- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:616

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thunberg, Carl Peter - Thunberg, Daniel af - Thunman, Hans - Thurn, von - 1. Thurn, Henrik Mattias von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var vid sitt frånfälle ledamot af omkring sextio
in- och utländska lärda sällskap. »Under sin
långa professorstid företog denne naturhistoriens
forne Odyssevs, oss veterligen, ingen längre resa
än till Stockholm och under de sista tjugu åren
knappast någon längre än ut till sitt kära Tunaberg,
som är beläget en knapp fjärdedels väg
utanför Uppsala.» Redan 1785 hade han till
universitetet skänkt sin dyrbara naturaliesamling,
innehållande bl. a. 15,050 växtarter i 23,510
exemplar. Död på Tunaberg d. 8 aug. 1828.

I en tid, då Linnés namn genljöd öfver världen,
var det så godt som gifvet, att en naturforskare,
som varit den store mästarens lärjunge och stått
honom så nära som T., skulle vinna en vidsträckt
namnkunnighet. Hans största förtjänst är utan
tvifvel att genom upptäckten af en otalig mängd
naturföremål under sina resor och dessa naturalsters
inregistrerande i systemet ha gifvit detta
mera stadga och sålunda fört vetenskapen framåt.
Om hans utomordentliga ifver såsom forskare
på det naturhistoriska fältet vittnar det förhållandet,
att under det Linné knappast kan sägas
hafva upptäckt en enda växt, upptäckte T. ej
mindre än 1,000. Eljest var han tämligen ensidigt
bildad. Hans okunnighet i de filosofiska
kunskapsarterna eller rättare förakt för andra
vetenskaper än naturhistorien framträder ock
synbart i hans skrifter genom brist på logik och
en viss naiv enfald i reflexioner. De märkligaste
af hans vetenskapliga arbeten äro de som angå
hans resa, såsom: Flora japonica 1784, Flora
capensis
1807–13, ny uppl. 1823, Resa uti
Europa, Africa, Asia, förrättad åren 1770–79,

4 delar 1788–93, öfvers. på tyska, engelska och
franska, och Prodromus pletntarum capensium,
2 delar 1794–1805, etc. Öfriga skrifter utgöras
af akademiska dissertationer, hvilka han utgifvit
till ett antal af inemot tre hundra, akademiska
program samt uppsatser af botaniskt och zoologiskt
innehåll i lärda sällskaps handlingar.

Gift 1784 med Brita Charlotta Ruda .


Thunberg, Daniel af,
mekaniker, vattenbyggare.
Född å hemmanet Thunsjön i Dals socken
af Ångermanland d. 15 maj 1712. Föräldrar:
skattebonden Lars Persson och Anna
Henriksdotter
.

I Uppsala, där T. blef student 1731,
beredde han sig enligt föräldrarnas önskningar för
inträde i det kyrkliga ståndet men fördes härunder
alltjämt till studiet af matematik och
mekaniska, sysselsättningar. Han hade ock i båda
förvärfvat en icke obetydlig skicklighet, när han
blef känd af Polhem och 1745 vann anställning
vid dennes mekaniska laboratorium. Efter ett
par år antogs han på Polhems förord till byggmästare
vid finska fästningsbyggnaderna, hvarjämte
han snart fick sysselsättning med dockanläggningarna
på Sveaborg. 1748 erhöll han
titel af slottsbyggmästare och 1759 direktörs
fullmakt med samma rang som kaptener i artilleriet.
Sedan sistnämnda år togs hans verksamhet
till stor del i anspråk för utförandet af
dockbyggnaderna i Karlskrona, för hvilka han
1756 utsett plats. Med uppdrag att uppgöra plan
för en slussbyggnad vid Trollhättan aflämnade
han 1771 ett fullständigt förslag till fallens
kanalisering, hvarefter han 1773 förordnades till
öfverdirektör samt erhöll 1775 fullmakt på antydda
ämbete med lika värdighet som öfverstar vid
amiralitetet. Hans förtjänster belönades vidare
med adelskap 1776, hvarjämte han tid efter
annan kallades till ledamot af Vet. akad., till
medlem af Fysiografiska sällskapet i Lund m. m.
Död på Vedeby nära Karlskrona d. 7 jan. 1788.

Kunskapsrik, driftig och pålitlig, värderades
han högt af dem, som förstodo att bedöma honom,
och isynnerhet af Ehrensvärd. Mellan T. och
Sveaborgs grundläggare rådde alltid, oaktadt
deras olika samhällsställning, den varmaste vänskap
och det uppriktigaste förtroende. Ehuru
själf äldre kallade Ehrensvärd T. alltjämt »min
käre gubbe», eller »min redlige fader Thunberg»
och erkände öppet hans skicklighet och förtjänster.
När Gustaf III på Ehrensvärds graf
å Sveaborg lät rista: »Här hvilar Ehrensvärd
omgifven af sina verk», hade den senare långt
förut på en af dammarna låtit inskrifva: »Utom
Thunberg, hade icke Ehrensvärd byggt denna
damm.»

Gift 1763 med Dorotea Maria Norén.


Thunman, Hans,
universitetslärare, historiker.
Född d. 23 aug. 1746 i Toresunds socken,
Södermanland, där fadern, Johannes Erici Thunman,
gift med Eva Mellring, då var kyrkoherde.

Vid elfva års ålder förlorade T.
jämte elfva syskon sin far och försattes i den
torftigaste belägenhet, men studerade, mest på
egen hand, med så utomordentlig flit, att han
1764 kunde besöka universitetet i Uppsala. Här
tillbragte han, under fortsatta trägna studier i
moderna och klassiska språk samt historia, tiden
till 1766, då han antogs till lärare hos kommendanten
major Böhn i Wismar, hvarifrån han
1769 begaf sig till Greifswald och erhöll därstädes
magistergraden s. å.

På förord af
preussiska ministern von Zedlitz utnämndes han
1772 till filosofie professor i Halle. De öfvermänskliga
ansträngningar, han underkastat sig
under sin studietid, hade likväl så menligt inverkat
på hans hälsa, att han afled redan d. 17
dec. 1778.

Såsom historieskrifvare vann han
ett ganska stort anseende, särdeles för sina arbeten
om de nordiska folkens fornålder: Untersuchung über
die alte Geschichte einiger nordischen Völker
1772,
Untersuchung über die Geschichte der östlich. europ.
Völker
1774, Öfver den äldre nordiska
skaldekonsten
1775, Om Amerikas upptäckande
1776, m. fl.


Thurn, von,
en urgammal släkt, härstammande från Italien.
I flera af Europas länder
hafva medlemmar af densamma gjort sig ett berömdt
namn, och äfven i Sverige hafva trenne
vunnit rykte.


1. Thurn, Henrik Mattias von,
härförare. Född på slottet Lipneck i Böhmen
d. 24 febr. 1567. Föräldrar:
arfland.-hofmästaren Franciscus
Napus
, grefve af Thurn, och
Barbara von Schlick.

T. började sin lysande krigarbana
såsom kapten i Österrikes tjänst
och befordrades inom kort till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/b0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free