- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:598

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Tersmeden, Jakob Nils - 6. Tersmeden, Wilhelm Fredrik - 7. Tersmeden, Per Reinhold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tersmeden, Jakob Nils,
riksdagsman, Född på Hessle i Uppland d. 30 sept. 1795; den
föreg. brorson. Föräldrar: ryttmästaren Herman Adolf
Tersmeden
och Kristina Ulrika Rosén von Rosenstein.

Efter att under sina uppväxande år ha vistats hos
sin morbror, sedermera ärkebiskop Rosén von
Rosenstein, och där lagt grunden till sin lärda
bildning, blef T. 1812 student i Uppsala och
promoverades 1818 till filosofie magister, blef 1819
kopist i k. maj:ts kansli och 1821 andre sekreterare
i kabinettet för utrikes brefväxlingen. Förordnad
1824 till legationssekreterare i Petersburg, förestod
han såsom chargé d’affaires svenska beskickningen
under ministern friherre Palmstiernas frånvaro,
utnämndes till kammarherre 1828 och förste sekreterare
i kabinettet 1832, från hvilken post han 1837 tog
afsked.

Från och med 1840 års riksdag deltog
T. i riksdagsförhandlingarna och gjorde sig inom
kort bemärkt såsom en af de mera framstående af den
konservativa majoriteten på riddarhuset. Under alla
riksdagar 1844–60 tillhörde han konstitutionsutskottet
och 1853 hemliga utskottet. En motståndare till alla
på allmänna val grundade representationsförslag,
understödde han med sin röst det s. k. Lagerbjelkeska
förslaget, som framlades vid 1850 års riksdag, och
var femton år senare en lika afgjord motståndare till
det De Geerska, som han kraftigt bekämpade både från
sin bänk på riddarhuset och genom utgifna broschyrer
och tidningsartiklar. Högt skattad för arbetsamhet,
karaktärsfasthet och tänkesättets nobless, afled T. på
sin egendom Hessle i Uppland, d. 15 juni 1867. Öfver
T. är 1879 utgifven en minnesteckning af Henning
Hamilton.

Gift 1: 1833 med friherrinnan Agneta
Sofia Cederström
och 2: 1843 med hennes syster,
friherrinnan Augusta Jacquette Cederström.


6. Tersmeden, Wilhelm Fredrik,
bruksidkare, politiker. Född i Stockholm d. 31 juli 1802;
son af T. 4.

Efter enskild undervisning i hemmet
blef T. 1817 student i Uppsala och utnämndes 1820
till kornett vid Lifregementets dragonkår. Här
befordrades han 1823 till löjtnant och 1827 till
ryttmästare och skvadronchef men tog 1831 afsked
ur krigstjänsten för att odeladt kunna ägna sig
åt offentliga värf samt vården af sina bruks- och
landtegendomar, Strömsverken och Gnarps järnbruk
i Hälsingland, och Ramnäs bruk i Västmanland
m. fl. Såsom bruksägare väckte han tidigt den
uppmärksamhet, att han 1829, eller vid tjugusju års
ålder, valdes till en af fullmäktige i Jernkontoret
och 1835 utsågs till dessas ordförande. Från och
med 1828 års riksdag bevistade T. alla följande
ståndsriksdagar och kom, tack vare ej allenast sina
mångsidiga insikter och sin praktiska duglighet utan
ock icke minst sin oberoende ställning och sina från
alla personliga biafsikter fria syften, att snart
intaga en synnerligen betydande
position å riddarhuset. Redan vid 1834–35 års
riksdagar, då han flerfaldiga gånger markerade sina
frisinnade åsikter, hade han plats i statsutskottet
och vid 1840–41 års riksdag insattes han som en af
oppositionens främste i såväl konstitutionsutskottet
som hemliga utskottet. Under Oskar I:s regering
ansågs han jämte L. af Ugglas som hufvudmannen
för en moderat fraktion, som sökte medla mellan de
konservativa och liberala ytterligheterna och rönte
då såväl som senare mångfaldiga bevis på sitt stånds
förtroende. Han var sålunda 1844–45 ledamot samt
1847–48 och 1856–58 ordförande i statsutskottet,
1850–51, 1853–54 och 1859–60 ordf. i bankoutskottet,
1862–63 ledamot af konstitutionsutskottet samt 1848
och 1853 ledamot af hemliga utskottet. Tillika var
han 1860–65 fullmäktig i riksgäldskontoret (några
år äfven ordf.). För ett nytt representationsskick
hade T. länge arbetat, bl. a. som ledamot af 1846
års representationskommitté och det blef honom
en kär uppgift att 1865 med sin röst föra reformen
till seger. Västmanlands läns landsting, hvars vice
ordförande T. var 1863–68 och ordförande 1869–73,
insatte honom bland sin första besättning i Första
kammaren, som han tillhörde till och med 1874 års
riksdag, 1867–68 som ordförande i bankoutskottet
och 1872–73 som ledamot af konstitutionsutskottet.

När 1858 en stor finanskommitté tillsattes för att
utröna Sveriges ekonomiska tillstånd, blef T. dess
ordf. och han fungerade äfven i samma egenskap
1861–75 i Sveriges allmänna hypoteksbank, som
blifvit upprättad på grundvalen af samma kommittés
förslag. Bland mängden af T:s uppdrag i hemorten
må utom de ofvan angifna nämnas ordförandeskapet i
Västmanlands läns hushållningssällskap. Sedan 1859
var han hedersledamot af Landtbruksakademien. T.,
om hvars offentliga verksamhet utan öfverdrift
blifvit sagdt, att »den har förvärfvat honom allmänt
erkännande, och hvad mera är, äfven politiska
motståndares högaktning,» framlefde sina sista år
i tillbakadragenhet och afled hos sin dotter och
måg å Österby bruk d. 4 maj 1879.

Gift 1825 med sin kusin Jacquette Elisabet Tersmeden,
syster till T. 5.


7. Tersmeden, Per Reinhold,
riksdagsman, publicist, Född på Hellby i Tillberga socken
i Västmanland d. 17 sept. 1805; den föreg.
kusin. Föräldrar: löjtnanten Benjamin Tersmeden och
Maria Kristina Bagge.

Sedan T. vid sitt nittonde
år i Uppsala aflagt kansli- och hofrättsexamina,
ingick han s. å. i konungens kansli men lämnade efter
några år statens tjänst för att ägna sig åt skötseln
af sin fädernegård, Hellby i Västmanland. 1853 sålde
han till sina syskon sina andelar i nämnda egendom och
flyttade till Stockholm, hvarest han kort därpå ingick
såsom medarbetare i »Aftonbladet». Han hade då, med
undantag af 1850 års riksdag, bevistat alla riksmöten
sedan 1834, men uppträdde först offentligen 1853, då
han, liksom sedermera under hela sin riksdagsmannabana
till 1866, var en af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:00:30 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free