- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:586

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tamm, Claes Gustaf Adolf - 3. Tamm, Hugo Petrus Percival - 4. Tamm, Fredrik August - 5. Tamm, Gustaf (Gösta)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1865 med Ebba Carolina Tersmeden, dotter af
frih. Vilhelm Fredrik Tersmeden (se nedan).

3. Tamm, Hugo Petrus Percival,
landthushållare, politiker, filantrop. –
Född å Torreby i Bohuslän d. 29 juni 1840; den
föreg. kusin. Föräldrar: löjtnanten Carl
Sebastian Tamm
och Sofia Vilhelmina
Amalia Lamberg
. –
Student i Uppsala 1859, aflade T. 1865 juris preliminärexamen
därstädes men ägnade sig snart därefter åt skötseln
af ett vidlyftigt landtbruk (Fånöö m. fl. egendomar
i Uppsala län). Efter att hafva lifligt deltagit i
sin orts allmänna angelägenheter, invaldes T. 1884
af Uppsala läns landsting i Första kammaren, där
han snart kom att intaga en så bemärkt plats,
att han redan vid sin andra riksdag insattes i
statsutskottet. Utpräglad frihandlare, blef han
vid mandatets utgång 1893 ej omvald af sin gamla
valkorpation men har från s. å. företrädt Jämtlands
län i samma kammare. Framstående talare och särskildt
bemärkt genom sina mindre vanliga statsekonomiska
insikter, har han alltjämt haft plats i det utskott,
som haft att handhafva rikets finanser, 1901 samt
från och med 1904 som ordf. Tillika var han 1903
ordf. i skogsvårdsutskottet och vid 1905 års båda
urtima riksdagar led. af särskilda utskottet för
behandling af med unionens upplösning sammanhängande
spörsmål. Mer än en gång har ock T:s inkallande i
konseljen varit ifrågasatt, hvilket dock af honom
städse afböjts. Många af tidens humanitetsidéer ha
en varm förespråkare, i T., hvilken bl. a. inlagt
ett intresseradt arbete i federationens tjänst. Till
sin allmänna åskådning är T. moderat-konservativ och
en ifrig förkämpe för proportionella val. 1893 och
1903 var han lekmannaombud vid kyrkomötet för Uppsala
stift. Mer än de flesta har han tagits i anspråk för
kommittéarbeten, bl. a. i skatteregleringskommittén
1879–81, margarinkommittén 1888, ang. civilstatens
pensionsinrättning 1889–91 och i skogskommittén
1896–99. Till hedersled. af Landtbruksakad. kallades
han 1900. – Gift 1: 1868 med friherrinnan Therese
Antoinetta Lizinka af Ugglas
, dotter af öfverste
C. L. F. af Ugglas (se nedan) och 2: 1884 med
Maria Charlotta Unonius, dotter af tullförvaltaren
G. E. Unonius (se nedan).

4. Tamm, Fredrik August, språkforskare.
Född i Tveta, Stockholms län, d.
30 mars 1847; den föreg. kusin.
Föräldrar: brukspatronen Claës
Anton Tamm
och Kristina
Carolina Östberg
. – Student i
Uppsala 1863, vann T. därstädes
den filosofiska doktorsgraden
1875 och blef följande år docent
i nordiska språk. T. ägnade trägen forskning
åt hvad som rör svenska språkets historia
och underkastade särskildt dess ordförråd
en etymologisk granskning. Särskildt gjorde han
de i svenskan under tidernas lopp inkomna
utländska lånorden till föremål för noggranna
undersökningar, hvilkas frukter finnas framlagda i
åtskilliga afhandlingar, såsom Om tyska prefix
i svenskan
1876, Tvänne tyska ändelser i
svenskan
1878, Om tyska ändelser i svenskan 1880,
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska
språken
1881, Fonetiska kännetecken på
lånord i nysvenska riksspråket
1887, samt Om
lånord i svenskan av blandat ursprung
. Sistnämnda
afhandling finnes intagen i »Språkv. sällsk:s
i Uppsala förhandl.» 1889–91. Där återfinnes
ock T:s uppsats om Nysvenska sammansättningar
med två lika starkt betonade stafvelser
.
Af hans öfriga skrifter må nämnas Om
fornnordiska feminina afledda på ti och iÞa
1877
samt Om afledningsändelser hos svenska
substantiv
, i »Skr. utg. af K. Hum. vet.-samf.» 1897.
Med understöd af Svenska akademien började
T. 1890 utgifva en Etymologisk svensk ordbok,
som vid T:s död i Uppsala d. 30 mars 1905
fortskridit till bokstafven K., och af den
vetenskapliga kritiken erhållit de högsta vitsord. – T.
åtnjöt i Uppsala allmänt anseende för sin fasta
redbara karaktär och manliga, om ock en smula
kärfva, väsen. Lyckligt utrustad i ekonomiskt
afseende, stod hans hand öppen såväl för en
storartad enskild hjälpsamhet som för främjande
af allmännyttiga syften, särskildt i den frisinnade
riktning, han med lif och själ tillhörde. 1897
erhöll han professors titel. – Gift 1: 1885 med
Augusta Josefina Elisabeth Lundkvist och 2:
1899 med Hedvig Maria Wenngren.

5. Tamm, Gustaf (Gösta), landthushållare,
statsråd. Född på Österby i Uppland
d. 15 april 1866; son till
T. 2. – Efter i Uppsala 1884
aflagd studentexamen valde T.
den militära banan och blef 1886
underlöjtnant vid lifregementets
dragonkår. 1888 förflyttad i
samma egenskap till Lifgardet
till häst, befordrades han därstädes 1891 till
löjtnant. Genom sitt 1890 ingångna gifte med
friherrinnan Anna Augusta Adelswärd blef han
innehafvare af egendomen Malstanäs i
Södermanland, åt hvars skötsel han snart ägnade
odeladt intresse, särskildt sedan han 1897
definitivt tagit afsked ur krigstjänsten. Lifligt
intresserad af hästafvelns främjande, var han 1896–98
sekreterare i kommittén angående omorganisation
af den centrala ledningen af landets hästväsende
och ang. reglemente för hästpremieringen
samt erhöll 1896 stallmästares och 1901
hofstallmästares titel. Af sitt läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott var han 1898–1905 en
verksam ledamot. 1902 invaldes T. som liberala
samlingspartiets kandidat i Andra kammaren men
blef på grund af sina sympatier för proportionella
val ej återvald vid periodens slut. Då
1905 års val gifvit en bestämd majoritet i Andra
kammaren mot den proportionella valprincipens
tillämpning till enbart samma kammare samt på
grundvalen häraf den Staaffska ministären kommit
till stånd d. 7 nov. 1905, fann T. sig icke längre
böra urgera denna ståndpunkt utan mottog
anbudet att öfvertaga posten som statsråd och chef
för jordbruksdepartementet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free