- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:573

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swedenstjerna, Erik Thomas - Svederus - 1. Svederus, Nils Samuel - 2. Svederus, Georg - Svennberg, Olof Teodor (Tore)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Efter vid Uppsala universitet undergången
bergsexamen antogs S. till auskultant i bergskollegium
och utnämndes 1792 till öfvermasmästare i norra
distriktet. Därefter förestod han under direktör Erik
Nordvalls öfverinseende arbetena vid Trollhätte kanal
till dess färdigbyggande 1800, då bolagsintressenterna
uttryckte sin belåtenhet med hans arbete genom en
särskild belöning af 500 rdr. S. utreste år 1802 på en studieresa med
understöd af brukssocieteten för att i Danmark,
Tyskland, Frankrike och England taga kännedom om
smältningen och smidessättet samt järntillverkningen
i allmänhet, från hvilken resa han först 1803
återkom. 1805 förordnades han till direktör öfver
tackjärnsblåsningen och stångjärnssmidet i riket
samt valdes till ledamot af Vetenskapsakademien. Efter sin
hemkomst började han mer och mer anlitas för enskilda
uppdrag och nedlade 1808 sin öfvermasmästare- och
1811 sin direktörsbefattning. Under tiden deltog han
flitigt i riksdagsarbetet, var 1810-1818 fullmäktig i
riksgäldskontoret, kallades vid Landtbruksakademiens
stiftelse 1812 till dess ledamot och utnämndes 1818
till öfvermasmästare i södra distriktet. Då svensk
kobolt i början af 1820-talet började lifligt
efterfrågas i England och Frankrike, anlade
S. nya koboltverk och skaffade sig 1824 ett års
tjänstledighet för att i Paris och London bereda
ökad afsättning åt den svenska kobolten. Då dessa
förhoppningar slogo fel och S. därigenom hotades
med ekonomisk ruin, förkortade han sitt lif d. 14
jan. 1825. Han afled ogift.

S., som både inom och utom Sverige åtnjöt allmänt erkännande som
teoretiskt och praktiskt bildad kännare af sitt
fack var ledamot af flera utländska samfund. Han
innehade den största mineralsamling, som då fanns i
Sverige. Förutom flera afhandlingar i Jernkontorets
annaler och i Vetenskapsakademiens handlingar, har S. 1807-1811
jämte C. J. Liedbeck utgifvit nio häften Samlingar i
bergsvetenskapen
.


Svederus,
en gammal, i synnerhet inom Västerås stift
bosatt prästsläkt, som tros ha tagit sitt namn af
Svedvi socken i samma stift.


1. Svederus, Nils Samuel,
vitterhetsidkare, entomolog. Född i Stockholm d. 24
aug. 1751. Föräldrar: d. v. hofpredikanten, sedermera
kyrkoherden i Skultuna af Västerås stift, Magnus
Svederus
och Anna Maria Christiernin.

Under sin vistelse i Uppsala 1774–79 tillägnade S. sig
grundliga kunskaper i flera vetenskapsgrenar, särdeles
naturalhistoria, och promoverades det sistnämnda året
till fil. magister. Prästvigd 1780, utnämndes han
1782 till tjänstgörande k. hofpredikant samt företog
1784 en vetenskaplig resa till England, Frankrike,
Belgien och Holland, hvarifrån han återkom 1786. Tre
år senare befordrades han till kyrkoherde i Näsby
och Ervalla församlingar af Västerås stift, blef 1801
prost i Fellingsbro kontrakt samt afled i Näsby d. 3
nov. 1833.

I ungdomen väckte han någon uppmärksamhet
genom flere smärre skaldestycken, införda i Uppsala
Tidningar, Stockholms-Posten samt Göteborgstidningen
Hvad nytt? Hans älsklingssysselsättning förblef dock
alltid naturvetenskaperna, i synnerhet entomologien,
i hvilken han gjort
flera vackra upptäckter, och hvari hans skicklighet
beredde honom ledamotskap i flera lärda samfund, både
i och utom landet.

Gift 1790 med Anna Margareta Öberg.


2. Svederus, Georg,
skriftställare. Född i Västerås
d. 19 juli 1796; den föregåendes brorson. Föräldrar:
domkyrkosysslomannen Magnus Svederus – förut känd som
bokhandlare, förläggare och författare i Uppsala –
och Hedvig Juliana Hellstedt.

Efter i Uppsala aflagd
fil. kand.-examen 1821, begaf S. sig till Stockholm,
där han till följd af en långvarig sjuklighet likväl
afstod från tjänstemannabanan och i stället ägnade
sig åt litterära sysselsättningar. Under dessa arbeten
kom han allt mer att vända sin uppmärksamhet dels åt
statshushållningen, dels åt Sveriges industriväsen. På
anmodan af några fabriksidkare i Stockholm stiftade
han 1831 Svenska industriföreningen, i hvilken han
tjänstgjorde såsom sekreterare till 1833, då en
sjukdom afbröt denna verksamhet. 1834 förordnades
han att vara fabriksombudsman och skötte denna
befattning till 1841, då han på allmän bekostnad
företog en utrikes resa, »i ändamål att forska
efter de förhållanden, i hvilka det allmänna
välståndet kommit till följd af näringsfrihetens
införande». Efter sin återkomst 1844 från denna resa
ägnade han sig åt litterär verksamhet och utgaf
ett stort antal skrifter. Bland dem må nämnas:
Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel
jemte jagtlexicon
1832, Nyaste bondepractica
1832–33, Näringsväsendet i Sverige år 1840 1840,
Om fattigväsendet 1847, Ungern och magyarerna
1849, Sveriges krig och politik åren 1808–15
1864–65, Handlexicon för svenska landthushållare
1869, Förteckning på källskrifter, användbara för Carl
XIV Johans historia
1875, Konung Carl XIV Johans
historia I
1877–78, Om fälttåget i Norge 1814
1887, o. s. v.

1871 blef S. fil. jubeldoktor och erhöll
1881 1,200 kr. i statspension. Han afled i Stockholm
d. 8 juli 1888.

Gift 1826 med Katarina Elisabet Wenus.


Svennberg, Olof Teodor (Tore),
skådespelare. Föd i Stockholm d. 28 febr. 1858.

S. debuterade på Ladugårdslandsteatern i Stockholm 1877, var
1878–91 engagerad vid olika resande sällskap och vid
Stora teatern i Göteborg, gaf gästspel och deltog i
turnéer i Sverige och Finland 1891–95, var sedermera
till 1898 anställd hos Albert Ranft, hvarpå S. och
fru Håkansson bildade eget sällskap. Hösten 1899
återvände S. till Ranft, men hade åter tillsammans
med fru Håkansson eget sällskap 1902–05, då S. på
nytt tillträdde engagement hos direktör Ranft.

S., som är i besittning af ett i hög grad manligt och
ståtligt yttre, är en gedigen karaktärsskådespelare,
som särdeles väl kan gifva uttryck åt det hederliga,
ärliga hos olika gestalter. Han har dock äfven skapat
utmärkta typer i motsatt riktning, t. ex. Göran
Persson
i Strindbergs


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free