- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:611

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomander, Johan Henrik - Thomasson, Eskilander - Thomasson, Pehr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom en af vårt lands mest framstående
parlamentariska förmågor. Lifligt deltagande
i riksdagsförhandlingarna, framstod han såsom
anhängare af moderat frisinnade åsikter. Väl
sökte han tillvarataga statskyrkans intressen
men ifrade på samma gång för tidsenliga reformer
inom densamma. Sedan han i fem år innehaft
domprostbeställningen i rikets andra stad och under
tiden tvenne gånger varit uppförd på biskopsförslag
i Lunds stift, utnämndes han den senare gången,
1856, till biskop och prokansler samt innehade
dessa förenade ämbeten till sin död i Lund d. 9 juli
1865. Vid utöfningen af biskopsämbetet utvecklade
han stort nit, följde med uppmärksamsamhet alla
stiftets angelägenheter och fortfor att i fråga
om kyrkoväsendets utveckling verka i frisinnad
riktning. Denna sin antydda ståndpunkt gjorde han
gällande bl. a. i skrifterna Om svenska kyrkans
och skolans angelägenheter
1853, ny uppl. 1854,
riktad mot en skrift af Reuterdahl i samma ämne,
samt De kyrkliga frågorna 1860. 1836 erhöll
T. af Köpenhamns universitet hedersdiplom såsom
teologie doktor och kallades 1855 till En af de
aderton i Sv. akademien.

Utrustad med stora och
lysande naturgåfvor, skulle T. utgjort en prydnad
för hvarje land och hvarje stånd, han kommit att
tillhöra. Då han, vid ännu ej fyllda trettio år,
återkallades till Lunds universitet, hade han redan
förvärfvat sig ett namn såsom snillrik öfversättare af
flera bland Shakspeare’s, Aristofanes’ och Byrons
arbeten. Hans inträde i teologiska fakulteten
blef genast af stor betydelse för teol. studierna
i allmänhet och prästbildningen i synnerhet vid den
sydsvenska högskolan. Onekligen stor såsom homiletisk
författare – vi erinra blott om hans Predikningar och
nattvardstal
1829 och Predikningar öfver alla årets
sön- och högtidsdagars evangelier
, 2 del. 1849,
hvilket arbete s. å. förskaffade honom Svenska
akademiens stora pris för vältalighet – var T. ännu
större såsom talare, vare sig på predikstolen, i
riksförsamlingen eller festsalen. Oemotståndligt måste
hvar och en som kom i hans närhet röna inflytande af
denna mäktiga ande. Han ägde ock en mycket stor krets
entusiastiska vänner och beundrare, men äfven häftiga
motståndare. Alla voro dock ense att erkänna det
öfverlägsna i hans personlighet, det djupa och lysande
i hans snille. En samling af hans viktigare Skrifter
utgafs 1878–79 i 3 delar, hvarjämte A. Ahnfelt 1876
under titeln Tankar och löjen af Joh. Henr. Thomander
utgaf en samling belletristiska drag af T:s och
C. F. Dahlgrens brefsamling m. fl. källor.

Gift 1834 med Emilia Katarina Meyer.


Thomasson, Eskilander,
jurist, politiker. Född i Konga
socken i Skåne d. 1 juni 1829. Föräldrar:
riksdagsmannen i bondeståndet Thomas Nilsson
och Hanna Larsdotter.

Student i Lund 1846, blef T. 1853
fil. magister och aflade 1856 hofrättsexamen.
Docent i administrativ rätt och nationalekonomi
1859, blef han följande år rådman i Lund och
utnämndes 1879 till stadens borgmästare. 1873 gjorde
han sitt inträde i riksdagens Andra kammare, där han
med sin medlande hållning och härstamning från en
gammal bonderiksdagsmannasläkt kom på så vänlig fot
med det maktägande landtmannapartiet, att han redan
1876 blef ordinarie ledamot af lagutskottet. T.,
som ända till 1889 företrädde Lund i kammaren,
arbetade ock i samma utskott till och med 1886,
från 1879 som dess vice ordf. 1885 vald
till justitieombudsmannens efterträdare, blef han 1886
ordinarie innehafvare af samma post, å hvilken han
verkade, tills han 1889 kallades till justitieråd.
Af Malmöhus läns landsting var han 1879–86 ledamot
och de två sista åren dess vice ordf. Död i
Stockholm d. 22 april 1891.

Som riksdagsman utöfvade
T. stort inflytande och kan säkerligen tillskrifvas
ej ringa förtjänst af det
1877 till Lunds universitets nybyggnad beviljade
anslaget.

Gift 1866 med Anna Maria Teodora Andersson.


Thomasson, Pehr,
folkskald, novellförfattare.
Född i Jemshögs socken i Bleking d. 24
febr. 1818. Föräldrar: bonden Thomas Svensson och
Hanna Svensdotter.

Tidigt visade T. mycken håg för
läsning och uttryckte sin önskan att få studera, men
då fadern snart dog, och då prästen i församlingen
afrådde gossens anförvanter ifrån att låta honom
gå den lärda vägen, måste han, så fort han ansågs
arbetsför, taga tjänst hos en äldre bror, som efter
faderns död öfvertagit hemmanet. Så utpräglade anlag
som T:s kunde dock ej undertryckas. Läsningen af
våra yppersta skalder, som tillfälligtvis föllo
honom i händerna, utvecklade hastigt hans håg för
själfständig diktning. Efter att ha begynt med att
1839 dikta Små sånger och Tillfällighetsdikter,
hvilka snart vandrade från mun till mun, utgaf han
1841 sitt förstlingsarbete Bländas saga, poetiskt
försök
, på hvars titelblad han kallade sig »bonddräng»
och som året efter följdes af De tre blommorna
samt Blomsterspråk på vers. Det bifall, dessa små
diktskapelser rönte, kanske mest för den hos oss
ovanliga företeelsen, att författaren var bonde,
föranledde hans beslut att efter hand lämna plogen och
öfvergå till uteslutande litterär verksamhet. 1850
flyttade han från sin födelsebygd till ett hemman
Vässby, beläget nära Kullaberg i Skåne, och tillbragte
där några år såsom jordbrukande bonde. 1857 lämnade
han dock landtbruket och flyttade till Jönköping,
hvarefter han uppehöll sig dels i Göteborg, dels i
Alingsås, innan han i slutet af 1860-talet bosatte
sig i hufvudstaden. Sedan han 1846 utgifvit en ny
diktsamling, Ur dalen och skogen, följde 1849
Nya dikter, 1852 Harpotoner, 1857 Samlade
skaldeförsök
, hvaraf ny uppl. 1863 med titel
Dikter. Tidigt började
han ock uppträda som novellförfattare eller rättare
såsom miniatyrtecknare af folkets seder och lif. Att
här uppräkna alla dessa små

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free