- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:549

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ström, Israel Adolf af - Strömberg, Adam Teodor - Strömcrona, Nils Thorvedsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ström</i> och Juliana Johanna Schröder.

Efter en tids vistelse i Uppsala valde S. faderns yrke
och ingick 1792 såsom volontär vid jägeristaten, utnämndes
till hofjägare 1794 samt befordrades, efter det
han 1799 erhållit öfverjägmästarefullmakt, till
intendent öfver k. Djurgården vid Stockholm 1801,
hvilken befattning hans fader förut innehaft.

1805 företog han en resa till Danmark för att studera
där brukliga skogshushållningsmetoder, hvarefter han
ingaf förslag till den första jaktstadga i Sverige,
som af konungen gillades och 1808 stadfästes. 1822
ingaf S. till regeringen förslag till en förbättrad
skogshushållning i riket, hvilket hade till följd,
att han förordnades att biträda landshöfdingarna
med att reglera hushållningen med kronoparkerna och
kronoallmänningarna i Sverige, ett ganska omfattande
och maktpåliggande värf, som dock efter sju års
ansträngande arbete var fulländadt 1832.

Sedan han själf 1825 inrättat det första skogsinstitutet
i landet, förordnades han 1828 till chef för det då
af staten stiftade skogsinstitutet invid Stockholm
och blef två år senare tillika styresman öfver
ekplanteringarna i riket, hvilken befattning han
bibehöll till sin död. En så gagnande verksamhet
lämnades ej utan belöningar. Sedan han 1820 undfått
hofjägmästarefullmakt, erhöll han 1833 adlig sköld
och kallades 1838 till led. af Vet.-akad. 1850 tog
S. afsked från intendentsbefattningen och lämnade 1854
chefsposten vid skogsinstitutet. Död på Djursborg
å k. Djurgården vid Stockholm d. 24 okt. 1856.

S:s ära består i att först i Sverige hafva bragt å
bane en i både teoretiskt och praktiskt hänseende
ordnad skogshushållning. För detta mål verkade
han genom muntlig undervisning och genom utgifna
värderika skrifter, bland hvilka må nämnas: Förslag
till en förbättrad skogshushållning i Sverige
1822
4:de upplagan med titel, Handbok för skogshushållare
1846, Svenska foglarna etc. med ritningar af v. Wright
1839, Enkla reglor för skogars skötsel 1839,
Skogs- och jagtarkiv för Sverige 1832, m. fl.
Om Stockholms Djurgård lade sig S. mycket vinn och ordnade
densamma till den välvårdade park, som den nu är.

Gift 1811 med Fredrika Elisabet Berndes.


Strömberg, Adam Teodor,
präst, författare. Född i Strängnäs d. 5 juni 1820.
Föräldrar: mathes. lektor vid gymnasium därstädes, professor
Johan Erik Strömberg, härstammande i fjärde led från en
finsk bonde, som inflyttade till Sverige i Carl XII:s tid,
och Kristina Johanna Broling.

Student i Uppsala 1839, måste S. försörja sig som
informator och studerade egentligen 1843–48, på en tid
då intresset för politiken var starkt bland ungdomen. 1848
promoverades S. till fil. d:r. Sedan han bestridt
åtskilliga förordnanden, dels som vikarierande, dels
såsom e. o. lärare vid Strängnäs och Örebro läroverk,
konstituerades han till lärare på det förstnämnda
stället 1852, prästvigdes 1863 samt utnämndes till
domprost i Strängnäs 1864. 1861 företog han i pedagogiskt
ändamål en resa genom Tyskland och Danmark, promoverades till
teologie doktor vid jubelfesten i Lund 1868 och deltog
såsom ombud för Strängnäs stift i kyrkomötena 1868,
1873 och 1878. Landstingsman för Nyköpings län 1865–74
och led. af riksdagens Andra kammare 1876–78. 1880
utnämndes S. till pastor primarius i Stockholm och
kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen, men blef redan
1881 biskop i Strängnäs stift.

Han var 1883–88 led. af granskningsnämnden
öfver psalmbokskommitténs arbeten och förslag.
Död i Strängnäs d. 3 maj 1889.

1851 eröfrade han Svenska akademiens mindre pris för ett
skaldestycke Invalidens Saga och vann 1856 samma
utmärkelse för Holofzin, skaldestycke i 2
sånger
. Dessutom utgaf han i tryck:
Iakttagelser rörande skolväsendet i Tyskland
1862, Geografisk-ethnografisk läro- och
läsebok för skolor och vetgirig allmoge
1865,
Om församlingen och dess lifsyttringar 1873,
Bilder och minnen från Södra Mälarstranden 1878,
minnesteckning öfver Laurentius Andreæ 1879,
Andeliga sånger 1883, en minnesskrift öfver
Martin Luther 1883, Den heliga striden 1880,
Baldersfesten, dramatisk tidsbild från 8:de
århundradet
1888, tillfällighetsstycken i bunden
stil samt predikningar, tal och föredrag.

Gift 1857 med Augusta Annerstedt, dotter till
biskop Thure Annerstedt (se I: 40).


Strömcrona, Nils Thorvedsson,
lotsdirektör. Född i Marstrand 1664. Föräldrar: rådmannen
därstädes Thorved Nilsson Ström och Margareta
Mattsdotter
.

Redan såsom student i Lund utmärkte S. sig för sina synnerligt
goda kunskaper i matematik och astronomi, hvarför
han 1691 förordnades till »informator» i nämnda
vetenskaper vid amiralitetet, med särskildt uppdrag
att i Karlskrona tillsätta styrmän och lotsar. Sedan
han 1696 blifvit befordrad till öfverstlöjtnant och
året därefter till styrmanskapten och lotsdirektör,
förordnades han 1699 att kartlägga hela kusten från
Kullen i Skåne till Göteborgsskären med alla dess
undervattensgrund, klippor och ref. Vid krigets
utbrott 1700 kommenderades han till tjänstgöring på
amiral-generalskeppet »Konung Carl» och var med vid
landstigningen på Seland, hvilket krigsföretag han
aftecknade och sedan graverade i koppar. Efter den
första freden med Danmark afsändes han till Amager,
för att anskaffa lotsar och utföra flottan ur de förut
okända farvattnen. Då danskarna nekade att härtill
lämna sitt bistånd, lyckades han genom lodningar och
andra försigtighetsmått föra de svenska fartygen
oskadade ut i Östersjön. 1704 upprättade han en
särskild lotskår, åtföljde på senhösten 1711 den
del af flottan, som konvojerade transportfartygen
med den nyutskrifna Stenbockska hären till Tyskland,
befordrades 1717 till kommendör med bibehållande af
sina förra befattningar och adlades 1727 med namnet
Strömcrona. Död d. 24 jan. 1740.

Som af det anförda synes, har S. stora
förtjänster om svenska lotsverket, hvilket han ordnade
öfver nästan hela Östersjön, sedan han
förut pejlat och pliktat de svenska kusterna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free