- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:567

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Swartz, Olof - 2. Swartz, John - 3. Swartz, Jacob Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kuba, Portorico samt östra kusten af Sydamerikas
fastland, återvände han öfver Jamaika till Europa och
anlände till London hösten 1786. Här stannade han
nära ett år för att jämföra sina upptäckter med de
i British Museum förvarade samlingarna och återsåg
Sverige omsider hösten 1787. Under sin frånvaro
hade han 1785 blifvit promoverad medicine doktor i
Uppsala, valdes 1789 till led. af Vetenskapsakademien
och förordnades s. å. att hafva inseendet öfver
naturaliekabinettet på Drottningholm. 1791 utnämndes
han till professor vid Bergianska trädgårdsskolan
vid Stockholm, antogs 1807 af Vetenskapsakademien att
vara intendent vid dess museum och erhöll jämväl 1811
förordnande att vara akademiens sekreterare. 1810
kallades han af Collegium medicum att biträda vid
utarbetandet af den nya farmakopé, som sedan utkom
1817, och erhöll 1811 diplom att vara hedersledamot af samma
kollegium. Genom k. utnämning förordnades han
1812 till arbetande led. af Landtbruksakademien och
föredragande uti akademiens klass för trädplantering
och trädgårdsskötsel, samt utnämndes
1813 till botanic. et histor.
natural. professor vid Karolinska institutet.
En häftig feber slutade några år därefter hans
lefnad på Bergiilund d. 19 sept. 1818.

Såsom vetenskapsman och naturforskare känd
och aktad öfver hela den lärda världen,
hade S. blifvit kallad till ledamot af ett stort
antal vetenskapliga samfund i Europa och Amerika,
bl. a. af Franska institutet, hvilken utmärkelse
tillfallit endast få personer utom Frankrike.
Till hans ära täflade utländska lärde att efter
honom uppkalla nyupptäckta naturalster, och
svenska Vet.-akad. lät till minne af denne sin
utmärkte ledamot prägla en medalj.

Bland det stora antalet af hans utgifna arbeten må här
nämnas: Methodus muscorum 1781, Nova genera et
species plantarum
1788, Icones plantarum, quas in
India occidentali detexit
etc., Fasc. I 1794,
Dispositio systematica muscorum frondosorum Sueciæ
1800, Flora Indiæ occidentalis 1797–1806,
Genera et species Orchidæarum 1805, Synopsis
Filicum
1806, <i>Lichenes americanæ 1811, Grunderna
till läran om djur och växter
1813, Svensk Botanik,
texten till flera band däraf 1806–17 samt texten till
ett par häften af Svensk zoologi 1806–18, Nya
ekonomiska diktionären, Magazin för blomsterälskare
,
en stor mängd afhandlingar och tal i Vet.-akad.
handlingar, en mängd uppsatser i andra lärda
samfunds tidskrifter och journaler m. m.

Gift 1794 med Sara Elisabet Bergh.


2 Swartz, John,
fabriksidkare. Född i Norrköping d. 16
aug. 1790; den föregåendes kusins son. Föräldrar:
tobaksfabrikören Peter Jacob Swartz och Katarina
Charlotta Wallström
.

Redan 1799 inskrefs S. som
student i Uppsala och studerade äfven någon tid vid
Greifswalds universitet. Han vände sig dock snart
åt det praktiska lifvet och ingick 1805 som biträde
å sin faders kontor. 1806 erhöll han plats å ett
handelskontor i Göteborg, där han vann sin principals
förtroende i sådan grad, att han redan vid nitton
års ålder blef husets kassör. 1809–11 anställd hos
ett engelskt handelshus, med uppdrag att bevaka dess
intressen i Göteborg, uppehöll han sig därefter
ett år i England, i afsikt att studera dess folk
och institutioner. Han inträdde därefter i den
tobaksfabrik, släkten redan i två generationer
bedrifvit i Norrköping och öfvertog densamma
1819 efter faderns död. Under S:s driftiga
och framsynta ledning gick densamma betydligt
framåt. Men därjämte drefs han af sitt upplysta
och oegennyttiga medborgerliga sinne att städse
ställa sig i spetsen, hvarhelst det gällde att föra
fram allmännyttiga företag i hans hemort. Redan
1822 förvärfvade han rättmätiga anspråk på sin
födelsestads tacksamhet genom sin verksamhet
som skattmästare i den brandstodskommitté, som
tillsatts efter den förhärjande eldsvåda, hvarigenom
3,000 personer blifvit husvilla. 1824 deltog han i
stiftandet af stadens sparbank, blef 1829 talman för
handelssocieteten, deltog 1841 i uppgörandet af plan
för en förbättrad fattigvård inom staden, och genom
hans energiska bemödanden infördes 1849 gaslysning
i Norrköpings stad. Ägare af flera landtegendomar i
provinsen, riktades hans ansträngningar i hög grad på
jordbrukets befrämjande. Han var en af de verksammaste
medlemmarna i provinsens hushållningssällskap och
ledde som ordförande det nyttiga företaget af sjön
Tåkerns sänkning, hvarigenom 3,300 tunnland odlingsbar
mark förvärfvades. Vid sina egendomar gick S. i
spetsen för nyheter å landthushållningens område,
såsom införande af sockerbetsodling. 1834 kallad till
medlem af en kommitté för revision af tulltaxan,
var S. 1848 ordförande vid tredje allmänna svenska
landtbruksmötet i Norrköping. 1845 hedersledamot
af Landtbruksakademien, har han i dess handlingar
infört flera uppsatser, som vittna om hans nit för
landtbrukets befrämjande och insikter på området. 1847
hedrades han med ledamotskap af Vetenskapsakad. Död
i Norrköping d. 16 aug. 1853, ihågkom han den stad,
hvars främste man han sedan lång tid varit, med en
donation, hvaraf räntan utgår till sjukhjälp åt
»fattig ungdom, lidande af kronisk åkomma».

Gift 1816 med Carolina Gustava Pereswetoff-Morath.


3. Swartz, Jacob Erik,
fabriksidkare, kommunal- och riksdagsman. Född i
Norrköping d. 17 maj 1817; den föregåendes son.

Student i Uppsala 1833,
ägnade sig S. sedermera åt teknologiska studier
och genomgick en praktisk kurs å Motala verkstads
ritkontor. Mot slutet af 1830-talet ingick han
i faderns affär, hvilken han efter dennes död 1853
ensam öfvertog. Med insiktsfull duglighet utvecklade
han fabriksverksamheten i betydande grad ooh lade
sig därjämte särskildt vinn om att sörja för sina
arbetare, bl. a. genom lämnande af rikliga bidrag till
den af hans farfars far, Peter Swartz, 1772 grundade
s. k. Swartzska friskolan. Äfven i fråga om lifligt
och oegennyttigt intresse för allmänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free