- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:609

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thiel, Ernest - Tholander, Per Vilhelm - Thomæus och Thomée - 1. Thomæus, Jöran Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

direktör för Hernösands enskilda banks Stockholmskontor
vid dettas upprättande 1884. 1891 afgick
han emellertid från denna befattning för
att grunda en egen bankaffär: Stockholms Kredit- och
Diskontoförening, sedermera Aktiebolaget
Stockholms diskontobank, hvars chef han förblef
till och med år 1901. Den betydande förmögenhet,
han under denna tid genom sina
framstående bankmannaegenskaper förvärfvat, har
sedan dess tillåtit honom att i stor skala få
följa sina böjelser som konstvän, samlare af
konstverk och frikostig mecenat mot litteraturens
och konstens utöfvare.

I sin 1905 uppförda magnifika villabyggnad vid
Blockhusudden på Djurgården har han samlat ett
konstgalleri, som innesluter den utan jämförelse
förnämsta och dyrbaraste privata samling af modern
svensk konst, som finnes i vårt land; speciellt
äro konstnärer som Bruno Liljefors, Eug. Jansson,
Karl Nordström, Acke, m. fl. bättre och
rikare representerade där än i någon annan samling.

T. har äfven gjort sig ett aktadt namn
som Nietzsche-öfversättare genom de tre volymerna
Bortom Godt och Ondt 1904, Till moralens
genealogi
1905 och Afgudaskymning 1906.

Gift 1: 1884 med Anna Fredrika Josephson
och 2: 1897 med Signe Maria Althin.

Brodern Arthur, född i Norrköping d. 30 sept.
1860, köpman, har tjänstgjort som kommissarie
vid allmänna industriutställningen i Stockholm
1897 och som Sveriges kommissarie vid
världsutställningen i Paris 1900.

Gift 1889 med Alice Sachs.


Tholander, Per Vilhelm,
skriftställare, fornforskare. Född i Hvetlanda
församling af Växiö stift d. 6 april 1770. Föräldrar:
kyrkoherden därstädes Petrus Tholander
och Maria Ståhl.

Efter en kortare vistelse vid Lunds universitet
l791 samt ett något längre uppehåll i Uppsala
1792–94, ingick T. det sistnämnda året såsom
e. o. i Riksarkivet men anträdde kort därpå
med ett efter den tidens förhållande icke oansenligt
fädernearf en utrikes resa, under hvilken han blef
fil. magister i Göttingen. På återresan till Sverige
tjänstgjorde han en tid vid Arna Magnæanska
institutet i Köpenhamn. Hemkommen till Stockholm
1797 väckte han uppseende för sina vidsträckta
kunskaper och dyrbara samlingar, men
var på samma gång så utblottad, att han 1798
måste taga tjänst såsom trädgårdsdräng vid Ulriksdal.
Denna befattning innehade han i tre
år eller till 1801, då han blef vikarierande och
sedermera, 1806, ordinarie skolmästare på samma
ställe. Under denna förnedringstid fortfor han
likväl att vid sig fästa de lärdes uppmärksamhet
genom åtskilliga arbeten, hvarför han vid Götiska
förbundets stiftelse kallades till en af dess ledamöter
och blef en aktad arbetare i förbundets
tidskrift »Iduna». Då »Svensk Litteratur-Tidning»
började utgifvas, ingick han i densamma
som medarbetare och kallades 1814 på anmodan
af N. von Rosenstein till redaktör af konsistoriernas
handlingar till uppfostringskommittén,
angående skolornas tillstånd i stiften. Han afled
emellertid icke långt därefter, i Stockholm d. 16
nov. 1815.

T. var en ovanligt kunskapsrik
man, hvilken i synnerhet gjorde sig bemärkt
såsom samlare af historisk litteratur och såsom
bibliograf. Om hans insikter i sist antydda ämne
vittnar fördelaktigt hans Musæum typographicum
sohmianum
1812 och 1815.

»På senare åren
lugn och ädel,» säger hans minnestecknare, »sökte
han genom ordentlighet och ett indraget lefnadssätt
godtgöra en omognare ålders förvillelser,
hvilka understundom lära öfverstigit gränserna
af vanlig ungdoms ysterhet.»

Ogift.


Thomæus och Thomée.
Äldste kände stamfadern Hans, en skotsk adelsman,
som antagligen lefde mot slutet af 1500-talet, uppgifves
hafva för förmodad delaktighet i ett upprorsförsök
blifvit fängslad, då två hans söner flydde
ur landet och den yngre Anders Hansson
slutligen hamnade i Skåne. Hans son, kyrkoherden
i Ousby, Thomas Anderssons barn antogo
namnet Thomæus. En gren af släkten har ändrat
namnet till Thomée, af hvilken en medlem adlats
under namnet Adelsköld.


1. Thomæus, Jöran Jakob,
präst, författare. Född d. 5 april 1786 i Raflunda i Skåne,
där fadern, regementspastorn, sedermera prosten
i Fjelkinge Thomas Thomæus, gift med Elsa
Sofia Mandorff
, då var boende.

Fadern, en lärd man, bekant med den tyska
vitterheten, sådan den på 1770 talet i Lund verkade
på Thorild och Lidner, ledde själf sin sons
undervisning och utvecklade hans anlag i den
riktning, som dessa sedan togo. Då sålunda T.
1802 blifvit student i Lund, riktade sig hans
studier väsentligen på teologi och modern
litteratur. Prästvigd 1809, trampade han i nitton år
adjunktlifvets törnbevuxna stråt i Lunds stift,
uppmuntrad dock 1817 med hofpredikantstiteln.
Omsider utnämndes han till kyrkoherde i Kristianstad
och Vä 1828, hvarpå prosttiteln följde
1830. Ihjälslagen af åskan nära Harplinge
prästgård under en resa i Halland d. 2 aug. 1845.

T:i religiöst fromma sinnelag uttalade sig i
början af hans författarebana i poetisk form,
det han tid efter annan utgaf: Evighetstankar
af en ung studerande jemte en samling af
dess skaldestycken
1810, Sånger öfver Jesu
lidande
1812, Sånger till Guds och Jesu Kristi
förherrligande
1813 och Försök till
religionssånger för barn
1816. Efter denna tid
omhandlade hans författarskap arbeten dels af
historisk, dels af teologisk didaktisk art. Af de
förra må nämnas: Korta biographier öfver de
berömdaste theologer
, 2 del. 1815, Christna
kyrkans historia i Sverige
1817, Svenska
kyrkohistorien för skolungdom
1819, Sveriges och
Norges historia och statskunskap
1820, Svensk
Plutark
s. å., Allmän verldshistoria för
ungdom
1821, Märkvärdigheter ur allmänna
kyrkohistorien
1827, Lefvernebeskrifning om Erasmus
från Rotterdam
1830, Skandinaviens
kyrkohäfder
, 2 del. 1835–38 m. m.; af de senare:
Läsning för präster, 2 del. 1819–22, Jesus af
Nazareth, berättelser ur evangelisterna
1831,
Frågor till nattvardsbarnen, rörande
Kristendomens lära och historia
1832, Korta
granskningar af svenska församlingens nya
kyrkopsalmbok
1833, Kyrkoposten, tidskrift, I-IV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:53:02 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free