- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:496

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Sparre, Gustaf Adolf Vive - 21. Sparre, Erik Josias - 22. Sparre, Per Ambjörn - 23. Sparre, Nils Gustaf Alexander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

historia, af Fysiografiska samfundet i Lund, af
det Norska videnskabs-selskab i Throndhjem m. fl.
I några af dessa samfund var han hedersledamot
samt promoverades till juris hedersdoktor i
Lund 1868 och till fil. hedersdoktor i Köpenhamn
1879. Serafimerriddare blef han 1850. Död i Stockholm
d. 26 april 1886.

Gift 1830 med grefvinnan Sophia Bonde af Björnö.


21. Sparre, Erik Josias, ämbetsman,
politiker. Född i Gäfle d. 2
mars 1816; den föreg. syssling. Föräldrar:
landshöfdingen öfver Gäfleborgs län,
grefve Erik Sparre och Ulla Montgomery.

Student i Uppsala 1833, promoverades S. tre
år senare till filosofie magister och afslutade
sina universitetsstudier med juris utriusque
kand. ex. 1840. Sedan han några år tjänstgjort i Svea
hofrätt och innehaft åtskilliga domareförordnanden
samt under utländska resor ytterligare fullkomnat sin
bildning, blef han 1849 adjungerad ledamot af Svea
hofrätt, befordrades 1850 till assessor och utnämndes
1858 till landshöfding i Älfsborgs län. Genom sin
börd ledamot af riddarhuset, deltog han verksamt
å den konservativa sidan i alla ståndsriksdagar
1844–66. Efter det nya riksdagsskickets införande
representerade han 1867–69 sitt län i Första
kammaren och 1870–86 Vänersborg och Åmål i Andra
kammaren. Under sin långa riksdagsmannabana var han
allt ifrån 1848–77, endast med undantag af riksdagen
1873, ledamot och tillika vid alla dessa riksdagar,
utom den första, ordf. i lagutskottet. Där liksom i
riksdagens plena förfäktade han i allmänhet utprägladt
konservativa åsikter. Själffallet en af de
häftigaste motståndarne på riddarhuset till det af
regeringen 1863 framlagda representationsförslaget,
deltog han dock med lif och lust i den omdanade
riksdagens verksamhet, den han af alla krafter
sökte hindra från att glida in i efter hans mening
riksfarliga riktningar. Få och obetydliga voro de
steg på de sociala och politiska reformernas bana,
om hvilka han ville vara med. Själf ansåg han
emellertid sitt motstånd mot sådana förestafvadt af
en demokratisk, att icke säga socialistisk, syn på
samhällsförhållandena. Det kan synas underligt, att en
man med S:s obestridliga förmåga aldrig lyckades vinna
en plats vid konungens rådsbord. Men att han därifrån
utestängdes, berodde utan tvifvel delvis däraf, att
hans personliga anseende undergräfdes genom ett par
rättegångar, hvari hans alltför långt drifna månhet
om egna ekonomiska fördelar invecklat honom. Hans
omfattande juridiska kunskaper togos emellertid,
äfven sedan han inträdt på den administrativa
förvaltningens område, i anspråk för offentliga
värf, i det han var utsedd till ordförande i flera af
de under årens lopp tillsatta lagkommittéer. Såsom
länsstyresman »har han, hvad en landshöfding bör
göra, förenat skilda krafter till liflig samverkan,
sporrat företagsamheten, uppgjort en mångfald förslag,
fört många af dem igenom, föregått med föredöme af
oförtröttadt arbete och uppoffrande nit; befrämjat
odlingen på olika områden, i
högre och lägre skolor, i jordbruk och allmogehem,
i väfstugor och verkstäder.

Han har för öfrigt ej
blott fäst sitt namn vid, utan i verkligheten utgjort
driffjädern för åstadkommande af många storartade
arbeten, järnvägar, kanaler m. fl. andra företag.»
Äfven som författare uppträdde han med ett par
arbeten: Om penitentiärsystem och kriminallagstiftning
2 del. 1847, samt Om den skandinaviska frågan
1862. Död d. 17 juni 1886 genom följderna af en
olyckshändelse.

Gift 1851 med sin kusin, grefvinnan
Lovisa Ottiliana Sparre.


22. Sparre, Per Ambjörn, mekaniker. Född i
Karlskrona d. 10 juli 1828; son af S. 19.

Redan som gosse visade S. utmärkta anlag för mekaniska
sysselsättningar och ingick, efter i Uppsala aflagd
studentexamen, som elev vid Motala mekaniska
verkstad, där han under Carlsund
och Ollman hade ett gynnsamt tillfälle att
utbilda sin medfödda fallenhet. Under några års
vistelse i Stockholm gjorde han sig bemärkt för
flera sinnrika uppfinningar. Bland dem må nämnas
ett nytt slags sedeltryck, hvarom han inlämnade
förslag till riksbanken, samt en maskin för
tryckning af breffrimärken, som kom till långvarig
användning. Sedan S. 1861 lämnat fäderneslandet,
har han där tid efter annan uttagit patent på nya
uppfinningar såsom en pneumatisk apparat för
kommunikation inom fartyg, hotell och andra större
lokaler, en elektrisk ringledning för samma ändamål,
o. s. v.

Gift 1862 med Teresita Barbavara från
Italien.


23. Sparre, Nils Gustaf Alexander, landthushållare,
politiker. Född på Almnäs i Västergötland
d. 31 maj 1834; brorson till S. 20. Föräldrar:
öfverstekammarherren, grefve Johan Alexander
Artemis Sparre
och Sofia Adelaide Rosalie Anker
(från Norge).

S. ingick till en början å den
militära banan och utnämndes 1853 till underlöjtnant
vid Lifgardet till häst, där han 1855 befordrades
till löjtnant och 1859 till ryttmästare. Redan
1861 lämnade emellertid S., som föregående år äfven
erhållit kammarherretitel, krigstjänsten, för att
helt ägna sig åt skötseln af fädernegården Almnäs
i Skaraborgs län, hvilken han ägde till 1885. Med
stort intresse deltog han äfven i provinsens allmänna
angelägenheter och var 1863–72, 1876–83 och 1897–1904
en inflytelserik ledamot af dess landsting samt
1870, 1872 och 1876–83 dess vice ordförande. S.,
hvilken som ledamot af ridderskapet och adeln
deltagit i 1862–63 och 1865–66 års riksdagar,
invaldes 1870 af Skaraborgs läns landsting i Första
kammaren, där han sedermera alltjämt haft plats,
från 1889 på Västernorrlandsbänken, sedan han på
grund af sin frihandelsvänlighet uteslutits af
sin gamla valkorporation. S. kom snart att spela
en betydande parlamentarisk roll. Efter att 1872–74
haft plats i bevillningsutskottet, insattes han 1875
i statsutskottet, som han sedermera oafbrutet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free