat Curculionidernas talrika
insektsgrupp. Utom dessa båda hufvudverk har han
författat åtskilliga mindre afhandlingar i entomologi
och ekonomi, införda i Vetensk.-akad.:s handlingar
och åtskilliga andra tidskrifter. Hans entomologiska
samlingar, i vissa grenar de rikaste och bäst bestämda
i hela Europa, öfverlämnades genom särskildt gåfvobref
till Vetenskapsakademien i Stockholm.
Gift 1: 1795 med Helena Katarina Ferelius, 2:1810 med Benedikta
Charlotta Billberg.
Schönleben, Johan Benedikt von, krigare. Född
i staden Bautzen i Ober-Lausitz d. 30 okt.
1613. Föräldrar: löjtnanten i österrikisk
tjänst Tobias Schönleben och Anna Richter.
Sonen ingick aderton år gammal i svensk
tjänst som simpel ryttare och bevistade alla fälttågen under
trettioåriga kriget, vid hvars slut han hade
avancerat till major vid fältmarskalken Wittenbergs
kommando. Förordnad 1655 till generaladjutant hos
Carl X Gustaf, befordrades han 1656 till öfverste för
ett värfvadt kavalleriregemente, men förflyttades
omedelbart därpå till öfverste och chef för det
s. k. Laalands regemente. Modig och tapper, deltog
han med utmärkelse i Carl Gustafs polska och danska
krig. I träffningen vid Nyborg å Fyen 1659 blef
han efter ett skarpt motstånd tillfångatagen af
danskarna. Sedan han blifvit utväxlad, befordrades
han till öfverste för grefvens af Solm regemente,
blef 1664 svensk
adelsman och 1676 generalmajor af kavalleriet. Under
Carl XI:s skånska krig, i hvilka han deltog med
utmärkt tapperhet, blef han i slaget vid Landskrona
1677 illa sårad och ånyo tagen tillfånga af
danskarna samt förd till Köpenhamn, där han måste
kvarstanna till freden. Hemkommen till Sverige,
utnämndes han till generalguvernör öfver Skåne,
blef 1682 landshöfding i Göteborgs och Bohus län,
1687 generallöjtnant och friherre samt slutligen
befordrad till general 1696. Först vid uppnådda
åttiosju år nedlade han sina ämbeten och afled i
Göteborg 1706, då den af honom stiftade adliga ätten
utgick.
Gift 1682 med Anna Elisabet von Ascheberg,
syster till den ryktbare fältmarskalken af samma namn.
Schönström, Biskop Jesper Svedbergs broder, slutligen
assessoren i bergskollegium, Per Svedberg, erhöll
1683 adlig värdighet under namnet Schönström. Ätten
utdog å svärdssidan 1848.
1. Schönström, Peter, krigare, historisk författare.
Född 1682. Föräldrar: assessorn i Bergskollegium
Peter Svedberg, adlad Schönström och Anna Margareta
Behm.
Knappt tjugoårig ställde sig S. under Carl
XII:s fanor, deltog i hans krigståg och föll, såsom
ryttmästare vid adelsfanan, i rysk fångenskap
vid Pultava 1709. Bortförd till Solikamsk,
måste han kvarstanna där till 1722 och använde
den långa tiden till ett grundligt studium af
ryska och tartariska källor för nordens historia.
Efter sin hemkomst författade han en afhandling
om svenskarnas ursprung och vår historias
första tidehvarf, hvilket arbete i handskrift var
färdigt redan 1741, ehuru det först 1816 utgafs af
L. Hammarsköld under titel: En kort anledning till
svenska historiens författande. Efter freden
erhöll S. titel och rang af öfverstlöjtnant,
tog 1726 afsked ur krigstjänsten och. afled
1746.
I det nämnda arbetet framstår S. såsom
en historieforskare med ett för sin tid ovanligt
kritiskt skarpsinne. Många sanningar, hvilka i våra
dagar blifvit framställda såsom nya, finnas i hans
afhandling uttalade eller åtminstone antydda såsom
ägande historisk antaglighet.
Gift 1719 med Agneta Skogh.
2. Schönström, Peter, militär, politiker. Född
d. 31 juli 1766; den föreg. sonson. Föräldrar:
öfverstelöjtnanten Peter Schönström och Mariana
Warmholtz, dotter af historikern C. G. Warmholtz
(se nedan).
S. ingick att börja med å den militära
banan och blef redan 1776 löjtnant vid Södermanlands
regemente. Han avancerade sedermera steg för steg,
tills han 1795 utnämndes till öfverstelöjtnant vid
Jämtlands regemente och generaladjutant af flygeln.
Redan 1797 afgick han emellertid ur krigstjänsten med
öfverstes afsked för att ägna sig åt skötseln af sina
landtegendomar.
Vid sidan häraf var han en verksam
och intresserad medlem af ridderskapet och adeln
vid alla riksdagar från 1800 till och med 1828–30.
Vid sin första riksdag tillhörde han riddarhusets
unga, oroliga, af tidens frihetsidéer starkt
anstuckna fraktion, sekunderade Hans Järta i
striden om Riksgäldskontorets publicitet (se I: 561),
instämde »med höga rop» i Nils Silfverschiölds motion
om adelns afsägelse af sin uteslutanderätt att besitta
säterier och gaf lifligt uttryck åt sin harm vid det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
