Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Tham, Per - 2. Tham, Carl Vilhelm August - 3. Tham, Gustaf Vilhelm Sebastian - Thauvonius, Abraham Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga andra ämnen, ekonomiska, politiska,
litterära o. s. v., hade han tillfälle att i tryck
utveckla sina tankar. Sin största ryktbarhet, ehuru
ej just af det afundsvärda slaget, vann han såsom
fornforskare. På detta sitt älsklingsområde var
han en fullkomlig »Rudbeckius redivivus». Om arten
af hans antikvariska funderingar kan man göra sig
en föreställning af följande utdrag ur ett hans bref
till Thorild: »Jag tänker slutligen kunna bevisa, att
Gylfe bodde ofvanföre och Oden midt emot Dagsnäs, att
de gamle asarne voro Ulfsparrar från Asa i Småland,
mina förfäder, att kung Frode i Halland, Långben Rese
i Bohuslän voro samtida med kung Smör i Västergyllen,
att Unaman och Sunaman voro intoleranta fähundar,
hvilka Ulfsparrarna dränkte, såsom ett extremum
af att döpas, att S:t Sigfrid lät bygga offerkyrkan
Skagern i Undenäs i Västergötland» o. s. v. Oaktadt
dessa och andra underligheter var T. en man, som ej
saknade förtjänst om den svenska fornforskningen. På
hans bekostnad genomreste Sjöborg Blekinge och utgaf
sin beskrifning öfver detta landskap; med understöd
af T. undersökte Hilfeling Gotland och aftecknade
dess märkvärdigheter. Genom bidrag af T. kunde den
afbrutna tryckningen af Warmholtz’s Bibliotheca
historica åter fortsättas. Han understödde den på
sin tid bekanta, kringvandrande danska antikvarien
Arendt, hvarjämte det ej får glömmas, att det var
genom T:s frikostighet Thorild hufvudsakligen gjorde
sin uppfostran. Såsom var att vänta, sysselsatte
sig hans penna äfven med frågor berörande svensk
fornkunskap. Det märkvärdigaste af hans hithörande
arbeten är utan tvifvel Göthiske monumenter, samlade
ock beskrifne 1794, med gravyrer efter Hilfeling,
hvilket verk dock blef ofullbordadt. Hans förtjänster
som mecenat, kanske också hans anseende som rik,
beredde honom glädjen att få räkna sig som ledamot af
flera lärda samfund, såsom Vet.- societ. i Uppsala,
Vitth.-, hist.- och ant.-akad., Landtbr.-akad., Fria
konsternas akad. m. fl. Hans mödosamt samlade skatter
af konst- och fornsaker skingrades efter hans död
på en i Stockholm anställd auktion.
Gift 1762 med Henrika Nordencrantz.
2. Tham, Carl Vilhelm August,
historiker och geograf. Född d. 22 juli 1812;
den föreg. kusins sonson. Föräldrar: notarien Vollrath
Tham och Ulrika Beata Wult von Steijern.
Vid tretton års ålder student i Uppsala, promoverades
T. därstädes till fil. d:r 1836 och utnämndes 1843 till
lektor i historia vid Strängnäs gymnasium. 1850
förflyttades han i samma befattning till krigsskolan å
Karlberg och innehade ännu samma tjänst, när han under
en resa i Österrike hastigt afled i staden Linz d. 12
juli 1873. Såväl innan han utnämndes till ordinarie
lärare som efter det lärarekallet upptog en dryg del
af hans tid, sysselsatte han sig med arkivforskningar,
särdeles i svenska riksarkivet, af hvilka forskningar
såsom frukt framgingo hans riksdagshistorier: Bidrag
till svenska riksdagarnes och regeringsformens
historia från midten af sjuttonde århundradet, 2 delar
1845–47, Riksdagarne 1660 i Göteborg och Stockholm
1845, samt Konung Gustaf III och rikets ständer vid
1789 års riksdag. Han har därjämte författat och
utgifvit utförliga Beskrifningar öfver Örebro,
Vesterås, Stockholms, Upsala, Nyköpings och
Linköpings län 1849–55, Grunddrag till svensk och
allmän statskunskap 1868 m. m.
Gift 1: 1849 med Livia Johanna Charlotta Sofia Fredrika
Pålman, 2: 1856 med Amanda Matilda von Scheele.
3. Tham, Gustaf Vilhelm Sebastian,
industriidkare, riksdagsman. Född i St. Kopparbergs
förs. i Dalarne d. 5 sept. 1839; den föregåendes
brorson. Föräldrar: bergshauptmannen Gustaf Sebastian
Tham och Sofia Elisabet Sowelius.
Student i Uppsala 1855, aflade T. 1860
examen från högre artilleriläroverket vid Marieberg
och var 1860–62 elev vid Motala verkstad. Han
tjänstgjorde därefter 1862–69 som ritare vid
skeppsvarf och maskinverkstäder i utlandet, var
1870–74 ingenjör vid Motala mekaniska verkstad och
1874–76 disponent vid Ankarsrums bruk i Småland. Från
1876 är han verkställande direktör vid Huskvarna
vapenfabriksaktiebolag. Genom den framstående
plats, denna fabrik under T:s ledning vunnit inom
världsindustrien, på samma gång den ägnat oaflåtlig
omvårdnad åt arbetarnas trefnad, och de vidsynta
vyer, som utmärkt T., hvar helst det gällt att dryfta
industriella angelägenheter, har T. förvärfvat sig
namn som en af den svenska industriens stormän. Han
har ock flitigt tagits i anspråk för allmänna
värf. 1887–91 led. af Första kammaren för Jönköpings
län, hade han från och med majriksdagen 1887 plats
i bevillningsutskottet. Han ställde sig där å
protektionistisk ståndpunkt men ådagalade i mångt
och mycket, såsom bl. a. den politiska rösträttens
utsträckning och arbetarfrågor, en mera moderat
hållning än flertalet af sina tullpolitiska
meningsfränder. Han var Sveriges ombud vid
arbetarskyddskonferenserna i Berlin 1890 och i Brüssel
1897 samt var 1899–1901 ledamot (och från 1900
ordf.) i förliknings- och skiljenämndskommittén. 1905
kallades han till en af de svenska underhandlarna
ang. handelstraktat mellan Sverige och Tyska
riket. Led. af Vetensk.-akad. 1899.
Gift 1873 med Julia Elisabet Louise Reuterskiöld.
Thauvonius, Abraham Georg,
biskop. Född 1622 och son af kyrkoherden i Halikko
pastorat af Åbo stift Georg Thauvonius
och Katarina Juusten.
Efter idkade universitetsstudier, dels i Åbo, dels i Dorpt,
blef T. magister på det senare stället 1647 och
utnämndes till physic. professor i Åbo 1649. Tio år
därefter (1659) förordnades han till teol. lektor
vid samma lärosäte, blef teol. doktor 1665, samt 1667
superintendent i Narva. 1672 förflyttades han härifrån
såsom biskop till Viborg, hvarest han afled d. 27
jan. 1679. Hans mest lysande tid inföll under det
decennium, då han med friska krafter förestod fysiska
professuren i Åbo. Af sin samtid ansågs han såsom
utmärkt filosof och har efterlämnat flera skrifter
i denna vetenskap.
Gift med Beata Iheringius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
