- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:555

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Sturzen-Becker, Oskar Patrik - Stuxberg, Anton Julius - 1. Styffe, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genast kom i beröring med en del unge män, för hvilka
den skandinaviska frågan gällde som »ett evangelium
för Norden», och där det nu blef hans uppgift att
verka för samma idé. Under de tre år, 1844–47, som
han uppehöll sig i Danmarks hufvudstad, arbetade
han ifrigt för den skandinaviska enhetstanken,
höll föreläsningar öfver den nordiska litteraturen
och pressen, skref korrespondensartiklar om Danmark
till Sverige, utgaf Svenskt Album 1845, redigerade
den svenska afdelningen i Nordisk Literatur-Tidende
1846, utgaf i bokform sina bref om Danmark, under
titel Hinsidan Sundet 1846, samt Nordljuset;
en månadsskrift
(3 häft. 1847). Sistnämnda år
öfverflyttade han till Helsingborg, anlade där
ett boktryckeri och begynte 1848 utgifva tidningen
Öresundsposten, som han redigerade till 1854 och
som gjorde epok inom landsortspressen, hvarjämte
han utgaf Orvar Odd, ett följetongsblad 1850–51
samt Skåne, gammalt och nytt 1853–54. Sedan nämnda
år ånyo bosatt i Köpenhamn, fortsatte han där sin
litterära verksamhet, utgaf Följetongen på jernväg
1856–58, Illustreradt konversationsblad 1858–59
och veckobladet Skandinavisk Gazette 1861–62. Kort
efter sin återflyttning till Köpenhamn, 1856,
inträdde han för andra gången i Aftonbladet såsom
korrespondent och kåsör. S. ifrade fortfarande för
skandinavismen, men förhållandena i Danmark hade nu
ändrat sig, S. anfölls i danska tidningar och drog
sig med sorg i hjärtat tillbaka från politiken till
skaldekonsten, som blef hans tröst. I slutet af sin
köpenhamnsvistelse grep han sig på allvar an med att
utge sina Samlade arbeten, af hvilka 5 delar utkommo
1861–62, och fortsatte härmed, sedan han 1863 bosatt
sig på sin täcka Villa Canzonetta vid Helsingborg,
så att sjunde delen utkom några veckor före hans
död, som inträffade den 16 febr. 1869. Genom sina
samlade arbeten, det mesta nytt, framstod S. som en
ovanligt originell skald. Den längre berättelsen på
vers Grefvinnan Gruffiakin och de fem mindre i
Brunt och rosenrödt mottogos med förtjusning,
liksom Grupper och personager från i går 1861,
La Veranda 1861 och Reuterholm 1862,
där den kvicke följetonisten och kulturskildraren
framstod i all sin glans.

1868 öfvergick S. från Aftonbladet till Posttidningen,
där han skref lätta kulturhistoriska och filologiska
studier. 1868 utgaf han Samlade ax. Få om ens någon
svensk i senare tider har utöfvat en så omfattande
litterär verksamhet som S. Han var följetonist,
novellförfattare, litteraturhistoriker, men framför
allt skald, skald så att man sagt, alt han var skald
äfven i sin politik och sin prosa. Också tillhöra
flere af hans dikter från de sista lefnadsåren, då
han var mer skild från de politiska meningsstriderna,
det yppersta, svensk skaldekonst frambragt. S:s
Valda skrifter utgåfvos 1880–82 af hans son,
lektor V. Sturzen-Becker.

Gift 1: 1840-45 med Charlotta Matilda Burman
och 2: 1851 med Karolina Vilhelmina Fåhræus.

Stuxberg, Anton Julius, zoolog. Född i Bunge
på Gotland d. 12 april 1849. Föräldrar:
nämndemannen Johannes Stuxberg och
Anna Maria Höglund.

Student i Uppsala 1869, fil. kandidat
och doktor 1875, blef S. 1882
intendent för Göteborgs musei
zoologiska afdelning. Han
deltog i Nordenskiölds färder 1875
och 1876 till Jenisej o. s. v.
samt 1878–80 med »Vega» på den stora
upptäcktsresan i egenskap af zoolog. 1897 företog
S. en studieresa till Krim och Kaukasien.

Från trycket har S. bl. a. utgifvit: Bidrag till
Skandinaviens myriopodologi
1871, Karcinologiska
iakttagelser
1874, bel. af Vet.-akad. med
Flormanska priset, Evertebratfaunan i Sibiriens
Ishaf
1880–82, Faunan på och kring
Novaja Semlja
1886, Minnen från Vegas färd
och dess svenska föregångare
1890, Djurskisser,
några blad ur våra dagars forskning
1892–93,
Sveriges ormar 1893, Sveriges och Norges fiskar
etc., en handbok för hemmet och skolan
1894–95, Från Krim och Kaukasus 1897, med ill.
efter egna fotografier, Djurriket, läsebok för
skolan och hemmet 1897, Nytt illustreradt
zoologiskt album
, efter »All about animals»
1899–1900 o. s. v. Led. af Vet.- o. vitterhetssamh.
i Göteborg. Död i Göteborg d. 30 nov. 1902.

Gift 1881 med Helga Elvira Frankenfeldt.

1. Styffe, Carl Gustaf,
historiker, arkivforskare. Född d. 28 mars 1817 på Latorps
alunbruk i Nerike där fadern, Gustaf Styffe,
då var förvaltare; modern Elisabet Rebecka
Malmström
.

Student i Uppsala 1835, undergick
S. fil. kandidatexamen därstädes 1842, blef året
därefter e. o. amanuens vid riksarkivet i Stockholm
och promoverades 1845 till fil. doktor.

Under fortsatt tjänstgöring vid riksarkivet utnämndes han
till förste amanuens därstädes 1853, befordrades till
vice bibliotekarie vid Uppsala universitet 1858 samt
erhöll fullmakt såsom ord. universitetsbibliotekarie
1864, från hvilken befattning han erhöll afsked
1882. S. erhöll 1864 Svenska akad:s Carl Johanspris. I
vetenskapligt syfte och särskildt i ändamål att i
utländska arkiv uppsöka bidrag till Sveriges äldre
historia har han företagit resor utom Sverige 1850,
1857, 1861 och 1862. Deltog 1854 som ledamot i
kommittén för afgifvande af betänkande och förslag
rörande inrättandet af ett statistiskt ämbetsverk
och 1859–61 som biträde i Författningskommissionen
samt förordnades 1867 till ledamot i kommittén
för fortsatt utgifvande af Scriptores rerum
suecicarum medii ævi. 1875 var S. förordnad att med
afseende på riksarkivet och k. biblioteket deltaga
i löneregleringskommittén.

Led. af Vitt.-, hist.- och
ant.-akademien 1858, af Vet.-societeten i Uppsala
1862, af K. Videnskabernes Selskab i Köpenhamn
1867, af Vetenskapsakademien i Stockholm 1874.

Utom akademiska dissertationer samt afhandlingar
och uppsatser i Frey, Tidskrift för litteratur samt
Svensk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur,
har S. utgifvit: <i>Samling af instructioner för tjenste


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:05:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free