- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:449

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Schönström, Peter - Sebaldt, Carl Fredrik - Sebern, Carl Albert Joakim - 1. Sefström, Anders Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stormiga uppträde, då adeln förmåddes åtaga sig
bevillning å obestämd tid (se I: 130). I likhet
med så många andra af oppositionsmännen från 1800,
blef det S. ett kärt bestyr att 1809 grunda ett
konstitutionellt statsskick. Som ledamot af hemliga
utskottet och af Mannerheimska klubben inräknades
ock S. bland de 1809 års män, med hvilkas namn den
sakernas nya ordning, som då kom till stånd, är
främst sammanbunden. Vid 1812 års riksdag i Örebro
tillhörde han konstitutionsutskottet. Ehuru sedermera
trädande mera i bakgrunden, intog S. alltjämt en
aktad plats bland adelns för redbarhet, frimodighet
och själfständighet mest aktade ledamöter. Död
i Stockholm d. 21 jan. 1838.

Gift 1824 med friherrinnan Ulrika Kristina Falkenberg.


Sebaldt, Carl Fredrik, ämbetsman, politiker. Född d. 1 april
1713 i Moskwa, där fadern Kristian Fredrik Sebalt,
svensk trumpetare, då var fången; modern Maria Kristina
Sparre
.

Sedan S. studerat i Åbo, blef han 1736
auskultant i Åbo hofrätt och handsekreterare hos
riksrådet, frih. Sam. Åkerhielm, 1740 e. o. kanslist
i Justitierevisionsexpeditionen, hvarest han 1746
befordrades till kopist. 1756 till registrator
och 1759 till protokollssekreterare. Under åren
1742, 1751 och 1756 var han sekreterare i viktiga
ständerdeputationer och vid 1746–47 års riksdag
i bondeståndet, utnämndes 1760 till assessor
i Svea hofrätt och 1762 till hofrättsråd,
blef 1764 ämbets- och byggnadsborgmästare i
Stockholm och vid följande årets riksdag talman i
borgarståndet, förordnades 1765 till förste tullråd i
Tulldirektionen, var för andra gången borgarståndets
talman vid 1771 års riksdag och undfick året därefter
enligt ständernas föreskrift justitiekanslärs
namn och värdighet. År 1777 utnämndes han till
justitie-borgmästare i Stockholm, adlades 1778, tog
1783 afsked från sina innehafvande befattningar och
afled i Stockholm den 19 okt. 1792.

S. var en på sin
tid särdeles betydande man. Ifrig vän af frihetstidens
statsskick och Mössornas regeringsgrundsatser,
vägrade han att underskrifva 1772 års regeringsform
och var i öfrigt Gustaf III till mycket besvär i
dennes maktutvidgningsplaner. Då han vid 1778 års
riksdag åter höll på att bli talman i rikets tredje
stånd, förekom konungen detta genom att tilldela
den gamle folktribunen adelskap. Han visade sig väl
sedermera då och då på riddarhuset, men deltog föga i
öfverläggningarna, och med hans politiska inflytande
var det ock förbi.

Gift 1748 med Ulrika Eleonora Ziervogel.


Seberg, Carl Albert Joakim, ingeniör, publicist.
Född i Lund d. 23 febr. 1849.

Efter 1868 vid Helsingborgs läroverk aflagd
mogenhetsexamen, genomgick S. dåv. Teknologiska
institutet i Stockholm 1868–70. Han var
därefter anställd vid industriella
verk i Sverige och England
1870–72 och öfvervakade anläggningen af kemiska
trämassefabriker å skilda håll i Sverige
1872 (de första i vårt land enligt sodametoden) samt
vid Danzig 1872–73. Efter att som representant för
en engelsk maskinfirma bevistat världsutställningen i
Wien 1873, vistades S. 1874–76 i Paris som konstruktör
vid Compagnie de Fides-Lille och var 1877–79
vik. öfverlärare i maskinkonstruktion vid Stockholms
slöjdskola. Mångsidigt bildad och intresserad,
ingick han 1878 som medarbetare å Dagens Nyheters
politiska afdelning, å hvilken han sedermera oafbrutet
tjänstgjort.

Anspråkslös och ytterst tillbakadragen
i sitt yttre uppträdande, torde S. utom publicistiska
kretsar vara föga eller intet känd, och dock ha nog
få politiska skriftställare i längden utöfvat större
inflytande med sin penna. Genom sitt 1879 ingångna
giftermål med Ebba Oliva Adelaide Schönbeck, dotter
af prosten H. O. Schönbeck, (se II: 447) blef S. nära
lierad med det landtmannapartistiska högkvarteret
under partiets glansdagar, då dess sträfvanden i
allmänhet nära sammanföllo med de allmänt liberala
i landet. Hans tidning blef ock snart dess officiösa
organ, där S. i korta »fem- à sextummare», utmärkta af
godt lynne och intim kännedom om politiken, vaket och
energiskt arbetade för partiets syften. Tullfrågan
föranledde dock i slutet af 1880-talet partiets
splittring, men S. hade länge ytterligt svårt att
säga farväl till sina drömmar, att dess män åter
en gång skulle samlas under det moderata frisinnets
fana, och tidningen ställde sig därför under senare
delen af 1890-talet ljum och skeptisk mot försöken
att samla de frisinnades olika element till kamp
mot de konservativa tendenser, hvilka satt sin
prägel å det »sammanslagna» landtmannaparti,
som kom till stånd 1895, ja till och med lånade
dess främste man, Olof Jonsson i Hof (se I: 555),
sitt skydd mot folkpartiets anfall under 1896 års
valkampanj. Ihärdigt och plikttroget har S. städse
arbetat i sin tidning, som hvars egentliga »själ» han
vid en fest bland dess medarbetare utpekades, om än
på senare tider den arbetsbörda, han förr bar ensam,
fördelats på flera skuldror. Hans tekniska insikter
ha särskildt varit tidningen till stor nytta. Inom
publiciteten har han rönt flerfaldiga prof på sina
yrkesbröders aktning och förtroende. I bokform ha af
hans hand utgifvits: Om franska järnindustrien 1877
och Bränvinstillverkningen i Sverige 1878.


1. Sefström, Anders Gustaf, kateket, homilet.
Född i Ilsbo socken af norra Hälsingland d. 20 maj 1790.
Föräldrar: komministern Jakob Gabriel Sefström
och Anna Broman.

I Uppsala, där S. blef student 1808, beredde han
sig för inträde i det andliga
ståndet och lät viga sig till präst
1813. Nio år senare befordrades han till
komminister i Rogsta och Ilsbo församlingar af
ärkestiftet, hvarifrån han 1831 flyttade såsom
faderns efterträdare vid komministerbeställningen i
Norbo af samma stift. 1830 erhöll han i uppdrag att
inspektera skolorna i södra Lappmarken. Hans sista
prästerliga befordran var till Ljusdals komministratur
i ärkestiftet, där han afled d. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:09:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free