- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:456

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Sheldon, Francis af - 1. Sidenbladh, Per Elis - 2. Sidenbladh, Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det då kallades major vid flottornas konstruktionskår,
förflyttades han vid faderns död 1794 till Karlskrona
station, blef 1795 chef för konstruktionsdepartementet
därstädes och 1799 öfverstlöjtnant. Sedan han 1800
blifvit tjänstgörande vid konstruktionskontoret
i Stockholm, befordrades han 1814 till öfverste
och sekundchef för flottornas konstruktionskår
och upphöjdes tre år senare i adligt stånd,
men afled, innan han hunnit taga introduktion
på riddarhuset, den 7 maj 1817.

Ledamot af Fria konsternas akademi. Utom i de vetenskapligt
praktiska bestyr, som tillhörde honom i hans
egenskap af öfverskeppsbyggmästare, har S. inlagt
stor förtjänst om reglementerandet af flottornas och
konstruktionskårens åligganden, samt utarbetat flera
författningar och instruktioner, hvilka af konungen
antogos såsom gällande.

Ogift.


1. Sidenbladh, Per Elis, geolog, statistiker.
Född i Arnäs socken i Ångermanland d. 19 febr. 1836.
Föräldrar: kommissionslandtmätaren Per Elis Sidenbladh
och Sara Carolina Ödmark.

S. blef student i Uppsala
1855, filosofie kandidat 1860 och promoverades
1863 till filosofie doktor. Genast efter aflagd
fil. kand. examen anställd vid Sveriges geologiska
undersökning, kartlade, beskref och delvis afvägde
han trakter af Södermanland, Västmanland och Närike,
de märkvärdiga Halle- och Hunneberg med omnejd
samt delar af Skåne och Uppland. Under resor genom
Lappmarken ådagalade han, att, liksom vid rikets
öfriga stora invatten, äfven vid Ångermanelfvens
källsjöar utbreder sig en kambrisk och silurisk
formation. Ett petrifikat, uppdagadt i Hunneberg
och sedan funnet i sistnämnda trakt, har sedan fått
namn af Agnostus Sidenbladhi. Efter att i åtta år ha
varit verksam vid Sveriges geologiska undersökning,
öfvergick han till Statistiska centralbyrån,
där han 1867 utnämndes till aktuarie och 1869
förordnades att bestrida sekreteraretjänsten, af
hvilken befattning han följande året blef ordinarie
innehafvare. 1879 blef han verkets chef och fungerade
i denna egenskap till 1901. Han var äfven 1869–77
redaktör af Statskalendern. Sedan 1880 medlem af
kommissionen för de allmänna kartearbetena, har
han dessutom varit insatt i följande kommittéer,
nämligen angående reglerandet af oregelbundenheterna
i rikets indelningar 1881–82, för de allmänna
kartarbetena 1880–82, angående Kommersekollegium
1883–84, angående industri- och handelskamrar 1885,
ang. fabriksstatistiken 1893 samt ang. kommunala
rösträttens begränsning 1896–97. En af de svenska
kommissarierna vid geografiska kongressen i Paris
1875, var han ombud vid statistiska kongressen i
Budapest 1876 äfvensom vid permanenta, statistiska
kommissionens sammanträde i Paris 1875 och 1878 och
vid demografiska kongressen därstädes 1878. Frukter
af hans praktiska verksamhet såsom naturvetenskapsman
äro: de geologiska kartbladen Arboga 1862, Säfstaholm
1864, Tärna 1867, Rånäs 1868, och Vänersborg 1870
jämte beskrifningar, Naturens
bok: kemi, mineralogi och geologi
1871–72, bearbetning
efter F. Schödlers »Das Buch der Natur». Såsom
tjänsteman i Statistiska Centralbyrån har han i mer
eller mindre mån bidragit till de därifrån utgångna
mångfaldiga statistiska publikationerna, men dessutom
själfständigt utgifvit Sveriges officiella statistik
i sammandrag
årg. 1870 och 1871, sederm. forts. af annan person,
Schweden, Statistische Mittheilungen, utgörande
statistiska delen af Sveriges officiella katalog vid
världsutställningen i Wien 1873 och där prisbelönt;
en ny upplaga på franska språket 1876, utg. i Paris
af svenska attachéen R. Sager, en annan
fullkomligt omarbetad upplaga på engelska språket,
tryckt i Filadelfia, för världsutställningen
därstädes 1876, Notices sur la Suède 1875;
dessutom åtskilliga mindre uppsatser i olika ämnen,
hvaribland må nämnas: Förslag till förändradt sätt
för erhållande af en del jordbruks-statistiska
uppgifter
1874, förslaget af regeringen
gilladt och satt i verkställighet, samt Om
Sveriges spannmålsproduktion och svenska
jordens afkastningsförmåga i förhållande
till andra länders. Med sex diagram
1891,
särtryck ur »Landtbruksakad:s handl. tidskr.»

S., som 1876 invaldes i Landtbruksakademien,
blef 1882 medlem af dess förvaltningskommitté
och 1898 akademiens hedersledamot. Tillhör för
öfrigt Vetenskapsakademien sedan 1884 och
Krigsvetenskapsakademien sedan 1895 samt
åtskilliga utländska vetenskapsinstitutioner.

Gift 1868 med friherrinnan Louise Maria Lizinka
Adelswärd
.


2. Sidenbladh, Karl, språkforskare, statistiker. Född
d. 25 april 1840 i Arnäs socken i Ångermanland;
den föreg. bror.

Student i Uppsala 1859,
blef S. 1866 filosofie doktor och amanuens vid
universitetsbiblioteket därstädes samt förordnades
följande år till docent i nordiska språk. 1869
erhöll han förordnande som aktuarie i Statistiska
centralbyrån och blef 1871 ordinarie innehafvare af
denna tjänst. Han befordrades sedermera i samma verk
till förste aktuarie 1879 och var öfverdirektör och
chef för detsamma 1901–05. 1886–1901 var han tillika
ledamot af statistiska tabellkommissionen. Från 1877
har han redigerat Sveriges Statskalender. Tillika har
S. flitigt tagits i anspråk för kommunala värf och var
1887–1905 stadsfullmäktig i Stockholm. Från 1882 är
han led. af Landtbruksakademien.

Bland hans skrifter
märkas: Stiörnu-Odda draumr 1866, Allmogemålet i
Norra Ångermanland
1867, (jämte C. L. Östergren),
Öfversikt af svenska litteraturen, lärobok
1872, Sveriges härads- och sockennamn 1872,
ny uppl. af E. Fåhræi Administrativ och statistisk
handbok
1879 (med tillägg 1885), Sveriges kommuner
i administrativt, juridiskt och ecklesiastikt
hänseende
1885 (sju upplagor), uppsatser
och redogörelser i Statistisk tidskrift, såsom
statistiska meddelanden om Island, Sparbankerna
i Sverige 1870–92 (i 23 årgångar), i Antikvarisk
tidskrift, Nordisk Familjebok med


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free