- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:482

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sohlman, Per August Ferdinand - 2. Sohlman, Harald - Solander, Daniel - Some (Somme) - 1. Some, Måns Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för folkhögskolors upprättande, för förbättrande af
kvinnans sociala ställning, för religionsfrihetens
förverkligande, för skarpskytterörelsens utveckling
o. s. v. En sida af hans verksamhet, som ej heller
må förglömmas, var hans nitälskan för ett sant
nationellt lif, som skulle finna sitt uttryck
i poesien och konsten. För denna idé verkade han
såsom lärare vid Konstakademien, såsom utgifvare af
Nordisk tidskrift (1852, 53) och såsom medlem af våra
konstföreningar och Svenska fornminnesföreningen,
af hvilken han var en bland stiftarna 1870. Bland
alster af hans skriftställarskap må slutligen
nämnas den af honom 1846 utgifna poetiska kalendern
Verdandi samt Afhandlingar och skizzer uti
kultur- och konsthistoriska ämnen
, 3 h. 1855–62.

Gift 1851 med Hulda Sandeberg.


2. Sohlman, Harald, publicist. Född i
Stockholm d. 24 jan. 1858; den föregåendes son.

Student i Uppsala 1877, aflade S. därstädes
jur. kandidatexamen 1886. Med från fädernehemmet
ärfdt intresse för allmänna angelägenheter,
gjorde sig S. tidigt bemärkt
inom studentlifvet som förfäktare
af frisinnade tänkesätt och var en af stiftarne af
föreningen Verdandi, inom hvilken han i flera terminer
beklädde vice ordförandeplatsen. Efter aflagd examen
ingick han 1886 i Aftonbladets redaktion och blef d. 5
dec. 1890 tidningens hufvudredaktör, på hvilken post
han sedermera oafbrutet tjänstgjort. Sedan 1897 års
början är han ock hufvudredaktör för den då grundlagda
morgontidningen Dagen. Som publicist har S. fullföljt
faderns traditioner i liberal riktning och, ej minst
genom Aftonbladets vidt spridda veckoupplaga, utöfvat
ett ej ringa inflytande vid riksdagsmannavalen,
särskildt under 1890-talets strider för samling
af landets frisinnade element till ett enhetligt
parti, hvilket ock 1900 lyckades genom tillkomsten
af Liberala samlingspartiet. Skandinavismen
och ett stridsdugligt nationellt försvar har
städse legat honom varmt om hjärtat, såväl som
en verksam och ärlig reform af den politiska
och kommunala rösträtten. Däremot har han städse
motarbetat närmare samarbete mellan liberalismen och
socialdemokratien, liksom han gjort bestämd front
mot sådana norska anspråk, som synts oförenliga med
unionens upprätthållande, hvilket enligt hans mening
borde kunnat ske å likställighetens grund. För den
tankens förverkligande inlade ock de af S. redigerade
tidningarna under en följd af år ett intresseradt
arbete.

I bokform har S. 1888 utgifvit Skatterna
till staten
(i Verdandis småskrifter).

Ogift.


Solander, Daniel, naturforskare. Född 1735 i Piteå,
där fadern, Carl Solander, var prost och kyrkoherde;
modern Magdalena Bogstadius.

Vorden student i Uppsala 1750, ägnade sig S. med
ifver åt botaniken och var en flitig åhörare af
Linnés föreläsningar. När den store mästaren 1759
af engelsmännen J. Ellis och P. Collinson anmodades
att öfversända en skicklig student till England,
för att om möjligt där upphjälpa det naturhistoriska
studiet, föreslog han härtill S., som ditreste
samma år och med mycken välvilja blef emottagen af
lord Northington, Englands d. v. storkansler. Af en
händelse kom han icke långt därefter att få göra
en resa till Kanarieöarna. Under ett besök på ett
fartyg, som låg segelfärdigt dit, märkte han ej, att
fartyget lade ut från land och måste, mot beräkning
och sin vilja medfölja till bestämmelseorten. Han
begagnade emellertid tillfället på bästa sätt att
anställa naturvetenskapliga forskningar och öka sina
kunskaper. Återkommen till England, förordnades han
till biblioteksamanuens vid British museum och
invaldes till ledamot af Vetenskapssocieteten i
London. På anmodan af botanisten, presidenten Banks
åtföljde han denne på den af Cook 1768–71 företagna
resa omkring jorden, under hvilken de gjorde
rika naturaliesamlingar och gemensamt beskrefvo
och bestämde sina upptäckter. År 1771 utnämndes
S. till vice bibliotekarie vid British museum,
hvarjämte han på samma gång erhöll juridiska och
medicinska doktorsvärdigheten vid universitetet
i Oxford.

1772 kallades han till ledamot af
svenska Vetensk.-akad. Död vid endast fyrtisju
års ålder i London d. 12 mars 1782.

Han var en af sin tids största naturforskare, och hans
tidiga bortgång beklagades såsom en stor förlust
för vetenskapen. Linné uppkallade efter honom ett
växtsläkte, Solandra, och omtalade alltid sin utmärkte
lärjunge med det största beröm. Bland hans skrifter
är att nämna: Elementa botanica 1756, Beskrifning
öfver petrifikater
samt åtskilliga smärre uppsatser
i Vetenskapsakademiens i London handlingar.


Some (Somme). Den äldsta kända stamfadern för
släkten Some, var Måns S:s (se S. 1) farfars far,
Sven Some till Sjötorp i Småland, hvilken lefde i
början af 1400-talet.


1. Some, Måns Svensson, sjöhjälte. Född sannolikt i
slutet af 1400-talet. Föräldrar: Sven Abrahamson till
Gödeberga och Gunilla, dotter till Bengt Olsson till
Dala.

S., som 1537–42 var slottslofven å Åbo och
fogde öfver dess län samt sedermera innehade samma
befattningar i Stockholm, utnämndes till öfverste
amiral öfver den flotta, som Gustaf Vasa 1535 sände
Danmarks konung Kristian III till hjälp i den af
lybeckarne anstiftade »Grefvefejden». Sedan den
af 15 skepp bestående svenska flottan i maj förenat
sig vid Gotland med ett antal af danska konungens
och hertigens af Preussen fartyg, kom det d. 9 juni
till drabbning vid Bornholm. Här kämpade det svenska
amiralskeppet, »Stora Krafveln», där den danska
sjöhjälten Peder Skram, »Danmarks våghals», var andra
man, samt det af J. Bagge förda »Kampermannen» ensamma
mot 20 dels lybska, dels af det danska upprorspartiet
utrustade, fartyg och drefvo dessa på flykten. Den
förenade flottan styrde därefter mot Fyen och tog vid
Svendborgs sund 10 dansk-tyska skepp. På det eröfrade
amiralskeppet »Lejonet» blef kort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free