- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:531

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Stiernhöök, Johan - 2. Stiernhöök, Anders - 3. Stiernhöök, Olof - Stiernman, Anders Anton von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befordrades han till förste professor i lagfarenhet
därstädes med bibehållande af assessorstjänsten
och kallades 1642 till ledamot af lagberedningen
i Stockholm. Emellertid hade ryktet om hans stora
juridiska lärdom begynt sprida sig kring landet,
hvarför han, efter att ha blifvit befordrad till
häradshöfding i Örbyhus län af Uppland 1646,
på grefve Per Brahes förslag 1647 förordnades
till revisionssekreterare i justitiemål eller
föredragande inför regeringen af alla till henne
hänskjutna rättegångar. I denna egenskap adlades han
1649 med namnet Stiernhöök hvilket gaf drottning
Kristina anledning att kalla de båda utmärkta
dalmännen Stiernhielm och Stiernhöök sina båda
»Dalstjärnor». Först efter tjugo års tjänstgöring
såsom revisionssekreterare erhöll han 1666 titel af
hofråd samt afled, sedan han i flera år varit blind,
d. 25 juli 1675 i Stockholm. Liksom Stiernhielm
blifvit kallad den svenska skaldekonstens fader,
så har S. blifvit hedrad med namnet den »Svenska
lagfarenhetens fader» för sitt odödliga arbete Dejure
Sueconum et Gothorum vetusto
1672, en med ovanlig
lärdom och skarpsinnighet uppdragen teckning af det
allmänna rättstillståndet i Sverige från äldsta tiden
och till S:s tid. »Hela det sjuttonde århundradet,»
säger Geijer, »har i Sverige frambragt en enda stor
vetenskapsman, Stiernhöök, den svenska lagfarenhetens
fader, genom den anda, hvarmed han omfattade svensk
forntid och medeltid i deras sammanhang med det
närvarande. För hans rena, billiga och sansade blick
försvinner bländverket af lärda fabler, med hvilka
hans samtida och närmaste efterträdare mer än någonsin
omhöljde Sveriges fornålder.» Svenska akademien
lät 1837 prägla en minnespenning öfver honom och ett
monument restes 1896, på 300-årsdagen af hans födelse,
i Rättvik.

S. var gift 1631 med Karin Appelbom.


2. Stiernhöök, Anders,
rättslärd. Född d. 1 dec. 1634; den föreg. son.

S. blef efter idkade
juridiska studier i Uppsala 1663 förordnad
till assessor i Dorpts hofrätt och utnämndes 1668
till häradshöfding i Jama och Ivanogorods län i
Ingermanland. 1676 sökte och erhöll han afsked
från sina tjänster i Livland, med löfte
att erhålla första lämpliga plats i Sverige, så fort
han därom inkom med ansökning. Han begagnade
sig dock aldrig af detta löfte utan afled, utan
någon anställning i statens tjänst, i Stockholm
d. 20 juni 1686.

S. var en i flere vetenskaper
förfaren man och ansågs för en af de utmärktare
rättslärde på sin tid. När med anledning
af trolldomsväsendet på 1670-talet kommissioner
nedsattes for att rannsaka och döma öfver de
förvillade, förordnades S. till ordförande i flere
af dessa kommissioner. En länge trodd berättelse
var att, under det trolldomsrannsakningarna pågingo,
djäfvulen en natt visat sig för S. och en annan
ledamot af rätten, juris professorn Carl Lundius i
Uppsala, hvarom de gemensamt skulle hafva uppsatt
och aflämnat en berättelse till konungen.

Gift 1669 med Anna Lemmens.


3. Stiernhöök, Olof,
rättslärd. Född i Åbo d. 12 febr. 1639; den föreg. bror.

Liksom fadern och brodern valde S. den juridiska banan
och förordnades, sedan han i Uppsala aflagt vederbörliga
lärdomsprof, till vice häradshöfding och faderns
medhjälpare. 1660 åtföljde han denne, då han i Holland
sökte bot för sin blindhet, till Haag och kvarstannade
där ett år såsom biträde vid sin morbrors, presidenten
Appelboms, utländska brefväxling. Hemkommen
förordnades han 1667 till kanslijunkare, två år
senare till underlagman i Uppland och slutligen 1673
till sekreterare i generalkommerskollegium. Död
i Stockholm, några veckor före fadern, d. 27 maj
1675.

När fadern träffades af sin obotliga blindhet,
uppoffrade denne son sina anspråk på egen verksamhet
för att blifva den gamles öga och hand. Han föredrog,
hvad som skulle läsas, och uppsatte på papperet, hvad
som borde skrifvas. Förenade i kärlek verkade far och
son för samma mål – ljus och rättvisa. Äfven i döden
blefvo de förenade, emedan knappast tre månader hunno
förflyta innan samma graf gömde dem båda.

Gift 1669 med Margareta von Beijer.


Stiernman, Anders Anton von,
häfdaforskare, författare. Född i Stockholm
d. 27 sept. 1695. Föräldrar: vinskänken Anton
Andersson From
och Brigitta Ulfsberg.

Vid sex års ålder förlorade S. sin far men erhöll en
vårdare i sin styffader, komministern i Klara Olof
Andersson Stiernman, hvars namn han af tacksamhet
upptog. 1715 afgick han såsom student till Uppsala
men befann sig här länge i villrådighet, hvilken
lefnadsbana han skulle välja. Enligt styffaderns
önskan hade han beredt sig för inträde i kyrkans
tjänst, ehuru hans håg mest stod åt militärståndet. Då
han såsom medellös hade föga utsikt att på denna
väg vinna några framgångar, beslöt han att stanna
vid boken och begynte med allvar studera historia. I
denna vetenskap blef han ock snart så framstående,
att han 1719 föreslogs till histor. professor vid
universitetet i Dorpt, om hvilken befordran han likväl
gick miste, då Livland kort därefter införlifvades med
ryska väldet. S. hade emellertid 1718 förordnats till
e. o. kanslist i antikvitetsarkivet och kom därigenom
på sin rätta plats. Till en början upprättade han ett
inventarium öfver riksarkivets handlingar, det första
efter 1697 års brand, samt utgaf redan 1719 Aboa
litterata
eller Åbo akademis historia. Med anledning af ett
Fröjdetal på latinsk vers, som han hållit vid konung
Fredriks och hans gemåls kröning, fick han åtfölja
konungaparet på dess eriksgata samt gjorde 1724
för arkivforskningar en resa till Ingermanland,
Estland och Livland. Förordnad 1722 till extra
ordinarie och 1725 till ordinarie registrator i
riksarkivet, befordrades han 1732 till aktuarie,
blef 1740 sekreterare samt adlades 1743, hvarefter
han skref sitt namn von Stiernman. 1747 hugnades han
med kansliråds namn, heder och värdighet och hade
1745 kallats till led. af Vetenskapsakademien. Sedan
han vid flera viktiga tillfällen fört protokollet i
rådet samt vid 1731 års riksdag föredragit ständernas
enskilda besvär, insattes han 1746 såsom medlem
i reduktions-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free