Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steffen, Gustaf Fredrik - Steffen, Linus Richard - Steinberg, Antonius von - Stenberg, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göteborgs högskola. Förutom genom sin mycket
uppmärksammade publicistiska verksamhet, under
hvilken han städse med vaket öga följde, hvad som
å det offentliga lifvets skilda områden rörde sig
omkring honom, har S. väckt uppmärksamhet genom
först de mindre broschyrerna Den industriella
arbetarfrågan 1889 och Normalarbetsdagen 1891
(båda intagna i Verdandis småskrifter), och sedermera de
större fängslande essaysamlingarna Från det moderna
England 1893, Britiska ströftåg 1895 och England
som världsmakt och kulturmakt 1898, alla öfversatta till
tyskan. Å det rent vetenskapliga området föreligger
af S:s hand: Studier öfver lönesystemets historia i
England, I-II 1895–99, Lönarbetaren och samhället
1900 och en betydligt omarbetad upplaga af förstnämnda
verk Studien zur Geschichte der englischen
Lohnarbeiter, I-III 1901–05. Senast har S. 1905
riktat vår litteratur med Sociala studier, försök
till belysning af nutidens samhällsutveckling.
Gift 1887 med Anna Oskara von Sydow.
Steffen, Linus Richard,
litteraturhistoriker. Född i Sunne förs. i Värmland
d. 30 nov. 1862. Föräldrar: bruksinspektoren
Nils Fredrik Eriksson och Sofia Kristina Larsson.
Student i Uppsala 1883, blef S. därstädes fil. kandidat
1888. och fil. licentiat 1893. Efter att
flera år hafva tjänstgjort vid
de allmänna läroverken, förvärfvade han sig 1898
fil. doktorsgrad efter försvar af afhandlingen
Enstrofig nordisk folklyrik i jämförande framställning
och kallades s. å. till docent i litteraturhistoria
vid Uppsala universitet. Efter att 1898–1900
varit föreståndare för Uppsala enskilda läroverk,
utnämndes S. 1900 till lektor i modersmålet
och filosofi vid Örebro läroverk.
S. är en synnerligen flitig och framstående forskare å det
litteraturhistoriska området. Bland hans arbeten
må nämnas: Våra första reformationsskrifter och
deras författare (i »Samlarens» extrahäfte) 1893,
Outgifna dikter af C. M. Bellman med en inledning
1895, Anteckningar till Bellmansdiktens historia
(i »Samlaren» 1895–96), Kort lärobok i psykologi
(tills. med Ernst Carlson) 1895, Norska stev, samlade
och utgifna med en inledning (i Sv. Landsmålen
XV:1), Victor Hugo och hans strid mot Napoleon
III 1900 (i Verdandis småskrifter), Svenska
sagoböcker efter berättarens egna anteckningar:
I. Gamla Maj-Lenas sagor, II Ur Mickels i Långhult
sagobok 1902, Svensk litteraturhistoria för den högre
elementarundervisningen 1904, Isländsk och fornsvensk
litteratur i urval 1905, jämte en mängd smärre
uppsatser i in- och utländska tidskrifter. S. har
äfven varit lifligt verksam som populär föreläsare.
Gift 1899 med Kerstin Starbäck, dotter af lektor
C. G. Starbäck (se II: 514).
Steinberg, Antonius von,
krigare, drottning Kristinas gunstling. Född i Tyskland.
Son af en Jakob von Steinberg, som tjänat under
trettioåriga kriget och, ehuru tysk till börden, blifvit
upptagen på svenska riddarhuset.
Omkr. 1646 lär S. blifvit anställd i drottning Kristinas
tjänst och befordrades efter några år till stallmästare.
Han nämnes likväl icke i våra häfder förrän 1651,
då han vid ett tillfälle räddade drottningen från
att drunkna. Från denna stund befordrades han med
förvånande, ehuru vid den tiden ingalunda sällsynt,
hastighet. Omedelbart efter den nämnda händelsen
befordrad till hofstallmästare samt 1653 till
friherre och öfverste för Adelsfanan, erhöll han
1654, några veckor före Kristinas utresa, 22,000 r:dr
kontant och upphöjdes till grefve, med Enköpings stad
till grefskap. För öfrigt är han bekant såsom den,
hvilken genom den gunst, hvari han stod hos Kristina,
hufvudsakligen vållade M. G. de la Gardies fall. Vid
Kristinas affärd från Sverige visades honom den
utmärkelsen att få vara bland dem, som upptogos i
hennes ressällskap. Hos efterträdaren Carl Gustaf
lyckades han aldrig vinna något förtroende och
kvarstod under hela hans regering vid adelsfanan. I
denna egenskap gjorde han sig så hatad af truppen,
att rådet föreslog hans afsättning. 1667 befordrades
S. till generallöjtnant och 1675 till general. Efter
Carl X:s död råkade han i häftiga tvister med rådet,
och troligen fanns under hela förmyndarestyrelsen
ingen man i hela Sverige, som gjorde så mycket buller
af sig och var så omtalad som han. Hans obändighet
gick till och med så långt, att han flera gånger
måste inmanas i fängelse. Slutligen nedsjönk han så i
oefterrättlighet och förakt, samt äfven fattigdom, att
ingen mer fäste någon uppmärksamhet vid honom.
Han afled i Stockholm d. 3. dec. 1675.
Gift 1650 med Katarina Ribbing.
Stenberg, Sten,
läkare, kemist. Född. i Kärnbo socken i Södermanland
d. 23 nov. 1824. Föräldrar: förutv. grosshandlaren,
förvaltaren Johan Anders Stenberg och
Helena Dorotea Berg.
I Uppsala, där S. blef student 1843, promoverades han 1851
till fil. doktor, aflade med. kand.-examen, 1852,
med. lic. examen 1854 samt erhöll sistnämnda
år medicine doktorsdiplomet. Kir. magister i
Stockholm 1856. Efter att ha bestridt åtskilliga
läkareförordnanden under studietiden samt 1851–52
vikarierat som medicine och farmacie adjunkt
vid Karolinska institutet och såsom laborator
vid Farmaceutiska institutet, undfick han 1854
förordnande att bestrida dessa befattningar samt
kallades 1857 till docent i farmaci och fysiologisk
kemi vid universitetet i Uppsala. Året därefter
utnämnd till professor i medicinsk och fysiologisk
kemi därstädes, utbytte han sin lärostol mot
professuren i kemi och farmaci vid Karolinska
institutet. 1861–63 var S. inspektor vid Farmaceutiska
institutet och från 1871 till sin död, som inträffade
d. 11 juli 1884, inspektor vid Karolinska
institutet. 1869 ledamot i kommittén för utarbetande
af förslag till förändringar i grunderna för
medicinal- och laborationstaxorna, 1873 i kommittén
för utarbetande af ny laborationstaxa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
